Nu tar vi den öppna striden mot demokratins dödgrävare

Mobilisera (S)

för extraval!

Det vi upplever just nu är ett parlamentariskt kaos och ett växande hot mot demokratin. Det är inget ”naturligt inslag” i demokratin! Dag efter dag samma rapportering från partiledare som säger samma sak gång på gång. Det framstår som ett intrikat spel i riksdagens korridorer mellan strykrädda alternativt maktsugna politiker.

Värst är moderatledaren. Han är beredd att bilda precis vilken regering som helst! Med vilken politik som helst! Det kan vara en 3+2+1-regering, egentligen en 4+3+2+1-regering! Och med vilket stöd som helst i riksdagen! Gärna från ett obskyrt, högerpopulistiskt parti med nazistiska rötter och kvarstående nazistiska rester väl inbäddade i sin organisation - ett parti som fått alldeles för mycket uppmärksamhet. Samtidigt har alldeles för lite uppmärksamhet riktats mot Socialdemokraterna.

Det är inte Sverigedemokraterna utan Socialdemokraterna som kan föra oss ur detta farliga dödläge! Det vi upplever är en skrämmande flashback till vår fördemokratiska historia! Den enkla slutsats vi kan dra är att kaoset kommer att bestå så länge inte Socialdemokraterna kan återta sin position som demokratins stabila bas och bastion.

Tage Erlander regerade i 23 år, längre än någon annan demokratiskt vald regeringschef. Han formulerade det perfekt när han sa ”Liberalismen är en ömtålig planta som trivs bäst i skydd av en stark socialdemokrati”. Vi får se om Centerns och Liberalernas överlevnadsinstinkt är tillräcklig för att de ska förstå att krypa i skydd nu när konservativa ånyo vill bilda allians med högerextremismen.

Det avgörande som hänt är att Socialdemokraterna förlorat 10-15 procent av det naturliga väljarstöd som sedan 1930-talet utgjort grunden för en väl fungerande demokrati, en stabil, långsiktig politik och uppbyggnaden av det mest effektiva, produktiva och jämlika samhälle som världen skådat. Det borde vara betydligt mer värdefullt att lyfta fram ur historien än de stinkande rester som nu pyser ut digitalt i vårt samhälle.

Men det svenska socialdemokratiska partiet är, i motsats till flertalet systerpartier i vår omvärld, fortfarande stark och intakt, tack vare sin fortfarande väl fungerande fackligt-politiska samverkan som utgör en garanti för demokratins förankring i folkdjupet. Socialdemokratins ledning kan gärna försöka förhandla fram en tills vidare fungerande koalition med de ambivalenta, villrådiga och ömtåliga ”liberala” partierna. Det gick på 1930-talet! Då räddades demokratin och vårt land från att dras in i Andra Världskriget. Det fungerade igen under efterkrigstidens 1950-tal! Det var fortfarande möjligt att samverka med Olof Johanssons parti efter den brutala ekonomiska krisen 1992. Tyvärr är dagens Centerparti inte lika väl förankrat i den svenska myllan som dess föregångare Bondeförbundet. Det mesta talar för att dagens Centerparti är fast cementerat i Stureplans betongplattor.

Så ska vi förhandla så ska vi förhandla ur en styrkeposition. Därför måste partiet omedelbart mobiliseras för en ny valrörelse och ett extraval. Som aktiv gräsrot i partiet är jag beredd, när signalen kommer, att åter gå runt och knacka dörr, sätta upp valaffischer, sprida flygblad, delta i torgmöten och dela ut röda rosor med budskapet om jämlikhet och solidaritet.

Det är dags att på allvar ta den hårda och öppna striden mot demokratins dödgrävare för fortsatt utveckling av demokrati, välfärd och jämlikhet. Sverige har visat vägen förr! Vi måste göra det igen. Den globala trenden är ännu mera avskräckande än det som händer i vårt land. När den ekonomiska maktkoncentrationen ökar, när klimathotet inte längre kan förnekas, när krigshetsen sakta trappas upp, när agenter mördar och mördas och när supermaktsledare börjar tala om sina nya, användarvänliga kärnvapen – då måste folkens demokratiska krav på en ny och helt annan färdriktning formuleras klart och tydligt. Det lyckades vi inte med i den ordinarie valrörelsen! Det är dags att göra om och göra rätt!

Bror Perjus

Journalist, författare, gräsrot

   

Vaddå, högerfronten hotar spricka!

SD måste

legitimeras

Under den yta som består av talmannen Anders Norlén, arbetar nu mycket starka krafter för att legitimera Sverigedemokraterna. Inte därför att krafterna älskar Sverigedemokraterna. Nej, de ogillar, ja föraktar Sverigedemokraterna! Det är något som katten släpat in på den glänsande östermalmsparketten.

Men Sverigedemokraterna kan användas för att äntligen genomföra en radikal högervridning av Sverige. Och då spelar det ingen roll om Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin eller inte. Högern har aldrig haft särskilt mycket till övers för demokratin. De bekämpade demokratin från allra första början. De vred och vände på sig av olust, men accepterade den gradvis i takt med att svenska folket organiserade sig i fackföreningar och i ett politiskt parti och genomdrev allmän och lika rösträtt.

Det var ett politiskt parti som visade sig kunna styra rätt bra. Sverige räddades ur 20- och 30-talens ekonomiska kriser, hölls utanför kriget och utvecklades till världens kanske mest jämlika och välmående land.

Krafterna irriterades högeligen när de inte ens vågade ifrågasätta den svenska modellen, eftersom den var så oerhört lönsam. Friska, starka, väl utbildade arbetare, kvinnor och män, producerade och konsumerade i en omfattning som gjorde dem bara rikare och rikare.

De kunde inte bortförklara att de tjänade oerhört mycket pengar på den svenska modell som de hatade. Men de hatade den därför att de inte själva fick hela äran av all denna produktion, all denna export och alla rikedomar som de kunde samla på sig. Inget land i världen kunde konkurrera med Sverige som med god vinst exporterade hälften av hela sin industriproduktion.

Men nu finns äntligen chansen! Tack vare Sverigedemokraterna! Ett helt nytt parti, obefläckat av den politiska makt som de alltid betraktat som korrumperande. Ett parti helt utan ideal och principer som lyckats lura över nästan hälften av medlemmarna i Landsorganisationen, LO, från Socialdemokraterna till högersidan.

I det läget ska ingen förhindra det avgörande maktskiftet! Nu ska den förhatliga arbetsrätten avskaffas, de lägsta lönerna, a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag ska sänkas rejält. Folk ska lära sig veta hut och göra vad de blir tillsagda att göra. Inga Reinfeldtska halvmesyrer med ”öppna hjärtan”. Hjärtat ska stängas av. Nu ska hjärnan bestämma, det sunda förnuftet!

