Ingvar Carlsson; demokratin är hotad!

Nu krävs ett

slagkraftigt

valmanifest

För några dagar sedan hörde jag en djupt oroad Ingvar Carlsson tala inför ett PRO-möte i Tyresö. Hans budskap: ”Underskatta inte hotet mot demokratin! Vi har gjort det en gång tidigare. Det slutade med katastrof.” Sedan dess har Sverigedemokraternas väljarstöd nått en ny rekordnivå och socialdemokratin rasat.

Därför, socialdemokrater! Nu är det dags att vakna! Nu måste vi samla oss och mobilisera som aldrig förr. Även du som ännu inte råkar vara socialdemokrat! Vi måste göra en starkare valrörelse än någonsin tidigare! Det är ett historiskt val i en för mänskligheten avgörande tid. Demokratin är hotad, även i länder där vi länge tagit den för självklar. Högerextremismen växer över hela världen, även i vårt land!

Vi vet hur M, KD, C och L lagt upp sin valrörelse. De prioriterar privatiseringar och ökade ekonomiska klyftor trots att det leder till ökade sociala konflikter och minskad tilltro mellan människor, otrygghet, kriminalitet, främlingshat, terrorism och ytterst krig. Och de är självsäkra! Med stöd av högerextremismen ska de bilda regering efter valet den 9 september.    

Men för oss räcker det inte med att varna för högerextremismen. Det krävs reformer för ökad jämlikhet! Tal om ”trygghet” och ”det starka samhället” är innehållslösa om vi inte lägger fram reformer för ökad jämlikhet. Det är nämligen jämlikheten som gör ”samhället starkt” och skapar ”trygghet”. Därför krävs nu ett mycket slagkraftigt socialdemokratiskt valmanifest i form av ett tioårigt reformprogram.

Viktigast i närtid är ökad jämlikhet; rejält ökade resurser för skolornas kompensatoriska uppdrag, integration av nyanlända, kultur, sjuk- och hälsovård, och äldreomsorg, höjd föräldrapenning, barnbidrag, sjukpenning, a-kassa, försörjningsbidrag och garantipensioner. Ökad jämlikhet är för övrigt också effektivt även i snävt ekonomisk mening.

I det längre perspektivet måste miljöförstörelse och klimathot bekämpas med stora offentliga investeringar i effektivare avfallshantering, energisnål infrastruktur, eldriven kollektivtrafik, tåg och bussar och nya positivbyggnader som producerar istället för förbrukar energi; bostäder, skolor, sjukhus, äldreboenden, kulturhus, idrottshallar och kommunalhus. 

Poängen med ett långsiktigt program är att insatserna kan avpassas över tid; dämpas i högkonjunktur och ökas i lågkonjunktur. Med ett tioårigt reformprogram pressas dessutom arbetslösheten tillbaka, sysselsättningen ökar och därmed också skatteintäkterna.

Det finns idag också stora ekonomiska risker! Kapitalismen har länge fått härja allt för fritt! Den höga inhemska privata skuldsättningen, framförallt bolånen, kan utlösa en inhemsk ekonomisk kris. Spekulationerna på en superdopad, oreglerad global finansmarknad, kan utlösa en kris i världsekonomin. Ekonomiska kriser riskerar också att stärka de antidemokratiska krafterna. Därför behövs en rejäl takhöjd i våra gemensamma finanser.

Men det har vi! Den svenska ekonomin går urstarkt och har dessutom stora reserver i den gemensamma sektorn. Genom att klämma åt skattesmitarna och beskatta kapital effektivare kan vi få in ännu större resurser till reformer utan skattehöjningar för vanliga löntagare.

Den svenska socialdemokratins historiska uppdrag och ansvar är att öka jämlikheten, rädda demokratin och miljön och visa vår omvärld att en annan framtid är möjlig, precis som vi gjorde på 1930-talet när vi  hävde massarbetslösheten och stoppade nazismen i vårt land. Vi har i snart 100 år bevisat att en djärv politik för jämlikhet och samhällsbyggande är bäst för mänskligheten.

Bror Perjus,

facklig redaktör i 30 år, författare, föreläsare och valarbetare.

Efter Almedalen: Nu lägger S om politiken - Jämlikhet blir fokus!

Almedalsveckan 2017 innebär en politikväxling inför valet 2018. Länge har LO ensamt fått driva kampen för ”Det jämlika samhället”. Men nu kommer socialdemokratin att lägga om politiken och lyfta fram reformer för jämlikhet. Och det bidrar till att ytterligare sänka arbetslösheten och öka den ekonomiska tillväxten. "Det jämlika samhället" är nämligen också ekonomiskt effektivare än "Det ojämlika samhället".

