Visar inlägg med etikett Arbetslösheten. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Arbetslösheten. Visa alla inlägg

tisdag 17 september 2013

Stefan, såhär kan du avslöja Fredrik Reinfeldt som "den nakne kejsaren".

Bäste Stefan!

Du gjorde en bra insats igårkväll mot den slipade högerledaren. Men, du måste bredda och fördjupa ditt politiska budskap! Om vi ska vinna nästa års val till EU-parlamentet, riksdagen, landstingen och kommunerna. Vi vinner inte valet på en diskussion om jobb skapas bäst med eller utan jobbskatteavdrag. Särskilt inte om vi går till val på att stoppa det femte jobbskatteavdraget samtidigt som vi lovar att det inte ska avskaffas om vi vinner valet. Jag inser att skattefrågan är knepig och bör desarmeras som valfråga. Men det är långt ifrån tillräckligt!
Du har med berömvärd konsekvens fokuserat på att bekämpa arbetslösheten och återskapa full sysselsättning. Det är den viktigaste frågan inför valet, men framförallt för våra ungdomar och deras framtid. Men diskussionen om den fulla sysselsättningen kräver en bredare och djupare ideologisk inriktning. Det räcker inte med att tala om hur innovationer utvecklas till konkret produktion. Det räcker inte att tala om ”matchning”. Det är viktigt, men allt för abstrakt för att gå hem hos de breda väljargrupperna.

Skolan, utbildningen, som du också, med all rätt, betonar starkt är absolut avgörande på lång sikt. Men det finns inslag i skolpolitiken som gör mig mycket tveksam. Karriärtjänster för lärare, liksom karriärism i alla former, strider mot socialdemokratisk ideologi. Plötsligt har det stora flertalet av Sveriges lärare blivit förpassade till en sorts andraklassens lärare, underordnade en krets privilegierade förstelärare.
Några är påtagligt upplivade över tanken på att kunna avancera till förstelärare. Andra ligger lågt och håller tyst med problem och brister för att inte förstöra stämningen i lärarrummet och sina egna chanser att få karriärlön. Med karriärtjänster splittrar man lärarkåren och skapar destruktiva motsättningar i skolan, ovanpå all annan stress, betygsfixering och byråkrati som hämmar bildning och utbildning.

Jag är medveten om att alla dessa elitistiska idéer kommer från den borgerliga regeringen och särskilt från Jan Björklund. Men socialdemokratin måste mycket tydligare problematisera den här typen av gammalt, förlegat elitistiskt tankegods.
Men det finns också inslag i din och partiledningens argument och strategi som i grunden är främmande för socialdemokratins djupaste värderingar. Exempelvis din starka betoning på att Sverige måste ”ligga i framkant”. Och den del av vårt sysselsättningsmål som säger att vi ska ha den lägsta arbetslösheten i Europa år 2020.

Det är också en elitistisk, konkurrensinriktad och faktiskt nationalistisk argumentation som är främmande för socialdemokratins syn på människor och samhälle. Har ni inte tänkt på att det är ett mål som uppfylls automatiskt om Europa drabbas av en fördjupad ekonomisk kris och massarbetslösheten sprider sig. Det är ingen nackdel för Sverige att andra länder också lyckas med att bekämpa sin arbetslöshet. Tvärt om! Det är faktiskt bara tillsammans med vår omvärld som vi kan pressa tillbaka arbetslösheten. Den målsättningen måste vi ha som medlemmar av EU och som ett land i den europeiska gemenskapen.  
För övrigt räcker det inte med att se till Europa. Det är förstås svårt nog att skapa full sysselsättning i Europa och i resten av världen är det bara en utopi. Men det förändrar inte saken. Det är den inriktningen, principen, som ska styra socialdemokratins politik och långsiktiga strategiska tänkande. Det är nämligen grunden för vår människosyn och vår ideologi.

Vi kan besegra borgerligheten politiskt enbart genom att koppla samman vår kamp för jämlikhet med kampen mot arbetslösheten och för den fulla sysselsättningen. Det är faktiskt vår övertygelse att jämlikhet är samhällets allra främsta och effektivaste ekonomiska drivkraft.
Det har bevisats med all önskvärd tydlighet under hela andra halvan av 1900-talet när en socialdemokratisk politik präglade samhällsutvecklingen. Det har för övrigt också bevisats under perioder då borgerligheten tagit över regeringsmakten med ökad elitism, ökad arbetslöshet, ökade klyftor och ekonomisk stagnation som följd.