Men plötsligt har någon fått för sig att skriva en ledare i DN precis på tvärs mot allt detta sunda förnuft.  Mitt i talmansrundan, onsdag den 26 september, landar en DN-ledare som tror att Annie Lööf ”skulle kunna tolereras av en riksdagsmajoritet” som statsminister. Samma dag varnar, på DN Debatt, några hjärtliga direktörer som Robert Weil, Proventus och Carl Bennet: ”Inflytande för SD äventyrar viktiga värden för näringslivet”.

Så, den 29 september, ett uttalande från 261 tjänstemän i regeringskansliet. De är oroliga för att ett parti som inte ser judar och samer som riktiga svenskar ska inta kansliet. Och en göteborgsdocent i lärdomshistoria, Andreas Önnerfors, får stöd från 800 på facebook som kräver att Alice Teodorescu, politisk chef på Göteborgsposten, ska avskedas för ”öppna antisemitiska konspirationer”.

Men, vaddå? Högerfronten hotar att spricka! Vad gör Annie Lööf som fått sin bildning av näringslivets hjärnkontor Timbro tillsammans med Ulf Kristoffersson? Sverigedemokraterna kan spelas ut och socialdemokraterna återfår kanske kommandot!

Då rycker sunda förnuftet ut. Lördag den 29 september korrigerar DNs ledarsida onsdagens position med hjälp av en stor bild på de legendarer under Fredrik Reinfeldts ledning som en gång träffades hemma hos Maud Olofsson i Högfors och bildade Alliansen. Nu ska borgerligheten ”värna arvet från Högfors”. Alliansen ska hålla ihop. Inget solospel för Annie Lööf. Det kan sluta i en ”mardröm” påpekas avslutningsvis.

Dagen efter, den 30 september, meddelar DNs opolitiska kommentator Ewa Stenberg att ”partiledarna … snart måste kunna förklara vari det oacceptabla består i Sverigedemokraternas politik”.

Nu har också Svenska Dagbladets ledarsida vaknat till försvar för Sverigedemokraterna och Alice Teodorescu. Chefen Tove Lifvendahl tar till Franklin D Roosevelts ord från 1933; ”the only thing we have to fear is fear itself…” Men det var inte ett försvar för nazism och antisemitism, utan något helt annat.

Göteborgsdocenten och de 261 tjänstemännen i regeringskansliet jämförs av Lifvendahl  med de krafter som plågade Kinas folk under rysk och japansk ockupation, kommunistisk terror, och medeltidens ” häxprocesser” i vårt eget land.

Nog förefaller det som om en viss oro börjar breda ut sig i det borgerliga lägret på grund av de något knepiga regeringsförhandlingarna?!

Bror Perjus

Ulf Kristerssons avgörande misstag

Ska våldet
tillåtas
att triumfera?
Ulf Kristersson har under en och samma dag gjort två allvarliga och fullkomligt grundläggande misstag. Det är misstag som gör honom totalt diskvalificerad som statsminister och högste ansvarige för vårt lands säkerhet. Han är uppenbarligen omdömeslös. Han saknar handlingskraft i kritiska lägen. Han är därmed helt olämplig som statsminister.
Misstag 1. Ulf Kristersson har till den brittiska tidningen Financial Times påstått att situationen i Sverige idag, med bilbränder och skjutningar, är lika allvarlig som 90-talskrisen. Jämförelsen med 90-talskrisen skapar intryck av att det finns en omfattande social oro i Sverige som kan spilla över på den svenska ekonomin.

Det saknar förstås all verklighetsbakgrund.

Det är en form av förtal av det egna landet som riskerar skrämma bort utländska investeringar och skada svensk ekonomi. Det är ett mycket försåtligt uttalande, i en situation då svensk ekonomi går utomordentligt bra, bättre än någonsin under Alliansregeringarnas tid. Underskott från den tid då Kristersson satt i regeringen har vänts till överskott. En rad välfärdsreformer har genomförts. Polis och militär har rustats upp. Arbetslösheten har pressats tillbaka och sysselsättningen har ökat rejält.

Det är vad Kristersson borde ha sagt till Financial Times!  

Misstag 2. Samma dag slätar Ulf Kristersson över den moderata riksdagsledamoten Hanif Balis tilltag att, försedd med ett halvautomatiskt skjutvapnet, AR-15, låta sig fotograferas i anslutning till en skola med barn från årskurs 1 till årskurs 9, i Högsätra, en stadsdel i Stockholm.

Här finns inblandad ytterligare en allvarlig politisk skandal i det närmaste nedtystad. Det är Kristdemokraternas högt profilerade företrädare Sara Skyttedal som också poserat offentligt på bild med ett vapen, en revolver med en pipa lika lång som hennes arm. Tilltaget utsattes för högst berättigad kritik av ledarskribenten i Dagens Nyheter, Amanda Sokolnicki. Men inte heller det har medfört något ingripande från Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor.   

Hanif Bali motiverar nu sina vapenbilder på facebook med att han ”är i krig med DN”, Sveriges största och mest inflytelserika morgontidning.

Och han kommenterar sin vapenbild med texten:
”Ser att DN är upprörda över att Skyttedal poserar med vapen. Tänkte ge dem en hjärtinfarkt med att posera med en AR-15. Riktigt fin skyttebana hos Högsätra skola F-9.”

Och vad säger då statsministerkandidaten Ulf Kristersson?
Jo, han säger: ”Jag kan berätta vad jag tycker och hur jag tycker att man ska agera”.

Är det ett statsmannamässigt uttalande?

Hanif Balis ”krig mot DN” är förstås ytterst riktat mot massmedia i allmänhet och press- och yttrandefriheten i vårt land. Därför kräver Jeanette Gustavsson, vd för branschorganisationen Tidningsutgivarna, att få ett samtal med Ulf Kristersson om Hanif Balis tilltag. Det vågar inte Kristersson. Istället skickar han fram sin partisekreterare Gunnar Strömmer som fortsätter att tona ned det som hänt.

Det här är skandaler inom såväl Moderaterna som Kristdemokraterna av samma magnitud som när Sverigedemokraterna Kent Ekeroth, Erik Almqvist och Christian Westling i november 2012 beväpnade sig med järnrör för att slåss på stan.

…Och när SDs ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt på film skrattande berättar om nazister som sparkar på får som de kallar för judar.

…Och när SDs riksdagsledamot, vice talmannen i riksdagen, Björn Söder, hävdar att judar och samer bosatta i vårt land sedan hundratals och tusentals år tillbaka inte är svenskar.

Det råkar också vara Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna som i första hand tänker sig att utgöra regeringsunderlag i riksdagen efter valet den 9 september.

Samtidigt marscherar de våldsfixerade nazisterna i Nordiska Motståndsrörelsen på våra gator runt om i Sverige.

Demokratin är hotad! Delta aktivt i valrörelsen! Gå och rösta den 9 september!

Bror Perjus

Det krävs en jordskredsseger för de rödgröna

Alternativet är

fler nazister

på våra gator

Just nu pågår ett intensivt arbete bakom Allians-partiernas kulisser. Det som händer är att marken bereds för Sverigedemokraterna.  

Det är ingen djärv gissning! Så går det till...  

