söndag 16 november 2014

Kulturen ska vara genuint, liberalt meningslös i alla avseenden. Oanvändbar till allt!

Det går inte så bra för landets allsmäktiga, borgerliga massmedier. De kommer inte riktigt åt den här rödgröna samarbetsregeringen. Det gick bättre med Reinfeldts första Allians. Då kom det som på löpande band bland resväskorna på Arlanda; medvetet fusk med radio- och TV-licenser, säkerhetsansvarig som pussade journalist på krogen, något med sexuell anknytning, bristfällig examen och så försvarsministern som promenerade ut i ilska..

De borgerliga medierna kunde helt enkelt inte blunda. Statsråd och statssekreterare kom och gick och kom.

Men nu vill det sig inte riktigt.

Åsa Romson har målat sin fiskebåt med giftig färg. Sven-Erik Bucht har buggt några kojor i skogen uppe i Tornedalen. Stefan Löfven har prasslat lite med EU-papper och tappat en namnlista på gästande nordiska ministrar.

Men det tar inte skruv. Skruvdragaren slinter…

DNs Kulturchef Björn Viman gör ett överspänt försök. Han dömer ut Alice Bah Kuhnke som kulturminister. Den vite, medelålders, medelklassmannens självklart ohämmade arrogans svämmar över sina breddar. 

”Äntligen” får han skära ett statsråd i strimlor, efter alla dessa åtta år av tassande, smygande och balanserande. Hur skönt att få visa var DNs kultursida står. Minsann ingen tummelplats för vänsterradikala tankar, utan en pålitlig borgerlig bastion som står på DNs ledarsidas sida.

Kulturchefen tar avstamp i en artikel av Kulturministern. Uppenbarligen publicerad på Kulturchefens egen kultursida efter Kulturchefens enträgna uppmaningar.

He, he, he… hon gick i vår fälla, skrev och gjorde bort sig, anar man i Kulturchefens undertext. Nej, så tänker inte liberaler av hans modell. De har en mer avancerad mental undanträngningsmekanism.

”Äntligen” träder hon fram, hojtar han återhållet, efter att ha ”gömt sig i ministeriet i hela fyra veckor”.

Vad begär Kulturchefen? Lena Adehlson Liljeroth gömde sig i fyra år?!

Sedan öser han på. Kulturministerns artikel är, meddelar Kulturchefen, en ”ansamling floskulösa utfästelser”, ”på pekoralets brant”, med ”större satirisk än politisk potential” som får marken att ytterligare ”gunga under hennes fötter”.

Varför publicerar Kulturchefen en sådan eländig artikel? Grävde Kulturchefen ett dike åt Kulturministern, för att själv strax köra ned däri…?

Mest ”häpnadsväckande” tycker Kulturchefen är att ”kulturen ska befrämja ett ekologiskt hållbart samhälle”.

Efter detta euforiskt, berusade anlopp, kör kulturchefen rakt ned i diket - genom att placera ett citattecken kring det ”nyttiga” med demokrati, ifrågasätter han nytta med demokratin och reducerar demokratin till samma betydelse som ”turism” och ”export”.

Kulturen ska icke vara ett ”verktyg” – fy detta fula ord - ”verktyg”, det är sådant som rörtänger, hammare och pensel, skruvdragare kanske, som arbetare håller på med, inte Kulturchefer.

Kulturen ska vara genuint, liberalt meningslös i alla avseenden. Oanvändbar till allt! Den ska inte befrämja något som helst. Inte ekologiskt hållbart samhälle, icke demokrati, icke turism, icke ”export” – absolut ingenting! Medelhavsinstitut och Terminologicentrum ska vara kvar. Bra för Sverigebilden! ”Verktyg?” Ja, men det är icke kultur, det är ”humaniora” med ”långtidsverkande effekter på samhället”, skriver Kulturchefen. Observera!

Kulturen är mycket finare. Den ska vara ”en kunskapsform i sin egen rätt” fastslår Kulturchefen. Basta! Det är bara Kulturchefens egna pekoral och floskulösa utfästelser, sådana som aldrig någonsin får marken att gunga, som gillas!

Marken ska inte gunga! Det räcker med att jorden cirklar runt sin axel och runt månen. Det är fullt tillräckligt.

Plötsligt dyker Stefan Edman upp i debatten. Sveriges vänligaste man, beläst, ekolog, författare, oändligt kunnig. Försäkrar att Björn Viman är ”bland de klokaste i det tajta svenska, företrädesvis stockholmska, kulturetablissemanget”. Jag noterar vilken exakt avgränsning som den vänlige Stefan gör, men avslutar så med att hänföra Kulturchefen till ”kulturparnassens vargflockar”. Inte så vänligt.

Men där har Stefan fel! Liberaler aldrig blir mer än kattungar…

Sedan gör Kulturchefen sin egen läsning. ”Edman och jag är nog ense om att kulturlivet inte är ett verktyg som ska anpassas efter de kravspecifikationer som för dagen råkar stå på den politiska agendan”.

Jag känner Stefan Edman! Han tycker inte att ”ekologiskt hållbart samhälle” och ”demokrati” är ”tillfälliga politiska kravspecifikationer som idag råkar stå på den politiska agendan”. 

För honom är det eviga existentiella ödesfrågor för hela mänskligheten… Och jag tror att han ligger ljusår närmare sanningen än Kulturchefen.