Stefan, läs Richard Wilkinson/Kate Picketts bok ”Jämlikhetsanden”. De båda har, med en imponerande bred och djup forskning, visat att samma sak gäller idag, i alla länder och i all framtid. I boken ”Illa far landet” argumenterar Tony Judt för samma sak på ett mera filosofiskt plan. Det jämlika samhället fungerar bättre än det ojämlika. Det är inget fel att lära av historien. Det är bara så man kan orientera effektivt mot framtiden och förbli det framtidens parti som vi alltid varit.
Stefan, du måste bredda och fördjupa ditt politiska budskap. Då kommer Fredrik Reinfeldt att avslöjas som ”den nakne kejsaren”…

Bästa hälsningar
Bror Perjus

tisdag 16 oktober 2012

Tyresö Arbetarekommun kräver strategi för demokratins globalisering

Vår trovärdighet i kampen mot arbetslösheten avgör valet 2014. Men för att det ska bli möjligt att återupprätta full sysselsättning så måste Socialdemokratin skaffa sig ett betydligt mera ideologiskt genomtänkt och långsiktigt perspektiv. Om det handlar den andra motionen till partikongressen 2013 som jag utarbetat tillsammans med Lennart Jönsson, Jerry Svensson och Carl-Johan Karlsson och som Tyresö Arbetarekommun enhälligt antagit som sin egen.

I början av förra seklet rasade en rasade en hård ideologisk debatt inom den svenska arbetarrörelsen. Den ledde till att en vänsterfalang bröt sig ur partiet 1917 och bildade ett kommunistiskt parti. Men socialdemokratin, i vårt land och i andra länder, ansåg att kapitalismen kunde tämjas med demokratiska medel och inom nationalstatens ram.
Så formades den socialdemokrati som under ett helt sekel gått i spetsen för demokratins genomdrivande i land efter land och därigenom spelat en ledande politisk roll i stora delar av världen. Idag står vi inför en ny avgörande debatt om förhållandet mellan demokratin och marknaden, men nu i ett globalt perspektiv.

Idag dikteras nationernas ekonomiska villkor av en global ekonomisk elit. Ett begränsat antal personer kontrollerar de stora koncernernas globala produktionskedjor. De dominerar alla marknader; såväl jordbruk, som industri, transport och service. De behärskar också det finansiella systemets dominerande investmentbolag, riskkapitalbolag, försäkringsbolag och banker. Deras opinionsbildning är oerhört kraftfull och genomgripande, eftersom de också kontrollerar världens viktigaste massmedier. Denna elit samverkar genom gemensamt ägande och personallianser i koncernstyrelser och i mäktiga organisationer för samråd och lobbying.
Genom sin enastående maktposition ovanför nationalstaternas räckvidd kan den ekonomiska elitens tillskanska sig enorma vinster och tillgångar som dessvärre i allt större utsträckning används till spekulation, alltså en handel med aktier, obligationer, valutor och råvaror som inte har något produktivt syfte, utan syftar enbart till att skapa nya och ännu större vinster för den som spekulerar.  Denna spekulation utgör i sin tur drivkraften bakom de allt svårare ekonomiska kriser som, med allt kortare mellanrum för återhämtning, hemsöker världsekonomin och orsakar kraftiga hack i den ekonomiska utvecklingen.

Alla de ödesfrågor som mänskligheten står inför i vår tid kan bara lösas genom lokal demokratisk förankring och demokratiska beslut på global nivå. Det gäller massfattigdomen, fred i Mellanöstern och Centralasien, terrorismen, världens resursslukande vapenproduktion, kärnvapen- och klimathot och spridningen av miljögifter som hotar hela vår livsmiljö.
Men det är framförallt den ekonomiska utvecklingen som avgör om alla andra stora problem ska kunna lösas. Ingen av mänsklighetens ödesfrågor kan lösas i en värld som allt oftare drabbas av allt mer svårhanterliga ekonomiska kriser, med massarbetslöshet och växande sociala motsättningar som följd. Och världsekonomin kan stabiliseras enbart genom en mera jämlik fördelning av produktionens överskott, vilket i praktiken är genomförbart endast med en globalisering av demokratin.