Alla lobby-grupper, tankesmedjor och påtryckare på högerkanten är nu med all säkerhet intensivt upptagna med att, genom sina informella kontakter med samtliga högerpartier, M, KD, L, C och SD, mjuka upp motståndet mot Sverigedemokraterna. Det kommer att lyckas!

Budskapet är följande: Decemberöverenskommelsen var ett misstag! Inte ett år till med en rödgrön minoritetsregering! Utnyttja den stora majoritet som finns i riksdagen! Bilda en Allians-regering med stöd av Sverigedemokraterna, under ledning av Ulf Kristoffersson.

Johan Ingerö har arbetat inom KD, men också inom Timbro, precis som Ulf Kristoffersson. Nu är Ingerö ledarskribent i Sveriges näst största och inflytelserika morgontidning Svenska Dagbladet - traditionellt den ekonomiska elitens talorgan.

I dagens ledare pläderar han öppet för en uppgörelse med Sverigedemokraterna. Han skriver;

”…alla tillgängliga partikompasser visar att avståndet till Jimmie Åkesson är kortare än till samtliga rödgröna partier.”

”….gynnsamma riksdagsuppgörelser måste kunna ingås” med Sverigedemokraterna.

”I annat fall kan de borgerliga tvingas välja en mer smärtsam kompromiss med Socialdemokraterna i, säg, välfärdsfrågor framför en mindre smärtsam med Sverigedemokraterna.”

Han påstår, på fullt allvar, att Alliansen står närmare Sverigedemokraterna i välfärdsfrågor än övriga riksdagspartier. En kompromiss med Sverigedemokraterna är alltså mindre smärtsam än en kompromiss med Socialdemokraterna!  

Märk väl! Samtliga Allians-partier är redan helt eniga på en avgörande punkt. Deras partiledare säger ständigt, offentligt och utan minsta tvekan att den rödgröna regeringens statsminister Stefan Löfven ska avsättas omedelbart efter valet.

Vem som ska bli statsminister och hur en ny regering ska se ut är därmed en helt öppen fråga. För Moderaterna och Kristdemokraterna är den frågan redan helt avgjord. De vill bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna.

Liberalernas Jan Björklund har ett visst tryck på sig från övervintrande socialliberaler som inte vill ha en regering på Sverigedemokraternas villkor. Han har kritiserat de övriga tre Allians-partiernas förslag om sänkt dieselskatt som ersättning till bönderna för stora skördeskador efter sommarens extremväder. Sänkt dieselskatt är ”ett skott i foten”, säger han. Självklart! Det förvärrar förstås klimatkrisen och orsakar ännu större skördeskador i framtiden. En träffande kritik, särskilt eftersom det är Alliansens enda förslag som stöd till bönderna.

Men Jan Björklund är en extrem högerliberal som trivs bäst när han får tala om polis, militär, hårda tag, ordning och reda och att folk ska klara sig själva, utan solidariskt stöd från samhället. Han kommer efter valet att foga sig i en mer eller mindre öppen uppgörelse med Sverigedemokraterna.

Centerpartiets Annie Lööf har tidigt profilerat sig som en högeraktivist i stark strid med partiets historia av brett folkrörelseparti, landsbygdsparti och bonderörelsens kooperativa, sociala och ekonomiska samverkan. Hon har fått sin skolning inom storfinansens propagandabyrå Timbro och hon refererar till extremt marknadsvänliga filosofer som Ayn Rand och Storbritanniens mest konservativa regeringschef i modern tid Margareth Thatcher. Partisekreteraren Michael Arthursson kommer från den hyperliberala stockholmscentern och har också arbetat för Timbro.

Det skulle förvåna mej mycket om Lööf och Arthursson är beredda att skjuta en Allians-regering i sank och ge sitt stöd till en blocköverskridande regering.

Mycket tyder på att Sverige får en regering under inflytande från högerextremism och nazism i vårt land efter valet, med ökat utrymme för Nordiska Motståndsrörelsens stormtrupper på våra gator och offentliga platser. Demokratin är hotad, precis som Ingvar Carlsson och flera andra erfarna partivänner varnat för vid flera tillfällen.

Vår enda möjlighet är en formidabel uppryckning av de rödgröna partierna i valrörelsens slutskede. Det krävs en jordskredsseger i förhållande till nuvarande opinionssiffror, såvida vi inte kan räkna med en omfattande revolt inom Liberalerna och Centerpartiet?

Bror Perjus

Gör en antinazistisk handling - Rösta i kyrkovalet på söndag!

Att gå till vallokalen och rösta i kyrkovalet nu på söndag är en antinazistisk handling. Det är det allra minsta du kan göra för att bekämpa den idag obehagligt högljudda nazismen. Bakgrunden är att det svårt nazistiskt influerade partiet Sverigedemokraterna storsatsar på en framgång i just kyrkovalet, där det är mycket lätt att uppnå enkla framgångar eftersom valdeltagandet är så lågt. Jämförelsevis få röster kan därför radikalt ändra förutsättningarna för Svenska Kyrkans inriktning och verksamhet.

Kryssa Carl-Johan Karlsson, Tyresö, i kyrkovalet!

Alltså, gå och rösta! Uppmana familjen, grannar, släktingar, vänner och bekanta att också gå till vallokalen! Bidra till ett högt valdeltagande som förhindrar en framgång för de naziinfluerade sverigedemokraterna!

Men det finns många fler skäl till att rösta på söndag. Svenska Kyrkan har traditionellt varit ett stöd för demokratin i vårt land, samtidigt som den påverkats positivt av demokratin och särskilt då av socialdemokratin.

Demokratins starka position i vårt land har medfört att Svenska Kyrkan gått i spetsen för samverkan mellan religioner, vilket i sin tur motverkat religiösa motsättningar och fundamentalism och förhindrat auktoritära krafter från att i antidemokratiska syften spela ut olika religioner mot varandra.

Den svenske biskopen Nathan Söderblom blev på sin tid tongivande inom den internationella ekumeniska rörelsen som verkar för just dialog och samverkan mellan kristna rörelser, men också för fred och nedrustning.

Idag verkar biskopen i Skara, Åke Bonnier, för dialog mellan kristna, muslimer och judar för att överbrygga just de motsättningar som tillspetsats av dagens diktaturer i mellanöstern för att förhindra demokrati och fred som alltid utgör det främsta hotet mot diktaturer. Det är kanske vår tids allra viktigaste uppgift för kristendomen.

Inom Svenska Kyrkan finns också ett betydande stöd för kampen mot idag växande militära konflikter, upprustning och nya akuta kärnvapenhot. Mycket tyder på att vi i Sverige idag går mot en ny djupgående och avgörande debatt både om vår militära alliansfrihet och om kärnvapenfrågan.  

Religionsdialog, fred, nedrustning och demokrati är alltså starka motiv för att gå till vallokalen nu på söndag.

Socialdemokratin är oerhört viktig för Svenska Kyrkan. Utan socialdemokratin hade inte den svenska kyrkan reformerats, förnyats och moderniserats så som den gjort. Socialdemokratin har varit pådrivande och avgörande kraft bakom accepterandet av alla människors lika värde inom Svenska Kyrkan, vilket innebär att alla kan bli präster oavsett kön, härkomst eller sexuell läggning.