Två av Tyresös ledande socialdemokrater på

marsch i Almedalen, Carl-Johan Karlsson och

Jerry Svensson med LO-kassen "För ett jämlikt

Sverige" över axeln!

Hittills har socialdemokratins och regeringens fokus varit ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning genom investeringar, innovationer, bättre företagsklimat och export. Statsminister Stefan Löfven har rest runt i världen till länder med köpstark befolkning och kapitalstarka investerare, som Saudiarabien och Kina, för att kränga våra produkter och locka hit investeringar.

Det har varit framgångsrikt!

Mest anmärkningsvärt är Kina som, via Volvos ägare Geely, beslutat bygga ut sitt stora innovationscentrum i Göteborg från 2 200 anställda till 3 500. Där ska teknik utvecklas för ”elektromobilitet, uppkoppling och grön energi”. Den kinesiska kommunistregimens förtrogna i Peking är på väg att återskapa Volvo i Göteborg som en globalt konkurrenskraftig tillverkare av personbilar.

Rätt fantastiskt men oroväckande ur demokratiperspektiv!

Regeringen har därtill fått fart på bostadsbyggandet. Det byggs nu mer än på ett halvt århundrade. Det bidrar också starkt till att sysselsättningen i landet har ökat med ca 200 000 nya jobb och att arbetslösheten pressas tillbaka.

Men nu kommer den politikväxling som LO länge kämpat för och som Tyresö arbetarekommun argumenterat för sedan hösten 2015 när vi skickade ett uttalande till den socialdemokratiska partistyrelsen!

Nu blir politikens fokus ”Det jämlika samhället”.

Nu kommer det fram till valet 2018 att handla om kamp mot de växande ekonomiska klyftorna, för en radikal utjämning, rejält minskade klyftor! Det kommer inte att motverka utan bidra till en ännu bättre ekonomisk tillväxt och minskad arbetslöshet, särskilt för alla nyanlända i vårt land.

Kritiken mot den växande fattigdomen kommer att bli massiv och kraftfull. Finansminister Magdalena Andersson började redan i Almedalen med ett pedagogiskt exempel:

- Tänk att 100 personer ska dela på en kaka. Så tar fem av dem halva kakan. De fem som redan är rikast. Övriga 95 får dela på resten. Så ser ojämlikheten ut.

Det är den ojämlikhet som vi måste lära oss att hata.

Därför att ”Ojämlikhet banar väg för extremism”, som finansministern sa. Regeringen ska inte ägna sig åt ett ”förmögenhetsbygge för några få”, utan åt ett ”framtidsbygge för alla”, fortsatte hon. Därför ska kommunerna få ytterligare 20 miljarder kronor ”minst” för att minska klyftorna inom skolan, vården och äldreomsorgen, bygga bostäder med låga hyror och förbättra försörjningsstödet för dem som har det allra svårast.

Den här diskussionen blir inte lätt för de borgerliga partierna! Den kommer att få socialdemokratin att lyfta i väljaropinionen.

Kritiken mot de växande klyftorna börjar bli massiv och få stöd av allt fler röststarka ekonomer, samhällsforskare, ja t o m i borgerliga massmedier. Den fick stöd redan i Almedalen av OECDs sverigebevakare Jon Kristian Pareliussen och nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz. Och Dagens Nyheter rapporterade den 3 juli över ett helt mittuppslag om barnfattigdomen. ”Ett av tio barn i Stockholm lever i absolut fattigdom, barn i familjer som har så låg inkomst att pengarna precis täcker eller understiger nödvändiga levnadsomkostnader, eller lever på försörjningsstöd”.

Även de borgerliga partiernas ledare talade i Almedalen om ”de växande klassklyftorna”. Men de förslår – läs och häpna – ännu större klyftor!

De påstår att den stora klyftan går mellan den som har ett arbete och den som inte har ett arbete. Därför måste, påstår de, ”trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas”. Det betyder att anställningstryggheten försämras och lönerna sänks för dem som har de mest otrygga och sämst avlönade jobben. Det kommer att pressa lönerna och försämra villkoren för alla löntagare.

Men högerpolitikerna har fel!

Den stora klyftan går inte mellan den som har ett arbete och den som inte har ett arbete. Den stora klyftan går mellan arbetslösa, sjuka, fattigpensionärer och lågavlönade på ena sidan och på den andra sidan de som sopar hem vinster på aktier och obligationer, har extremt höga löner och tar hem stora vinster på fastighetsaffärer i bostadsbristens Sverige.