Med det budskapet som grund måste socialdemokratin formulera en ny och tydlig idé om det framtida samhället, inte bara för vårt land, utan för hela Europa och hela världen.
Detta är den fråga som oroar mig allra mest, sa förre partiordföranden och statsministern Ingvar Carlsson i en intervju i Svenska Dagbladet den 7 maj 2012 och tillade; ”Nationalstatens metoder fungerar dåligt och politiken har för litet att sätta emot kapitalets makt. (…) Vi som tror på politiken har ett stort ansvar i partier och fackföreningar att utforma strategier. Här finns mycket kvar att göra. (…) Politik måste fungera på fyra nivåer: lokalt, nationellt, europeiskt och globalt.”

Demokratins globalisering är avgörande för kommande generationers livsvillkor och kanske för hela mänsklighetens överlevnad. Därmed utgör demokratins globalisering arbetarrörelsens nya stora utmaning i vår tid. I debatten om den svenska socialdemokratins framtid får perspektivet inte vara kortare och mera inskränkt än så.
Därför är vårt krav från Tyresö Arbetarekommun till partikongressen att partiet utarbetar en strategi och ett program för demokratins globalisering och att partiet går vidare och initierar ett sådant programarbete också inom Socialistinternationalen och i andra internationella politiska nätverk som vi kan samverka med.

Bror Perjus

onsdag 15 februari 2012

Med ett barnhemsbarn som statsminister, blir Sverige ett bättre land att leva i!

Håkan Juholt jagades bort från partiledarposten. Han var enastående politiskt slagkraftig. Upplevdes till en början som ett stort hot mot borgerligheten. Nästan som Olof Palme i sina bästa stunder. Men han gjorde för många enkla misstag. Dessutom jagades han av en skock kråkfåglar i tidningar, TV och radio...
Nu tycks där infinna sig något av ett dåligt samvete. Få se hur länge det håller i sig?
***
En gammal vän till mej, Stefan Löfven, valdes till ny partiordförande. Metallare från krigsindustrin, Hägglunds & Söner i Örnsköldsvik, som faktiskt länge varit engagerad i kampen för internationellt solidaritet, fred och nedrustning och mot kärnvapen.
Han är en person med många bottnar, kan jag försäkra, med en mycket sympatisk framtoning, lite blyg, ödmjuk men klarsynt och djupt och starkt engagerad för dem som har det svårt i samhället.
Socialdemokratin har valt ett barnhemsbarn som sin ordförande!
När socialdemokratin genomlider den värsta krisen i partiets historia, så väljer partiet en ordförande, för första gången, direkt från fackföreningsrörelsen. Partiet väljer IF Metalls förbundsordförande som aldrig suttit i riksdagen, som knappt ens varit kommunalpolitiker såvitt jag vet.
Det är ett lämpligt svar till alla som fått för sig att socialdemokratin inte ska samverka så nära med fackföreningsrörelsen OCH till alla som tror att fackföreningsrörelsen ska samverka lika bra med borgerliga som socialdemokratiska regeringar.
***
Arbetslösheten stiger kraftigt. Särskilt långtidsarbetslösheten. Något måste göras snabbt, säger näringsminister Annie Löf. Vänta och se tills konjunkturen vänder, svarar finansminister Anders Borg. Kan splittringen bli mer avslöjande?
Risken finns att det vänder nedåt, i riktning mot avgrunden…
Nu när arbetslösheten stiger så har högerregeringen inte längre råd att använda sitt främsta medel mot arbetslösheten, jobbskatteavdraget! Något fel är det på logiken.
***
På DNs ledarsida avslöjas obarmhärtigt att statsministerns hustru, landstingsrådet Filippa Renfeldt, är huvudansvarig för den huvudlösa affären med vårdcentralen Serafen i Stockholm. Den såldes till läkarna för 694 500 kronor, som sålde vidare till ett riskkapitalbolag för minst 20 miljoner kronor. Statsministern själv, Fredrik Reinfeldt, svär sig fri. Hänvisar till Stockholms Läns Landsting som leds av hans hustru. Men de talar förstås inte politik i sängkammaren. Om det är där de träffas?
***
Carema Care bedriver äldrevård på flera håll i landet under stundom skandalösa former. Vinsterna pressades upp till extrema nivåer, 33,4 procent på eget kapital. Det betyder att ägarna tjänat igen allt de satt in i företaget på mindre än tre år.
Vinstökningen genomfördes via brutala rationaliseringar, färre och hårt driven personal samt sämre vård för de boende, nedkissade blöjor, ensamhet, undernäring och för tidig död.
Därefter såldes bolaget till brittiska 3i för 1,85 miljarder kronor, som i sin tur sålde för 8,3 miljarder till två andra riskkapitalbolag, Triton i skatteparadiset Jersey och amerikanska KKR. Kopiösa mängder skattepengar hamnade i skatteparadis!
Detta är mönstret för privatiseringarna!
Först försämras verksamheten radikalt, vilket snabbt ökar vinsten. När vinsten är på topp, innan skadorna upptäcks, säljs bolaget och den verkligt stora vinsten kammas hem. Det räcker inte med att bara förbjuda vinst, eftersom den stora vinsten kapas hem vid försäljning av hela anläggningen. Det avslöjar hur ekonomiskt vanvettigt det är att ö h t privatisera vårdcentraler, skolor och äldreboenden.
***
På dagens kultursida i DN skriver professor Sven-Eric Liedman om den allt värre situationen i den svenska skolan. Erfarenheter från Finland blir till en hård uppgörelse med Göran Perssons kommunalisering av skolan.
Än värre är Jan Björklunds primitiva krav på kadaver- och katederdisciplin, betygshets, rapportmani och förlamande kontrollsystem som är på väg att helt förstöra den svenska skolan. Ovanpå detta kommer Björklunds maniska reformiver som skapat en outhärdlig stress i skolan. Ingen vet från den ena dagen till den andra vad som gäller.
Slutligen en explosiv utveckling av privata skolor, som leder till allt större segregering och sämre resultat för alla. ”I blandade klasser presterar både svagare och starkare elever bättre”, slår idéhistorikern Sven-Eric Liedman fast.
Apropå det!
Stefan Löfven brukade också läsa idéhistoria, på lunchrasterna när han jobbade på Hägglunds & Söner i Övik…
***
Till sist, Henrik Berggren, krönikör i DN. Han har inget som hopp om högerregeringen. Men han vädjar till socialdemokratin. ”Ta bort vinst- och destruktiva utvärderingssystem inom välfärden”!
Snart vädjar alla om att det här landet åter ska få en socialdemokratisk regering, ordning och reda, jämlikhet och rättvisa.
Gärna med ett barnhemsbarn som statsminister!  
Bror Perjus