Samtidigt har Svenska Kyrkan utvecklats till en humanitär kraft i det svenska samhället. I samband med den stora flyktingvågen hösten 2015 gjorde Svenska Kyrkan en stor insats på flera håll i landet.

I Tyresö samlades över 300 frivilliga i församlingshuset i Bollmora Centrum för att hjälpa de nyanlända. Antalet flyktingar i världen är just nu större än någonsin. Över 65 miljoner människor befinner sig på flykt undan förtryck, krig och klimatkatastrofer. Flyktingstödet kommer fortsatt att vara en avgörande humanitär uppgift i vårt land och globalt.

Jag vill gärna också uppmana alla röstande att kryssa för Carl-Johan Karlsson, ledande socialdemokrat i Tyresö, som kandiderar till Kyrkomötet, Svenska Kyrkans ”riksdag” som fattar de avgörande besluten om kyrkans framtid och inriktning. 

Svenska Kyrkan är en av de främsta och viktigaste opinionsbildarna i vårt land. Den får inte överlämnas i händerna på antidemokratiska, främlingsfientliga och människofientliga krafter.

I årets kyrkoval kan vi se till att Svenska Kyrkan allt mer utvecklas som en humanitär och solidarisk kraft i vårt land.

Bror Perjus

Angreppet på Hultqvist gynnar Putin-regimens destabiliseringspolitik

Vi måste vinna valet den 9 september nästa år, om det innan dess inte blir ett extraval. Och vi måste vinna stort, mycket stort. Det gäller förstås också om det blir ett extraval! 

Vad menas då med ”vi”?
Jo, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet! Den senaste uppvisningen från Alliansens sida visar att alla planer på en blocköverskridande regering måste betraktas som orealistiska. Mot de rödgröna står nu en fempartiAllians bestående av SD, M, KD, C och L. Tillsammans gödslar de nu politiken, enigt och samordnat, med misstroendeförklaringar mot rader av ministrar och mot hela regeringen på så centrala områden som rikets försvar och den ekonomiska politiken. 

Och vad menas med att vinna stort?
Jo, det handlar om att öka stödet för de rödgröna med sammantaget 8 till 10 procentenheter och att erövra allra minst 175 mandat i riksdagen, alltså en majoritet som kan genomföra en rödgrön politik för jämlikhet, stora investeringar i bättre miljö, infrastruktur, hyresbostäder till rimliga hyror och full sysselsättning. Gärna med huvudbudskapet ”Trygghet i ett jämlikt samhälle”

Och hur ska det gå till att vinna stort?
Jo, vi måste våga prata politik! Alla vi som är engagerade och tror på kampen för ”Det jämlika samhället” måste våga prata politik i vår familj, med våra släktingar, grannar, vänner och framförallt på alla nivåer inom partiorganisationen. Vi måste våga prata politik i alla sammanhang. Ofta får ”vi” höra att det är ofint eller opassande att prata politik vid olika tillfällen. Det naturliga svaret är: När blev det ofint att försvara demokratin? Och motfrågan: Vad händer den dag då vi slutar försvara demokratin?

Och vad händer om vi inte vinner valet stort?
Jo, då kommer en högerregering att bildas som genomför en motsatt politik mot den ”vi” vill ha. Det är en politik för ”Det ojämlika samhället”. Det är förstås också demokratiskt. Om en majoritet av landets befolkning verkligen vill ha det så?

   Då blir det så!
   I en demokrati!
   Det är bara att välja!

Kan då inte demokratin vara hotad av en majoritet?

Jo, det är demokratins dilemma!

Just nu handlar det dels om Transportstyrelsens privatisering av hemlig information om försvar och säkerhetspolis som därmed kan ha kommit i händerna på illvilliga krafter som ytterst hotar demokratin. Privatiseringen var ett resultat av den tidigare högerregeringens intensiva arbete för att sälja ut så mycket som möjligt av vår gemensamma sektor.

Dessutom visar det politiska efterspelet att ett parti med nazistiska, antidemokratiska rötter i praktiken ingår i en utvidgad Allians, en fempartiAllians. Sverigedemokraterna är ett parti som delar värderingar med den ryska Putin-regimen och högerextrema, antidemokratiska kretsar i flertalet europeiska länder - de krafter som vårt försvar är till för att försvara oss emot.

Tillsammans försöker denna fempartiAllians lägga hela ansvaret för Transportstyrelsens säkerhetsläcka på S/MP-regeringen, med en högljudd argumentation som påminner om Trump, Putin, Erdogan, Orbán et consortes. Det var Sverigedemokraterna som först föreslog misstroendevotum vid riksdagens öppnande efter sommaruppehållet. Det har nu övriga Allians-partier anslutit sig till.

De hotar tillsammans med att fälla den socialdemokratiska försvarsministern Peter Hultqvist i en period av stor osäkerhet, vilket skulle gynna Putin-regimens allmänna försök att destabilisera demokratin i Europa och i de nordiska länderna. 

De hotar också tillsammans att fälla S/MP-regeringen genom att rikta misstroendevotum mot finansminister Magdalena Andersson i hennes egenskap av ansvarig för kommande förslag till ny statsbudget.

I praktiken ingår Sverigedemokraterna nu i en #fempartiAllians med M, KD, C och L.
De tidigare fyra borgerliga partierna M, KD, C och L kommer att bilda regering med stöd av SD, ett parti med nazistiska rötter. C och L påstår försäkrar att de inte tänker sätta sig i en regering med stöd av SD. Hela den aktuella politiska utvecklingen visar att de kommer att krypa till korset. Det har de visat när det verkligen gäller.

Om fempartiAlliansen får majoritet i riksdagen kommer M, KD, C och L att bilda regering och hävda att de lägger fram sina egna förslag oberoende av SD. Och när SD ändå röstar för deras förslag så blir svaret ”Vi kan inte ta ansvar för hur ett annat parti röstar i riksdagen”.

Därför och av tusen andra skäl måste nu socialdemokratin entydigt satsa allt på en kraftfull politisk offensiv för en stor valseger den 9 september 2018.

Bror Perjus

Skavlan missade chansen att bli historisk - lämnade nazismen kvar i 30-talet!

Fredrik Skavlan missade igår kväll en unik möjlighet. Han hade chansen att göra en historisk insats för folkupplysningen. Men han försatte tillfället att bland Sveriges och Norges folk radikalt öka insikterna, höja medvetandet och inskärpa allvaret i den politiska utveckling som just nu pågår i vårt land, i övriga nordiska länderna, i Europa och stora delar av världen.

En av de sista överlevarna från de nazistiska förintelselägren, Hédi Fried, 92, var gäst i hans program. Hon har i flera decennier rest runt och talat med svenska ungdomar om nazismen och Förintelsen. Hon talade om sandkornet som, nästan omärkligt, blir till en gigantisk grushög som först förkväver yttrandefriheten och sedan fortsätter växa tills det blir omöjligt att andas och att leva. Hon berättade om sin omvända kikare. I den ser hon idag på avstånd hotet från 1930-talet komma allt närmare.