Den stora klyftan blundar högerpartierna för!

Bror Perjus

Feminismen är demokratins kamp mot våldet och ett avgörande medel i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Vaken, mitt i natten, tänker jag på fyra kvinnor som gjort starkt intryck på mig.

Min mor, förstås. Jag beundrade min mor. Det gör nog de flesta. Min mor var en mycket stark kvinna som höll ihop vår familj under svåra förhållanden. I vår familj rådde inte jämställdhet. Där rådde matriarkat. Min far lämnade varje vecka ifrån sig sin lön till henne. Trots starka vredes- och våldsutbrott så fogade han sig alltid. Det var mor som bestämde. Våldet fick vika sig för förnuftet.

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister, som så oerhört nyskapande formulerat begreppet ”en feministisk utrikespolitik” och därigenom lyft fram alla världens kvinnor och deras avgörande betydelse för fred och utveckling för alla världens folk.

Michele Obama, som med sina ord ”When they go low, we go high” i USAs presidentvalrörelse blev den perfekta motsatsen till Donald Trumps sätt att vara och leva, en av manlighetens lågvattenmärken.

Madeleine Albright, den tidigare utrikesministern i USA, som sa att ”det finns en särskild plats i helvetet reserverad för kvinnor som inte ställer upp för kvinnor”.

Och en av mina grundläggande övertygelser är att kvinnans frigörelse, jämställdhet och feminism är avgörande i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Ordet jämlikhet använder vi när vi diskuterar den ekonomiska klyftan mellan de som tjänar mera och de som tjänar mindre.

Ordet jämställdhet använder vi för att beskriva den ekonomiska klyftan mellan kvinnor och män.

Men båda de orden har givetvis också en mycket bredare innebörd för oss. Det handlar om makt, livsvillkor, status, oberoende, trygghet, ja även hållbar ekonomisk utveckling o s v.

Sedan har vi ordet feminism som också handlar om jämställdhet. Men feminismen är en mera utvecklad, genomtänkt och sammanhängande ideologi.

Feminism säger att ojämställdhet inte enbart beror på enskilda individers uppträdande mot varandra, utan säger också att orättvisor mellan kvinnor och män till stor del upprätthålls av maktstrukturer i samhället. Därför är ordet feminism betydligt mera kontroversiellt än det mera utslätade begreppet jämställdhet.

Men det finns som bekant många kvinnor som har mycket högre löner och bättre ställning i samhället än många män. Större delen av världens manliga befolkning lever också under fattigdom och misär – det säger feminismen ingenting om.

Därför är begreppet jämlikhet mera övergripande och heltäckande. Jämställdhet och feminism är ett delvärde av begreppet jämlikhet. Jämställdhet säger att klyftorna ska minska mellan män och kvinnor, men jämlikhet säger att klyftorna ska minska mellan alla människor.

Kampen för ett feministiskt samhälle är därmed också och ändå en kamp för ett jämlikt samhälle, eftersom det generellt är kvinnan som tjänar mindre, har sämre arbetsvillkor, lägre löner och oftast en underordnad ställning i familjen.

Kvinnan har allmänt tvingats till underordning sedan tidernas begynnelse, antagligen och ursprungligen som ett resultat av mannens större fysiska styrka, alltså våldet som maktmedel.

Därmed kan man också se kampen för feminismen som demokratins kamp mot våldet och ett av de avgörande medlen i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Det är därför som vi är några i Tyresö Arbetarekommun som verkar för att såväl socialdemokraternas landstingspolitiska handlingsprogram i Stockholms Län som det kommunalpolitiska programmet i Tyresö ska ”genomsyras av ett feministiskt synsätt”- logiskt eftersom vi redan har en feministisk utrikespolitik och en feministisk regering och varvade listor, varannan kvinna och varannan man i alla politiska val.  

Det hävdar jag som överlevde min barndom tack vare att det rådde matriarkat i min familj.

Bror Perjus

Gå till val 2018 på budskapet om "alla människors lika värde"

Tyresö Arbetarekommun anser att Socialdemokraterna Arbetarepartiet i Sverige ska gå till val på ”ett kraftfullt budskap som bygger på våra historiskt grundläggande idéer om demokrati, jämlikhet, jämställdhet och alla människors lika värde”.

    Med det budskapet ”kan vi övertyga väljare inom alla samhällsskikt och i alla åldrar”. 

    Med det budskapet kan vi vinna valet 2018 och ”återta socialdemokratins ställning som den dominerande kraften i svensk politik”.

