Budskap till väljarna: Nyvalet är Er chans att stoppa demokratins dödgrävare.

Det är fullkomligt obegripligt hur de stora tidningsdrakarna DN och SvD, men också studioreportrar och så kallade kommentatorer i Sveriges Television, kan försöka lägga skulden för extravalet på regerande socialdemokrater och miljöpartister.

Det är lika obegripligt hur det i massmedia kan framställas som ett ”misslyckande för Stefan Löfven” och ett bevis på att socialdemokratin ”inte längre är lika regeringsduglig” som tidigare.

Ända sedan Stefan Löfven valdes till partiledare har han konsekvent, ja, envist talat om sin vilja till samarbete över blockgränserna. Under hela valrörelsen fullföljde han det temat i varje tal, i varje intervju, i varje debatt.

Direkt efter valet försökte han bjuda in de fyra borgerliga Allians-partierna till överläggningar. Han gjorde flera försök före budgetomröstningen i riksdagen och efter omröstningen där Alliansen med Sverigedemokraternas stöd fällde regeringens budgetförslag. Han sa, samtidigt som han tvingades avisera extravalet, att ”dörren står fortfarande öppen” om de vill samarbeta.

Han gjorde försök efter försök att få igång en dialog, ett samtal, en överläggning. Han var öppen för att tala om både formerna för samarbete och samarbetets politiska innehåll, alltså en regerings sammansättning och vilka politiska reformer som skulle genomföras.

Men varje försök från hans sida har mötts av ett kallsinnigt, nästan hånfullt svar från Alliansens partiledare åtföljt av överlägsna flin. ("Läs Ola Larsmo i DN!

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ola-larsmo-liberalerna-borde-inte-skratta-bort-sitt-ansvar/")

Svaret från Allians-ledarna har varit nej, nej och åter nej!

Ingen som helst öppning på någon enda punkt.

Efter en sådan behandling är det obegripligt hur en amatörmässig studioreporter i Aktuellt igår kväll under en hel lång intervju med statsministern gång på gång kan upprepa två enfaldiga frågor på samma tema;

”Men har du inte själv gjort något fel?”

”Varför lägger du hela skulden på andra?”

En sådan behandling i direktsändning framför hela folket, kan få den mest tålmodiga person att tappa fattningen och ilskna till. Det gjorde nu inte Stefan Löfven. Han svarade sakligt, vänligt, med ett enastående tålamod på samma upprepade fråga, gång på gång. 

Det enkla som hänt är att Alliansen med stöd från Sverigedemokraterna fällt den rödgröna regeringens budget. De har en kraftig majoritet i den nuvarande riksdagen. Det var ingen som helst konst att fälla budgeten. Det vara bra att trycka på rätt voteringsknapp.  

Hur det kan framställas som ett ”misslyckande” för Stefan Löfven, som ett tecken på bristande ”regeringsduglighet” för den rödgröna koalitionen – det är, som sagt obegripligt, ja, värre än så; det är direkt lögnaktigt och falskt.

I min förra blogg skrev jag om möjligheten av att informellt, via budgetsamarbete, bilda en samlingsregering riktad mot högerextremisterna inom Sverigedemokraterna, ungefär så som Sverige gjorde inför andra världskrigets nazistiska hot. Det var förstås en orealistisk idé i det här läget, men ändå viktig att belysa.

Nu försöker de yttersta högerkrafterna inom Alliansen istället bygga en bro över till Sverigedemokraterna för att rentvå detta parti med djupa nazistiska rötter som ett demokratiskt parti bland alla andra; ett parti som precis som nationalsocialisterna i Tyskland på 1930-talet går in för att skapa parlamentariskt kaos för att kunna gripa makten.  

Varje regering som inte dansar efter deras pipa ska fällas i riksdagen.

Demokratin i vårt land är i fara.

Extravalet är väljarnas möjlighet att sätta stopp för demokratins dödgrävare.

Bror Perjus