Men Skavlan gjorde allt han kunde för att undvika ett samtal om dagens högerextremism som blir allt mer skrämmande. När Hédi Fried ville tala om den politiska situationen i januari 2017 så ingrep Skavlan med räddhågad blick och återförde henne till 1930-talet.

Skavlan sänds fredag kväll på allra bästa sändningstid. Programmet har stora tittarskaror. Därför hade en dramatisk och känslomässigt stark varning, från en av dem som överlevde Förintelsen och åter idag upplever hotet från nazismen, varit ovärderlig för vår demokratis framtid.

Men Fredrik Skavlan vågade inte låta henne tala fritt. Allt annat hade för övrigt varit en överraskning.  Sådana är villkoren för en talkshow. Det handlar om  underhållning. Tittarna ska hållas på gott humör. Fredagskvällen är tid för avkoppling. Då ska vi inte tänka på nazismen. Och måste vi beröra nazismen så låt oss, för allt i världen, föreställa oss att nazismen är kvar i 1930-talet.

Idag har vi i riksdagen ett invandringsfientligt, rasistiskt parti med rötter i nazismen. Villkoret är därför att en sverigedemokrat bjuds in till studion för att den diskussionen ska kunna föras. Sådana är villkoren i våra opartiska medier. Därmed förhindrar Sverigedemokraternas existens idag ett öppet samtal om hotet från nazismen i vår tid.

Varför då inte, som en motvikt, bjuda in en Sverigedemokrat till stolen mitt emot Hédi Fried? Oscar Sjöstedt exempelvis eller Jimmy Åkesson själv! Kanske de tillfrågats och tackat nej. Vad vet jag? Det mesta talar nog för att de av politisk självbevarelsedrift skulle undvika ett direkt möte med en Förintelsens överlevare. Men i så fall kunde Fredrik Skavlan ha meddelat att Sverigedemokraterna haft chansen att försvara sig. Och så kunde Hédi Fried fritt ha fått berätta om sin oro för dagens politiska situation.

Kanske hade det inte räckt med en inbjudan till Jimmy Åkesson? Kanske borde också Anna Kinberg Batra ha bjudits in för att försvara hur hon plötsligt förvandlat sin företrädare Fredrik Reinfeldts uppmaning ”öppna era hjärtan för invandrarna”, till en uppmaning om att ”öppna era hjärtan för Sverigedemokraterna”. Men även Kinberg Batra har en politisk självbevarelsedrift och skulle säkert ha tackat nej till ett sådant erbjudande. I så fall utgör både Sverigedemokraterna och Moderaterna tillsammans idag ett hinder för en effektiv upplysning i TV om dagens nazistiska hot.

Möjligen kunde en modig Fredrik Skavlan för en gångs skull ha struntat i alla regler och konventioner och låtit en av Förintelsens sista överlevare tala helt fritt ur sitt öppna hjärta?! Det hade säkert blivit en rejäl uppståndelse. Men Fredrik Skavlan hade med det gått till historien med en lagerkrans på sitt huvud. Givetvis en av de mest oviktiga effekterna av ett av de sista vittnesmålen.

Bror Perjus

Byt ut kommunalråd (S) som inte förstår vad vårt parti står för!

Det står och väger inom socialdemokratin i vårt land. Kanske är det avgörande för demokratins framtid i hela Europa och därmed för resten av världen. Utrikesminister Margot Wallströms rakryggade kritik mot den saudiska regimen visar hur avgörande våra vägval kan vara. Men nu handlar det också om invandringen.

Ja eller nej till ytterligare skärpning av reglerna för invandring till Sverige diskuteras allt mer intensivt och öppet. Diskussionen kretsar kring förslag som Kristdemokraterna och Folkpartiet redan ställt sig bakom. Men det är framförallt Sverigedemokraterna som drivit de två förslagen.

     1)      Ska den som redan fått uppehållstillstånd i Sverige tvingas ta ett ökat försörjningsansvar för anhöriga som vill komma hit?

     2)      Ska Sverige i ökad utsträckning använda sig av tillfälliga uppehållstillstånd?

Syftet är att begränsa fattiga, förföljda flyktingars möjlighet att komma till Sverige och få en trygg fristad här. Sverige är det industriland som i förhållande till folkmängden tar emot flest invandrare. Men det är också ett av de länder vars befolkning har den mest positiva inställningen till invandrare.

SVTs Rapport har nu frågat samtliga socialdemokratiska kommunalråd om sin inställning till de båda förslagen. Det visar sig då att 23 procent vill öka försörjningskravet, 31 procent säger nej och 47 procent ”vet inte” - de passar. På frågan om tillfälliga uppehållstillstånd säger 15 procent ja, 50 procent nej och 35 procent ”vet ej”.

Om Rapports undersökning är korrekt, då är den stora andelen ”ja” och ”vet ej” alarmerande. Närmare hälften av kommunalråden är i så fall inte beredda att försvara vårt partis politik i en av vår tids ödesfrågor. Sådana kommunalråd bör bytas ut!

Det handlar om socialdemokratins mest grundläggande värderingar; solidaritet och människosyn. Om vi viker ned oss för Sverigedemokraternas propaganda och vänder oss emot vårt samhälles fattigaste och mest förföljda så överger vi också våra mest grundläggande värderingar! Frågan är då vad som finns kvar av socialdemokratin som idé och politisk kraft?

Många som vill begränsa invandringen ytterligare tror att det är nödvändigt för att stoppa Sverigedemokraternas opinionsmässiga framfart. Det fungerar precis tvärt om!

Om socialdemokratin ansluter sig till Sverigedemokraternas politik så blir det en bekräftelse på att de har rätt! Därmed öppnas alla slussar på högerkanten. I de länder där socialdemokratin agerat så har resultatet också blivit kraftiga framgångar för nationalister, högerextremister, fascister och nazister. Det främsta exemplet är Danmark. Om vi inte pressar tillbaka högerextremismen ideologiskt och politiskt kan socialdemokratin aldrig mer bli den dominerande politiska kraften i vårt land!

Svensk socialdemokrati är den sista verkliga spärren mot sådana högerextremistiska tongångar i Europa. Vår seger kan vi bli ett avgörande exempel och bidra till att vända den utveckling mot ökad högerextremism som just nu pågår i vår världsdel med en så skrämmande historia bakom sig.

Människor som i många fall kanske gjort sig av med alla sina tillgångar i flykten från diktaturer och krig kan inte belastas med en ökad försörjningsbörda för anhöriga - barn, makar och föräldrar - som vill återförenas med de sina. Det är helt enkelt ogenomförbart. Att därtill utfärda tillfälliga uppehållstillstånd till förföljda och hårt pressade människor är att öka otryggheten för redan svårt traumatiserade. Förslagen är kontraproduktiva och skulle ytterligare öka de sociala motsättningar som Sverigedemokraterna bygger hela sin politik på.