    Så står det i en av de motioner som jag skrivit och som Tyresö Arbetarekommunen beslutat skicka vidare som sin egen till partikongressen den 8-12 april 2017 i Göteborg.

    Genom en övertygande valseger kan ”vi dessutom, som förebild bidra till att skapa nytt hopp om respekt i vår omvärld för” dessa principer.

Men kan den svenska socialdemokratin gå till val på huvudbudskapet ”alla människors lika värde” med den strama flyktingpolitik som genomförts och vår handelspolitik som från tid till annan kräver en viss återhållsamhet utrikespolitiskt?

    Ja, absolut!

    Vem ska annars stå upp för människovärdet?

    Det fanns uppenbarligen ingen möjlighet att fortsätta med den generösa flyktingpolitik vi hade och som innebar att 160 000 flyktingar kom till Sverige på kort tid hösten 2015. Det innebar och innebär fortfarande en påfrestning på skolor, socialtjänst och bostadssektorn.

    Men det hade vi klarat!

    Det beror helt på vad man jämför med.

    Grekland och Turkiet är länder med mycket lägre levnadsstandard, hårdare tryck på välfärden i sina samhällen och oerhört mycket större klyftor och orättvisor, samtidigt som de tagit emot jämförelsevis betydligt fler flyktingar än vi. För att inte tala om det helvete som drabbar människor i krigets Irak, Syrien och andra delar av mellanöstern…

    Men avgörande för den svenska åtstramningen av flyktingpolitiken var att en fortsatt flyktingström hade medfört att högerextremismen ökat ännu mera och utgjort ett ännu större hot mot demokrati, jämlikhet och rättvisa i vårt land än den gör nu. Kanske hade vi, utan åtstramning av flyktingpolitiken, haft en högerregering redan idag, med Sverigedemokrater som ministrar.

Kom ihåg att de borgerliga och Sverigedemokraterna har en stor majoritet i riksdagen och kan fälla regeringen vilken dag som helst.

    Efter statsminister Stefan Löfvens möte med kungahuset i Saudiarabien hördes röster som att ”nu kan vi inte prata om feminism” längre. I samband med att näringsminister Mikael Dambergs besökte Filippinerna och öppnade en svensk ambassad där, så talar Human Rights Watch om medhjälp till ”brott mot mänskligheten”.

    Faktum är att en regerings företrädare alltid tvingas hantera motsägelser och ta svåra beslut. Inte minst som medlem i FNs Säkerhetsråd måste den svenska regeringen föra dialog med även de allra mest vidriga regimerna i världen. Avvägningarna kan vara svåra och ibland inte helt acceptabla för oss som partimedlemmar och väljare. Men vi måste alltid tänka på vad som är alternativet.

    Dessutom har vi, var och en, ett eget, individuellt ansvar att argumentera och försvara ”alla människors lika värde” för våra grannar, släktingar, vänner och bekanta. Det är vårt ansvar som partimedlemmar över hela landet att försvara vårt partis värderingar!

    Vi socialdemokrater kan inte sluta att kämpa för ”feminism” och ”mänskliga rättigheter”, därför att regeringens företrädare talar med och besöker regimer som vi starkt ogillar.

    Vem ska i så fall försvara de ”mänskliga rättigheterna”?

    Blir det bättre om vi socialdemokrater tystnar?

    I dagens värld är det viktigare än någonsin - efter nazismens framväxt i Europa på 1930-talet och andra världskrigets brutala människoslakt - att försvara ”alla människors lika värde”.

    Därför måste det bli ett huvudbudskap i den svenska socialdemokratins valrörelse 2018.

Bror Perjus

Se upp med korken som flyter ovanpå Allians-partierna

Vi är bäst i spurten av alla partier!

Det visar idag Dagens Nyheter på nyhetsplats.

Vid valet 2002 tog vi in 2,5 procent sista valveckan. Senaste valet 2010 tog vi in 1,93 procent. Den här gången måste vi överträffa oss själva! Därför att nu gäller det att få majoritet i riksdagen för en socialdemokratiskt ledd, rödgrön regering!

Det duger inte med en minoritetsregering. Landet behöver handlingskraft mer än någonsin!

Det som våra motståndare kallade för ”massarbetslöshet” 2006 har ökat från 6 procent till 8 procents ”massarbetslöshet”. De mest högavlönade har fått 25 gånger så stor skattesänkning som de lägst avlönade. A-kassa och sjukförsäkring har försämrats. Skandalerna i äldreomsorgen avlöser varandra. Skolresultaten rasar. Lärarförbundet placerar Tyresö på plats 225 bland landets 290 kommuner när det gäller skolornas kvalitet. Ungdomsarbetslösheten ökar och med den de sociala motsättningarna. Inte långt från Tyresö, i Kärrtorp, uppträder nazister provocerande och våldsamt.