måndag 13 juni 2011

Högerregeringen skapar kaos och oreda på livets alla områden.

Låt bilar köra höger vid rött! Det förstår man att höger-regeringens trafikminister vill. Men cyklister som cyklar mot rött och mot enkelriktat borde inte ligga i trafikministerns intresse. Cyklisterna kan bli röda och börja cykla mot högerregeringens enkelriktade politik.
Ursäkta, men regeringen inbjuder till den här sortens fåniga vitsar!   
Hur som helst! Den här regeringen gör allt för att skapa kaos och oreda på livets alla områden. Nu också i trafiken.
·        Trafikinfarkten i Stockholm ska tydligen avskaffas genom en upplösning av trafikreglerna.
Bilden av en handlingsförlamad högerregering blir allt mer komplett. Den kan bara förändras genom det som brukar kallas för symbolpolitik! Värst är högerregeringens så kallade ”arbetslinje”.
Arbetslösheten ska avskaffas genom att
·        a-kassan försämras
·        att folk får arbeta gratis i helt nya företag som tillskapats just för det ändamålet
·        att ”coacher” anlitas för uppmuntrande tillrop till arbetslösa; ”Sök jobb!”.
Men det är samma sak på område efter område.
·        Sjukdomar avskaffas genom en stupstock i sjukförsäkringen.
·        Bostadsbristen avskaffas genom att hyresrätter omvandlas till svindyra bostadsrätter.
·        Ungdomsarbetslösheten avskaffas genom sänkta ungdomslöner.  
·        Olyckorna på arbetsplatserna avskaffas genom försämrad arbetsmiljöforskning.
·        Strulet i skolan avskaffas genom hysterisk betygsjakt.
·        Trängseln på universiteten avskaffas genom att de som går yrkesgymnasiet förhindras söka vidare till högre studier.
·        Otryggheten i arbetslivet avskaffas genom att ”Lagen om anställningsskydd” försämras.
·        Förslitningen i arbetslivet förbättras genom höjd pensionsålder.
·        Pensionärerna får det bättre genom en särskild pensionärsskatt.
·        Vargstammen räddas genom utökad vargjakt.
Men, visst ja!
Per Schlingman anställdes ju av statsministern för att ge handlingsförlamningen ett intryck av handlingskraft. Så kanske borde symbolpolitiken kallas för SCHLINGMAN-POLITIK?!
Själv tycker jag att det är mera naturligt att köra vänster vid grönt, än höger vid rött!
Bror Perjus