Någon måste ju vara vriden, så som världen ser ut!

Högerregeringens socialminister, Ulf Kristersson, vill lagstifta om höjda pensionsåldrar och den förre förrädiske högerstrategen Per Schlingman, numera krönikör i Svenska Dagbladet, vill idag avskaffa semestern; ja, än så länge bara ordet semester, men ändå..!  

Det kan vara ett första smart steg! Tänk att ingen tidigare kommit på det knepet?! Varför inte börja med att avskaffa själva ordet pension? Sedan avskaffar vi ordet a-kassa, sedan ordet sjukförsäkring. Barnbidrag, oanvändbart ord! Föräldrapenning! Stryk det i ordlistan!

Vad ska man egentligen med ordet äldreomsorg till? Sjukvård, onödigt ord! Socialbidrag, bedrövligt ord – redan avskaffat! Det heter nu försörjningsstöd. Men varför i hela fridens namn ska folk ha stöd att försörja sig? Ordet är en verklig styggelse, en bläckplump i Svenska Akademiens ordlista!

Lön, det är också ett ord som inte borde finnas. Visst ska dom ha betalt, om dom verkligen gör något, men lön, jämt och ständigt...?! Jämlikhet, väldigt jobbigt och opraktiskt ord! Kanske kan man på försök avskaffa ett sådant där ord som demokrati. Nu när det ändå avslöjats att Moderata Samlingspartiets föregångare, Högerpartiet, inte ens var med om att införa demokrati ö h t i vårt land. Lika bra att avskaffa ordet apartheid också. Vårt parti ville faktiskt inte vara med och bekämpa just apartheid i Sydafrika, oavsett vad den där Arkel.. någonting, va hon nu hette, påstod.  

Det var väl Schlingman, däremot, som kom på den lysande idén att kalla Moderata Samlingspartiet för Det nya arbetarpartiet - alltså inte arbetarepartiet, partiet för arbetare, utan arbetarpartiet för sådana som verkligen arbetar, alltså kapitalägare som arbetar med att förvalta sitt kapital, arbetande kapital har ni väl hört talas om? Nu har han gått ett steg längre. Nu ändrar han inte bara ordens innebörd utan nu vill han börja avskaffa ord.

Utmärkt!

Han är verkligen supersmart den grabben!

Tänk va praktiskt! När ett annat politiskt parti föreslår höjda barnbidrag, så är det bara att svara;

- Omöjligt! Ordet finns inte!

Om en arbetare kräver högre lön svarar man;

- Det går inte! Vi har inget sådant ord!

Den där irriterande krönikören i Dagens Nyheter, Johan Croneman, skriver för övrigt idag på Kultursidan, kultur förresten, vicket ord (!) det är nästan så att man måste osäkra sin revolver;

”Vi har numera en högervridning i medierna som är närmast absolut; skulle de aktuella förhållandena någon enda gång ifrågasättas så triggar det i gång 300 högerkrönikörer i tweed som per omgående börjar mala om vänstervridningen på 70-talet. Det är bara fyrtio år sedan och det var dessutom en myt redan då. Högervridningen i svenska medier är absurd, och accepterad, och noll ifrågasatt.”

Alltså borde ordet högervridning avskaffas! Tweed, vad är det? En varm kavaj! Högerkrönikörer, sådana finns inte! De är vänstervridna, hela högen, utom Schlingman!

Höger i politiken har redan avskaffats i och med att Högerpartiet bytte namn. Höger i trafiken får vi väl ha kvar tills vidare, eftersom vi kör på höger sida numera. Annars skulle väl alla bilar börja krocka med varandra. En möjlighet vore förstås att uppmana folk, i så fall, att köra moderat!

- Men hallå! T o m Nikita Chrustjov fick ju semester vid Svarta Havet…

- Jo, men det handlade om vänstervridning!

Det ordet ska vi ha kvar. Någon måste ju vara vriden, så som världen ser ut!

Bror Perjus

 

Stupstock som healing

Jag är imponerad! De borgerliga tidningarnas försvar för den sittande regeringens historiska sociala reform är sååå retoriskt effektivt.

Reformen i korthet. Tusentals simulanter behöver inte längre ligga hemma och slötitta på TV. Nu kan alla gå ut och jobba! Alla har fått helt nya friska krafter, tack vare en stupstock i sjukförsäkringen.

Stupstock som healing!

Du lame, ta din säng och gå!

