Anders Borg "kritiserar" - men Stefan Löfven "anklagar" - eller är det tvärt om?

En textkritisk filolog borde få i uppdrag av SOM-institutet i Göteborg att granska hur ord som kritiserar, anklagar, påstår, hävdar o s v används i politiska texter i de stora rikstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. 

Jag har en stark känsla av att socialdemokratiska företrädare oftast refereras med formuleringar som ”anklagar” och ”påstår”, medan borgerliga politikers uttalanden oftare refereras med ord som ”kritiserar” och ”hävdar”.

Ett intressant aktuellt exempel är de här texterna hämtade ur DN idag. Kursiveringarna här har jag gjort av pedagogiska skäl.

”Förre finansministern Anders Borg (M) riktar i Sveriges Radios lördagsintervju hård kritik mot statsminister Stefan Löfven för att denne utlyst extraval i Sverige.”

Tidningens skribent väljer här ordet ”kritik” som ger läsaren ett intryck av att Anders Borgs åsikt är objektiv, seriös och korrekt.

I samma tidning refereras statsminister Stefan Löfvens svar på ”kritiken”:

”S-ledaren anklagar Borg, som efter den borgerliga valförlusten den 14 september lämnade politiken i samma veva som statsminister Fredrik Reinfeldt, för att ha smitit undan sitt ansvar.”

Nu väljer skribenten ordet ”anklagar”. Det markerar att statsministerns uttalanden är mer av en partsinlaga, mindre seriöst och kanske inte helt korrekt.

Anta att man väljer att låta de båda avgörande begreppen ”anklagar” och ”kritiserar” byta plats. Då skulle det låta såhär:

”Förre finansministern Anders Borg (M) anklagar (…) statsminister Stefan Löfven för att denne utlyst extraval i Sverige.”

”S-ledaren kritiserar Borg (…) för att ha smitit undan sitt ansvar.”

Jag kan förstås inte med någon vetenskaplig exakthet hävda att Dagens Nyheter genomgående använder ord som underminerar socialdemokraters budskap - eller att tidningen genomgående använder ord som förstärker trovärdigheten i borgerliga företrädares budskap. Men jag har en stark känsla av att det är så. Därför menar jag att det vore intressant med en sådan textkritisk mediaforskning, som visar hur ledande politikers uttalanden karaktäriseras och tolkas i nyhetstexter.

Jag är själv journalist, jag har skrivit några böcker och numera bloggar jag regelbundet. Så jag vet att jag ständigt överväger vilka ord jag ska välja för att karaktärisera ett budskap. Väljer jag ”kritisera” så vet jag att jag förstärker budskapet. Väljer jag ordet ”anklaga” så försvagar jag det budskap som refereras. Som skribent vet jag att det är ett medvetet val som avslöjar på vilken sida jag står i en politisk debatt.

Men jag hävdar inte att jag är opartisk. I mina texter tar jag ställning och använder retoriska knep för att förstärka och underbygga mina egna åsikter. Dagstidningarnas journalister däremot hävdar att de är opartiska på nyhetsplats. Men den opartiskheten kan vara mer försåtlig än en öppet redovisad politisk position. Och läsaren måste vara mera på sin vakt. Särskilt socialdemokrater eftersom de dominerande tidningarna i grunden är borgerliga.

Bror Perjus

PS. Det kanske finns sådan forskning? I så fall slår jag in en öppen dörr. Men det kan ändå vara intressant att fundera på och vara uppmärksam på hur små enkla ord kan användas. DS