Kommunalrådet Jimmy Jansson, Eskilstuna, sa till Rapport. ”Sverige bygger på principen att man ska jobba, försörja sig själv och stå på egna fötter.” Självklart! Men socialdemokratin står också för solidaritet med utsatta. Och det är cyniskt att säga så till förföljda, traumatiserade, arbetslösa och bostadslösa människor som nyss anlänt från diktaturer och krigszoner. 

Göran Dahlström, kommunalråd i Katrineholm säger att ”Det kommer alldeles för många än vi har råd till.” Det är klart att det till en början finns en kostnad för utbildning och uppehälle för nyanlända. Men i det längre perspektivet är invandring en ekonomisk tillgång för vårt land.  Och har länder som Grekland, Turkiet, Jordanien bättre råd än vi med dessa initialkostnader?

Om kommunalråden i Katrineholm och Eskilstuna är rättvist citerade och klippta av Rapport-redaktionen så bör deras partimedlemmar ta dem i örat eller byta ut dem mot företrädare som vet vad socialdemokratin står för. Det tycks också gälla ytterligare ett antal kommunalråd. Dags att ta itu med all mesighet i partiet och skärpa kampen mot högerextremismen. Sverigedemokraterna är problemet inte invandringen! 

Bror Perjus

Tidigare ordförande för socialdemokraterna i Lidingö, samt ombud på två socialdemokratiska partikongresser och en LO-kongress. 

”En välkommen entré”. DNs ledarsida. Vem då? Jesus? Nej Göran Hägglund!

En djup och ljudlig suck av lättnad hör vi nu från alla de borgerliga partierna och landets opinionsledande morgontidningars ledarsidor!

”En välkommen entré”. DNs ledarsida. Vem då? Jesus? Nej Göran Hägglund!

”Föredömligt inspel från KD”. Svenska Dagbladet.

Göran Hägglund har äntligen öppnat slussarna. Han har öppnat pärleporten!

Halleluja!

Äntligen kan vi med gott samvete stänga våra hjärtan!

Hyckleriet hämtar sin legitimitet från kristdemokraternas partiledare. Sedan spelar det ingen roll att han är den mest okristliga av alla partiledare. Finns det någon ärlig, troende kristen som kan stanna kvar hos Kristdemokraterna efter detta?

Allra djupast och lyckligast är sucken från Sverigedemokraterna. Nu kan den främlingsfientliga stämningen sprida sig fritt från Sverigedemokraterna, in i alla de borgerliga partierna och ut i hela samhället.

Nu kan vi släppa fram en borgerlig statsminister efter extravalet den 22 mars. Vi behöver inte längre hyckla om vi står till höger eller vänster. Vi vill Bevara Sverige Svenskt!

Nu är vi stolta och glada högerextremister, den riktiga oförfalskade högern, den riktiga borgerligheten.

Halleluja! Nu är också Kristus med oss!

Det är förstås sant som talmannen i riksdagen Björn Söder säger. Dom där tillhör ändå inte vår nation! Svenskar kan dom ändå inte bli! Annat än om dom gör om sig i grunden, bryter helt med sin egen kultur och historia och ansluter sig till vår kultur och vår historia, nedärvd i oss under generationer och århundraden via blodet! Men helst bör dom byta hudfärg och blod.

Halleluja! Kristus är med oss! Han kom till oss från Mellanöstern, det där lilla området mellan floderna Eufrat och Tigris, där kriget nu är som värst…

Flyktingarna kostar för mycket, säger Kristdemokraternas ledare i kritstrecksrandig kostym. Det kommer för många hit! Det hade väl varit tillräckligt om bara Kristus hade kommit hit, möjligen med några av lärjungarna.

Halleluja!

Så nu sänker vi ersättningen till nyanlända människor på flykt från förtryck, terror och krig med 25 kronor i månaden. Då kommer inte så många hit. Sedan skattebefriar vi dem som ändå kommer hit och lyckas få tag på ett arbete, oavsett hur och oavsett på vilka villkor. Skatteintäkter är ändå bara ett problem. Pengarna går ändå bara till alla sjuka och arbetslösa som inte vill arbeta.

Halleluja!

Så slår vi, kristna partister, två flugor i en smäll. De mest utsatta får lära sig veta hut. Samtidigt får arbetsgivarna billigare arbetskraft. Vi höjer trösklarna vid gränsen och sänker trösklarna till arbetslivet. 

Genialt! Halleluja!

Vi ökar otryggheten, osäkerheten och vilsenheten bland de nytillkommande flyktingarna till vårt land. De börjar tänka! Får vi stanna, får vi inte stanna? Hur länge får vi vara här? Ska våra barn börja i skolan eller inte? Ska våra barn ryckas upp plötsligt från skola och nya kamrater för att åka tillbaka till det land de lämnat i skräck? Får mormor och farfar komma hit? Det är bra att tänka sig för innan man åker till Sverige!

Halleluja! Kristus är med oss! Han lyckades kravla sig över tröskeln, även om han fortfarande går omkring arbetslös bland oss och bara pratar, eller är han sjuk, han blöder i pannan...

Bäst att korsfästa honom, igen!

Bror Perjus

Nu föredrar Alliansen Sverigedemokraterna framför Miljöpartiet

Vill en majoritet av Sveriges väljare verkligen ha tillbaka Alliansen med Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund och Anna Kinberg Batra som statsministerkandidat i spetsen?

Vill en majoritet av Sveriges väljare ha en ny och extrem högerregering, med de hårdföra, brutala järnrörsgänget inom Sverigedemokraterna som ständigt, opålitligt stöd i riksdagen, med återkommande ultimatum och diktat?

Knappast!

Lägg märke till hur snabbt högervridningen har slagit igenom i Alliansens politik. Nu ropar allt fler röster från Allianspartiernas lokala organisationer på anpassning till Sverigedemokraterna.

Alliansens agitation har under regeringskrisens upptakt riktats i första hand mot Miljöpartiet. Men när Alliansen regerade gjorde de upp över blockgränsen med just Miljöpartiet, för att hindra Sverigedemokraterna från inflytande över invandringspolitiken. 

Nu är plötsligt Miljöpartiet ett hinder för en uppgörelse över blockgränsen med Socialdemokraterna.

Istället är Alliansen nu beredd att ta över regeringsmakten med just Sverigedemokraternas stöd, det parti som man tidigare ville hålla borta från regeringsmakten med Miljöpartiets hjälp. 

Det finns ingen logik, ingen konsekvens i Alliansens agerade. Det finns ingen annan förklaring än att Alliansen håller på att öppna dörren för Sverigedemokraterna. 

Vill en majoritet av Sveriges väljare verkligen ha tillbaka en Alliansregering med en sådan svajig och opålitlig politik? 

Bror Perjus

Kaoset på arbetsmarknaden borde gjorts till en huvudfråga i valrörelsen?

