Nu står vi alla upp för Stefan Löfven och Magdalena Andersson. Sverigedemokraterna ÄR ett nyfascistiskt parti!

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson anser att Sverigedemokraterna är ett ”nyfascistiskt” parti. I Skavlans populära talkshow i STV påpekade Stefan Löfven att Sverigedemokraterna i sin tidigaste historia prydde sina möteslokaler med hakkors, nazisternas symbol.

Alla övriga partiers främsta företrädare har sedan distanserat sig från just formuleringen ”nyfascistiskt”. Även Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt! Ja, till och med Miljöpartiets Åsa Romson!

I vanlig ordning har ett antal statsvetare rekryterats för att ge något sorts vetenskapligt objektivt besked. Är Sverigedemokraterna ett ”nyfascistiskt” parti eller inte? Den statsvetenskapliga forskningens pajas, Stigbjörn Ljunggren, skriver på sin blogg att ”Fascism är till vissa delar inte mer förkastligt än andra samtida politiska rörelser”.   

Men avgörande är inte om partiet i någon sorts objektiv mening kan betecknas som ”fascistiskt” eller inte. Fascismen och även nazismen kan definieras på många olika sätt, mer eller mindre välgrundade. ”Ny” är förstås fascism och nazism i vår tid, i jämförelse med dess storhetstid under 1930-och 1940-talen, innan de krossades militärt i mänsklighetens hittills allra värsta våldsutbrott.

Nej, avgörande är att Socialdemokratins två främsta företrädare med beteckningen ”fascism” går till kompromisslös frontalattack mot Sverigedemokraterna. De ska isoleras helt och hållet! De ska utestängas från varje form av inflytande i den svenska riksdagen! De utgör på sikt ett hot mot demokratin!

I alla andra länder i Norden och övriga Europa har de demokratiska partierna mer eller mindre anpassat sig till fascisternas hänsynslösa och människofientliga budskap. Inte minst med det lika märkliga som ynkliga argumentet att dessa partier annars kommer att få ett ännu större stöd bland väljarna. Det fungerade inte på 1930-talet. Det har inte fungerat nu. Undfallenheten har istället medfört att fascisterna vuxit ännu snabbare i övriga Europa än i vårt land.

Sverige har nu en möjlighet att sätta stopp för Sverigedemokraternas framfart och därmed ange en helt ny och motsatt färdriktning för hela Norden och Europa; en färdriktning som innebär solidaritet med utsatta människor och kompromisslös kamp för demokrati och mänskliga fri- och rättigheter.

Det är vad extravalet den 22 mars handlar om.

De fyra borgerliga Allianspartierna har tyvärr, genom att distansera sig från beteckningen ”fascistiskt” markerat en öppning mot Sverigedemokraterna och deras förakt för mänsklig svaghet och utsatthet. Alliansen är beredd att bilda regering med Sverigedemokraternas stöd i riksdagen efter extravalet.

Varför Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt distanserat sig från att beteckna Sverigedemokraterna som ett fascistiskt parti på samma sätt som Alliansen är däremot svårt att förstå. Kanske en hämndaktion för att Vänsterpartiet inte fick vara med i den rödgröna regeringen? Ideologiskt medvetna, som Vänsterpartister oftast är, måste de nu vara något förbryllade.

Att Miljöpartiets Åsa Romson i lördagsintervjun i radions P1 också distanserade sig får nog uppfattas som ogenomtänkt och en tillfällig politisk svacka.

Bror Perjus