Kulturchefen får ringa efter en bärgningsbil!

Bror Perjus

onsdag 12 november 2014

Jag ringer Stefan Löfven och säger; ”Ta de lugnt…”

Det råder full panik i det borgerliga lägret! Jag gömmer mej bakom en kuliss. Centerledaren Annie Lööf är blixt förbannad! Hon skriker till Jimmie Åkessons stand in, Mattias Karlsson.

- Rösta INTE på vårt förslag! Våga inte göra det, för då dj..klar!

Men Karlsson framhärdar tjurigt, med framskjuten haka, underläppen putar ut. 

- Alliansens budget är den minst dåliga för Sverige…

Annie Lööf håller inte med… Hon tar till storsmockan! En riktig rallarsving. Hon tappar balansen, och snubblar iväg tre steg på sina höga klackar.

- Det är ansvarslöst, fräser hon. Riksdagen är ingen lekstuga! Vi lagstiftar om förbud mot sådana fräckheter som att rösta på vår budget. Det är vår budget! Hör du det! Det borde vara förbjudet att rösta på vår budget!  

I ett undanskymt hörn av lokalen står två osannolika figurer. Jag försöker urskilja vilka det är. Jo, men vänta! Det är Fredrick Federley och Per Ankersjö. De viskar. Ser sig omkring ibland, lite osäkert. 

- Om det blir lagstiftning mot att rösta på vår budget, filosoferar Fredrik, då måste vi ju själva bryta mot lagen?!

- Är det inte ännu mera ansvarslöst att lägga fram ett förslag som Sverigedemokraterna kan tänkas rösta på, påpekar Per.

F:- Varför inte lagstifta om förbud för Alliansen att lägga fram en budget som inte vem som helst får rösta på.

P:- Eller också kunde vi hämnas på Sverigedemokraterna genom att rösta på deras budget. 


F:- Joo absolut! Snillrikt! Men... då röstar väl dom också på den budgeten?!

P:- Enklast vore förstås att bestämma att Alliansen ska rösta på den rödgröna regeringens budget? Då blir det garanterat inget nyval!

F:- Nej, det går inte! Vi måste lägga fram en budget. Det har vi lovat väljarna i valrörelsen. Och vi måste väl ändå rösta på vår egen budget?

P:- Inte nödvändigtvis! 

F:- Stöd från Sverigedemokraterna vore katastrof. Då blir det nyval!  

P:- Och vi är ett redlöst skepp på stormiga vatten. Ett stöd från Sverigedemokraterna för vår budget skulle blåsa bort bogvisiret, sänka hela skutan.

F:- Vi har ingen kapten!

Fredrik ser sig ängsligt omkring i lokalen.

P:- Knappt ens en major! Jan Björklund har förstört det svenska utbildningssystemet med sina hysteriska reformer och sin katederdisciplin. Han är förbrukad. Han är så obehagligt rakryggad. Han marscherar snart ut från kaserngården! Det där flinet… Det oroar mej.

F:- Och Göran Hägglund leker kurragömma. Han springer bara omkring. Nu har han har gått och gömt sig, på valfritt ställe. Han brinner ju för valfriheten. Fredrik Reinfeldt försvann under valnatten. Det påstås att han är i Storbritannien. Han ska se till så att dom inte lämnar Europa och glider ut i Atlanten. Anna Kinberg Batra ska ta över. Men hon har aldrig varit utanför tullarna och betraktar folk på landet som mindre vetande. Annie Lööf till exempel!  

P:- Hon är från Värnamo. Det är en stad!

F:- Nej, hon är från Maramö. Det är en bonnhåla.

P- Men Jimmie Åkesson då?

F:- Han är utbränd, sjukskriven. Han borde snarast bli utförsäkrad så att han äntligen förstår att han måste börja arbeta igen, eller åtminstone anmäla sig hos Arbetsförmedlingen.

P:- Aj, ett nytt problem!

Per biter sig hårt i tummen.

P:- FAS3 ska avskaffas. Då finns det ingen tillräckligt meningslös uppgift att tilldela honom.

F:- Jo, men hallå! Då kan han bli Alliansens ledare.

Fredrik och ser påtagligt upplivad ut.

P:- Men, vänta! Varför inte gå till nyval på ett förbud för Sverigedemokraterna att rösta på Alliansens budget.  

F:- Nej, för sjutton! Vi vill ju inte ha nyval.

P:- Okej! Vi förbjuder nyval med anledning av att Sverigedemokraterna röstar på fel budget i riksdagen.

F:- Ja, det är väl en bra idé.

P:- Men, tänk om vi förlorar en sådan omröstning, säger Per. Då blir det nyval i alla fall. Det går inte! Det måste vi undvika till varje pris...

Jag smyger tyst därifrån… Ser hur alla står och biter förtvivlat på naglarna. Nu är det nästan helt tyst.

Bara Mattias Karlsson som tjurigt upprepar "minst dåligt, minst dåligt, minst dåligt..." och tillägger sedan...

- Ni borde ha lagt en budget som är mindre minst dålig... eller mera minst... eller va de blir?!

Jag ringer Stefan Löfven och säger:

- Ta de lugnt, det blir nyval på ett förbud mot att rösta på Alliansens budget! Det kan vi ställa upp på.


Bror Perjus