Ett av två avgörande strategiska misstag i valrörelsen var, som jag skrivit tidigare, att låtsas som Sverigedemokraterna inte finns. Partiet borde ha utsatts för hårda och konsekventa attacker i valrörelsen. Partiets djupt borgerliga och högerextremistiska karaktär borde ha betonats öppet, tydligt och konsekvent.

Socialdemokratins tvekan att angripa Sverigedemokraterna försvaras ibland med att det skulle upplevas som förakt för de 781 000 väljare som röstade på det partiet och att det bara skulle givit partiet fler väljare. Det är en märklig argumentation. Med hårdare angrepp hade många insett vad det partiet står för och färre skulle därmed ha röstat på det partiet.

Det är för övrigt en argumentation som bara tycks gälla i förhållande till Sverigedemokraterna. Varför skulle angrepp på Sverigedemokraterna ge dem fler väljare medan angrepp på Allianspartierna skulle ge dem färre väljare. 

Vi angriper ju Allianspartierna hårt för att få väljare att inse att det samhälle som de partierna vill skapa är ett sämre samhälle för det stora flertalet. Samma sak gäller förstås Sverigedemokraterna som inte bara skulle skapa ett sämre utan ett outhärdligt samhälle.

Visst! Många av Sverigedemokraternas väljare är hyfsade och sansade personer som i betydande utsträckning tidigare röstat på socialdemokratin och som kan förmås att lockas tillbaka. Men det går absolut inte genom att i det närmaste strunta i partiets politik och agerande.

Det finns vänsterpopulister och högerpopulister.

Sverigedemokraterna är ett högerpopulistiskt parti byggt på en negativ och destruktiv människosyn, som innebär att de ger sig på de mest utsatta i vårt samhälle. Det står helt i strid med allt var socialdemokratin står för och borde rimligen inte tilltala vare sig socialdemokrater eller LO-medlemmar.

Däremot stämmer Sverigedemokraternas människosyn väl med de borgerliga partiernas människosyn som också utgår från att löner, sjukförsäkring och a-kassa ska försämras, samtidigt som väldiga skattesänkningar ska gå till dem som redan har de högsta lönerna och kapitalinkomsterna.

En avgörande orsak till överströmningen från socialdemokratin till Sverigedemokraterna är det kaos som skapats på svensk arbetsmarknad. Det borde socialdemokratin ha gjort till en huvudfråga i valrörelsen. Kaoset har flera orsaker. Men de flesta är kopplade till den sanslöst dåligt organiserade invandringen av arbetskraft. Det måste socialdemokratin sätta stopp för. Och det kunde man kraftfullt ha tagit upp i valrörelsen.

Det handlar om den enorma expansionen av bemanningsbolag. Den utökade användningen av visstidsanställningar. Ett fullt utvecklat system för daglöneri som vi trodde hörde hemma i sent 1800- och tidigt 1900-tal - , sms-anställningar som det kallas numera. Och allmänt försämrade arbetstidsregler som öppnat för deltider och delade turer.

Kaoset på arbetsmarknaden har skapat stor bitterhet och bidragit till överströmningen till Sverigedemokraterna. Många inser säkert att det partiet inte vare sig vill eller kan skapa ordning på svensk arbetsmarknad. Sverigedemokraternas enda intresse av invandringen är att profitera politiskt på missnöjet med en allmänt misskött invandring. Men de har ändå röstat på det partiet som en desperat protest mot kaoset.

Kaoset är stort inom flera sektorer, som inom vård och restaurang. Men i stor utsträckning handlar det om situationen på byggarbetsplatserna där det råder rena rama Vilda Västern. Där finns entreprenörer, underentreprenörer och entreprenörer under underentreprenörerna som importerar arbetskraft som får arbeta under slavliknande förhållanden. Det är arbetare utan utbildning och utan kunskaper om arbetsmiljö, skyddsarbete och säkerhetsföreskrifter. Därför pressas nu lönerna samtidigt som antalet olyckor och andra skador ökar radikalt.

För mej som arbetat inom fackföreningsrörelsen i större delen av mitt liv är det obegripligt att socialdemokratin inte med full kraft tagit upp de här problemen i valrörelsen. Det hade kunnat förhindra många väljare att strömma över från socialdemokratin till Sverigedemokraterna.

Kaoset på arbetsmarknaden var en fråga som jag själv tog upp på partikongressen i Göteborg förra året och fick fullt gensvar för från partiledningen. Ändå har den rejält försummats i valrörelsen.  

Men det handlar också om flyktingmottagandet. Jag hade i valrörelsen ett långt samtal med en person som arbetar på en flyktingförläggning. Han kunde under inga omständigheter tänka sig att rösta på Sverigedemokraterna. Men han påpekade att inget annat parti tycktes bry sig om invandringsfrågan.

Exempelvis skickar nu Migrationsverket flyktingar till förläggningarna helt utan hälsokontroll. Personalen får omedelbart ansvar för allvarligt sjuka personer, utan att få någon som helst information om vilka sjukdomar de har. Det kan handla om allvarliga och mycket smittsamma sjukdomar, som innebär risker också för personalens hälsa.

Många flyktingar har mycket svåra psykiska problem. Men bemanningen på förläggningarna är så dålig att de inte har en chans att ta sig an och hjälpa de enskilda flyktingarna. För att lösa de problemen finns det två utvägar. Den ena är att minska mottagningen som Sverigedemokraterna förespråkar. Men den enda acceptabla utvägen är att rejält förbättra bemanningen på flyktingförläggningarna.

Bror Perjus  

Vad återstår nu, bara några dagar kvar till valet!?

Jo, att tala om jämlikhet!

Att tala om att socialdemokratin vill ha ett jämlikt samhälle, ett jämlikt Sverige, ett jämlikt Europa, en jämlik värld.

De borgerliga partierna, Alliansen och Sverigedemokraterna, vill däremot ha ett ojämlikt samhälle. Där går den avgörande skiljelinjen mellan höger och vänster - den avgrund som skiljer oss åt.

Och det är faktiskt bevisat att det jämlika samhället är bättre än det ojämlika samhället. De båda forskarna Kate Pickett och Richard Wilkinson har i sin banbrytande rapportbok ”Jämlikhetsanden” (Karneval förlag), bevisat att ett samhälle fungerar bättre i praktiskt taget alla avgöranden avseenden ju mera jämlikt det är.

Socialdemokratin har alltså rätt!

De borgerliga har fel!

Det vet vi nu! Det är vetenskapligt bevisat.

Med den digitala teknikens hjälp har de båda forskarna kunnat analysera tillräckligt stora mängder jämförbara, empiriska data från de 23 rikaste industriländerna och 50 av USAs delstater. De har rangordnat länderna med utgångspunkt från hur jämlika de är, alltså hur stora eller små skillnaderna är mellan rika och fattiga.

Resultat!

Människor har en bättre hälsa, lever längre, har mindre oro och ångest, färre har psykiska sjukdomar, barnadödligheten är lägre, antalet tonårsfödslar är färre, färre har problem med fetma, drogmissbruk, alkoholmissbruk; våld, kriminalitet och mord är mindre vanligt och färre sitter i fängelse ju mera jämlikt samhället är. Arbetslösheten är lägre i det mera jämlika samhället. Skolresultaten är bättre. De äldre har bättre livsvillkor. Människor har större förtroende för varandra, för myndigheter och för företag i mer jämlika samhällen, vilket är avgörande inte bara för välbefinnandet utan också för demokratin.