Även om antalet arbetslösa redan är 400 000 så finns det ändå 50 000 lediga jobb för cancersjuka, diabetiker, epileptiker och rullstolsbundna med knäckt ryggrad.

En av reformens mest lysande försvarare är Hanne Kjöller, ledarskribent i Dagens Nyheter.

Onsdagen den 4 maj avslöjar hon att ”ingen seriös forskare sätter likhetstecken mellan sjukfrånvaro och sjukdom”.

Varför har ingen tidigare, i denna snedvridna debatt, talat med någon seriös forskare om detta obefintliga samband mellan sjukfrånvaro och sjukdom?

Ett obegripligt förbiseende!

Men vårt sunda förnuft borde redan ha sagt oss att sjukfrånvaro i själva verket är det slutgiltiga beviset på att personen i fråga är fullt frisk. Om en och annan råkar bli sjukskriven på grund av just sjukdom så är det givetvis ett misstag. Det visar all forskning.

Visst finns det reformkritiker. Men de seglar under falsk flagg. De ”presenteras eller presenterar sig som sjuka, utförsäkrade, drabbade eller offer”, påpekar Kjöller när deras identitet egentligen borde vara ”revisor, bankkassörska eller undersköterska (eller) något annat”.

Den som påstår sig påverkad av sjukförsäkringens stupstock och som, av någon obegripligt anledning, intervjuas i Sveriges Radio ska självklart säga:

-         Nej, nej jag är inte drabbad av sjukförsäkringsreglerna. Jag är revisor!

”Arbetsförmåga är inget svart-vitt begrepp”, klargör nu Hanne Kjöller. I realiteten har alla sjuka en viss arbetsförmåga. Det vet vi alla! Kanske kunde hela sjukförsäkringen avskaffas? Det skulle stärka statsbudget, tillväxt och BNP.  Något finger kan man alltid röra på, eller en tå kanske.

Varför ska man ha betalt för att ligga hemma i influensa? Lite arbetsförmåga har man alltid kvar, så länge febern inte överstiger 43 grader någon längre tid, då döden lär inträda? Först då har man ingen arbetsförmåga. Men då behöver man, å andra sidan, heller ingen ersättning från Försäkringskassan.

Och så klagar de hela tiden över sin ekonomi, dessa simulanter! En kvinna påstod i Ekots lördagsintervju att hennes ekonomi ruinerats av denna historiska sociala reform. Hon uppgav sig inte ha råd med ”remouladsås till fiskpinnarna”. En annan kvinna berättade att hon ”varit utan inkomst sedan december förra året”. Men Hanne Kjöller ställer den precis rätta frågan. ”Vad har det specifikt med sjukförsäkringen att göra?”

Jag håller med! Om folk inte har råd med remouladsås kan de väl äta créme fraiche.

Slutligen öppnar DNs Hanne Kjöller falluckan för de 108 läkare som kritiserat reformen i konkurrenttidningen Svenska Dagbladet. ”Sluta straffa våra patienter”, skrev de.

”Vad vi inte fick veta är hur många som INTE skrev under”, konstaterar Hanne Kjöller, som samtidigt avslöjar att ”en av dem (som vägrat skriva på) skrev till mig och han lät berätta att han ingalunda var ensam”.

Nu tycker jag förstås, som den skolade retoriker jag är, att Hanne Kjöller här blottar sig en aning för motangrepp. Det är ju BARA EN läkare som skrivit till Hanne Kjöller på DN, samtidigt som 108 läkare skrivit till Svenska Dagbladet.

Frågan blir så lätt; hur många är det som INTE skrivit till Hanne Kjöller.

Men då kan jag genast ingripa till hennes försvar och tala om hur det ligger till. Sveriges Läkarförbund har cirka 43 000 läkare som INTE undertecknat det obskyra debattinlägget från 108 läkare som därmed förlorar all SIN trovärdighet! Deras läkarlegitimation bör omedelbart dras in för all framtid.

Tyvärr inleder Hanne Kjöller sin retoriskt skickliga ledare med att något uppgivet medge; ”kanske är regeringen dömd att förlora frågan om sjukförsäkringen”.

Risken är uppenbar med tanke på den osakliga debatt som pågår överallt.

Varför begriper inte folk vilken historisk social reform som denna regering genomfört?!

Vad är allmän folkskola, allmän och lika rösträtt, barnbidrag, barnomsorg, föräldrapenning, trygghet i anställningen, lagstadgad semester och pension, jämfört med en stupstock i sjukförsäkringen – 2000-talets, vår tids stora sociala reform?

Bror Perjus