”Ökande klyftor och växande otrygghet på arbetsmarknaden är en avgörande orsak till att psykiska sjukdomar ökar och hotar att spränga sjukvårdens ekonomiska ramar i många länder”, skriver forskarna i ”Jämlikhetsanden”.

Är det någon som inte känner igen vårt land av idag?

Försämrad A-kassa, sjukförsäkring och försörjningsstöd är enbart destruktiva reformer. De borgerliga påstår sig vilja ”sänka trösklarna tillbaka till arbetsmarknaden” och minska det så kallade ”utanförskapet”.

Men det är bara hyckleri.

Deras reformer fungerar tvärt om. De ”höjer trösklarna tillbaka till arbetsmarknaden” och de ökar ”utanförskapet”. Syftet med reformerna, som slår mot de som har det allra svårast i vårt samhälle, var att skapa ekonomiskt utrymme för sänkta skatter för de som har det allra bäst. De tio procenten högst avlönade i vårt land har fått 25 gånger så stora skattesänkningar som de tio procenten lägst avlönade.

Men är det inte nödvändigt för socialdemokratin att vädja till mittenväljare och övre medelklass för att kunna vinna valet? Självklart, den som vill överta regeringsmakten måste få stöd av en majoritet bland väljarna. Men ”ökad jämlikhet”, skriver forskarna Wilkinson/Pickett, ”är ett politiskt verktyg för att höja välbefinnandet för hela samhällen”.

Det ska vi berätta för vacklande mittenväljare och övre medelklass!

Bror Perjus

Alliansens enda chans är Sverigedemokraterna. Men bakom dem marscherar nazisterna.

Alliansen är utslagen! De kan inte återhämta de rödgrönas försprång. Men det betyder inte att valet är avgjort. Långt därifrån! Nu handlar det om något svårare och ännu viktigare, nämligen att förhindra Sverigedemokraterna från en vågmästarställning i riksdagen.

Sverigedemokraterna är ett ”fascistiskt” parti, som liberalen och folkpartisten Per Svensson slår fast i en ny bok som idag presenteras i DN, ”Vasakärven och Järnröret”. Men bakom Sverigedemokraterna marscherar det ännu farligare, nazistiska Svenskarnas Parti.

Krackelerar. Allians-regeringen håller på att krackelera. Folkpartister och Centerpartister runt om i landet börjar tala om blocköverskridande samarbete och tro på en rödgrön valseger. Moderaterna och kristdemokraterna har däremot bestämt sig för att spela ut det främlingsfientliga kortet för att just lyfta fram Sverigedemokraterna till en vågmästarställning i riksdagen.

Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt gör det genom att påstå att flyktingmottagandet hotar välfärden. Men det som hotar och redan monterat ned delar av välfärden är Alliansens extrema skattesänkningar för de allra högst avlönad. Ordföranden för Kristdemokraternas rejält högervridna ungdomsförbund, Sara Skyttedal, går ett steg längre och diskuterar stopp för alla asylsökande flyktingar över en helsida på DN-debatt. Kristdemokraternas partiledning tar hycklande och halvhjärtat avstånd från hennes människofientliga utspel. Kan det fortfarande finnas någon kristen människa som röstar på det partiet?

Sverigedemokraternas deras enda chans. Orsaken till moderaternas och kristdemokraternas försåtliga agerande är insikten om att Alliansen nu inte har någon som helst chans att vinna valet. Alliansens enda chans att behålla regeringsmakten är Sverigedemokraterna. Därför satsar de på att lyfta fram Sverigedemokraterna till en vågmästarställning i riksdagen.

Men en fortsatt Allians-regering betyder fortsatt nedrustning av välfärden, växande klyftor, allt större bostadsbrist samt kaos i sjukvård, äldreomsorg, skolor och kollektivtrafik, en allt mer pressande situation på arbetsmarknaden med osäkra anställningar, daglöneri, visstid, delade turer, oreglerad arbetskraftsinvandring, sämre löner, försämrade arbetstider, försämrad arbetsmiljö och på sina håll en allt farligare arbetsmiljö, exempelvis inom byggnadsindustrin och framförallt en ökad arbetslöshet och minskad framtidstro.

Oro på finansmarknaden. Det allra allvarligaste är emellertid att en försvagad Allians, som regerar på Sverigedemokraternas nåder, riskerar att utlösa oro på den numera mycket kraftfulla men också nyckfulla finansmarknaden. Det betyder kapitalflykt. Regeringen tappar då greppet om ekonomin.  

Om det, ovanpå allt detta, också bryter ut en ny global finanskris så kommer räntorna på våra bostadslån att stiga så kraftigt att många människor tvingas gå ifrån sin bostäder. Det betyder i sin tur snabbt sjunkande konsumtion och lika snabbt ökande arbetslöshet. Och en global finanskris kommer, förr eller senare, eftersom dagens globaliserade globala ekonomi fungerar i stort sett oberoende av lagar, avtal och regler.

Sammanfattningsvis; med en radikalt försvagad Allians och Sverigedemokraterna som kraftigt förstärkta vågmästare blir det parlamentariskt kaos i riksdagen, politiskt kaos i landet och en djupgående ekonomisk kris med snabbt stigande arbetslöshet, samtidigt som det nazistiska Svenskarnas Parti marscherar upp på våra gator och torg.

Tyskt 1930-tal. En mycket obehaglig påminnelse om tyskt 1930-tal. Därför måste Sverigedemokraterna förhindras från att nå en vågmästarställning i riksdagen.

Alliansen är redan utslagen!  Därför måste alla som vill ha en stabil och trygg regering rösta på socialdemokratin, det enda parti som kan bilda en antingen rödgrön eller blocköverskridande stark regering som håller inför framtida mycket svåra utmaningar.

Bror Perjus

DNs oslagbara smutskastning?!

DN har idag en text om att Håkan Juholt nu INTE begär ersättning för resor. Så begär han ersättning så är det moraliskt förkastligt. Men begär han INTE ersättning är det också misstänkt. Det här börjar bli fullkomligt surrealistiskt. I övrigt innehåller texten bara en upprepning av det som ältats i veckor nu. Plus ett citat om att Reinfeldt litade mer på Mona Sahlin än Juholt när det gäller Sverigedemokraterna. Citatet borde handla om Reinfeldts tillförlitlighet eftersom Sverigedemokraterna i allmänhet röstar med honom. DN ägnar sig enbart åt smutskastning för närvarande. Det tycks inte finnas några gränser, inga hänsyn, ingen som helst journalistisk hederlighet, ingen vilja att försöka vara opartisk och objektiv längre. Det här är ett - förhoppningsvis - oslagbart journalistiskt lågvattenmärke i landets största morgontidning!

Bror Perjus