Den här gången gäller valet inte bara kamp för ett bättre samhälle. Nu handlar det om demokratin och människovärdet.

Sverigedemokraterna måste förhindras från att nå vågmästarställning i riksdagen. Det är helt avgörande.

Sverigedemokraterna utgör ett parlamentariskt brohuvud för ännu mörkare krafter på yttersta högerkanten.

Skräckscenariot är att ett kraftigt förstärkt, mycket kaxigare fascistiskt, rasistiskt och människoföraktande parti i riksdagen med ett ännu starkare grepp om en försvagad Allians-regering. 

Det får inte ske!

Sverigedemokraterna är en kork som flyter ovanpå, de flyter på Allians-partierna.

För varje procent som Allians-partierna går upp så lyfter de Sverigedemokraterna mot en vågmästarställning. Alliansen kan inte få majoritet. De måste regera med Sverigedemokraterna. De rödgröna däremot kan få majoritet. 

Det är som vid Stockholms sluss mot Mälaren. Alliansens väljare glider in i Slussen. Vattnet stiger. Men när slussportarna öppnas på andra sidan, så glider Sverigedemokraterna ut med god styrfart mot Riksdagshuset och i deras kölvatten slörar ännu mörkare krafter...

Därför ska vi nu spurta! Och spurta som aldrig förr! Vi ska knacka dörr, ringa runt, affischera, agitera och övertala.

Jaga upp varenda soffliggare!

Få med alla som tvekar!

Övertala alla som lutar åt höger!

Bror Perjus

Ännu en socialdemokratisk jordskredsseger i Tyresö

Socialdemokratin vann igår, vid valet till kyrkofullmäktige, sin andra jordskredsseger i Tyresö på kort tid. Den styrande så kallade borgerliga Alliansen höjde kraftigt avgifterna i äldreomsorgen strax efter valet 2010 trots att de i valrörelsen sagt att de inte skulle höja. I den folkomröstning som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet sedan drev igenom fick Nej-sidan 84 procent av rösterna och Ja-sidan 13,8 procent.

Vid gårdagens val till kyrkofullmäktige i Tyresö Församling ökade Socialdemokraterna sin andel av rösterna med mer än 50 procent! Från 27,73 procent vid valet 2009 till nu 42,09 procent. Eftersom antalet ledamöter i kyrkofullmäktige utökats något så kunde partiet nu genom jordskredssegern mer än fördubbla antalet mandat från 7 år 2009 till nu 15 mandat.

Socialdemokratin i Tyresö rider nu på en framgångsvåg. Den borgerliga Alliansen i kommunen är svag, virrig och närmast handlingsförlamad.

Nästa val handlar om Sveriges representation i EU-parlamentet. Det hålls den 25 maj nästa år. Då är det dags för en tredje socialdemokratisk jordskredsseger i Tyresö!

Slutligen hålls val till kommunfullmäktige, landsting och riksdag den 14 september nästa år. Med en stark insats i valrörelsen finns alla möjligheter att byta ut den nuvarande borgerliga Alliansens majoritet i kommunfullmäktige i Tyresö mot en vänstermajoritet.

Det är nödvändigt med tanke på de allt sämre förutsättningar som Tyresös ungdomar får för sin skolgång och den allt sämre äldrevård till större kostnader som drabbar de gamla i kommunen.

För övrigt visade en undersökning som SVT presenterade i lördags att en kraftig majoritet av Sveriges väljare anser att välfärden försämrats på alla områden under den borgerliga Alliansens regeringsperiod.

Det gäller såväl sjukvården, som skolan och de sociala skyddsnäten som a-kassa och socialbidrag. Allt har enligt en klar majoritet av väljarna blivit sämre eller mycket sämre. Detsamma gäller faktiskt också den inför valet 2014 helt avgörande frågan om jobben, sysselsättning och arbetslöshet, som försämrats enligt en stor majoritet av väljarna.

Till och med betydande delar av moderaternas egna sympatisörer anser att skolan, sjukvården, jobben och de sociala skyddsnäten försämrats.

Kommenteraren från moderaternas partisekreterare Kent Persson är; ”De här mätningarna visar att vi nu måste fortsätta utveckla vår politik på de här områdena”.

Det låter väldigt oroväckande!

Bror Perjus

Demokrati är krig – Så förvanskas orden och språket

”Kriget om vinsterna går vidare”. Det är Svenska Dagbladets rubrik efter den socialdemokratiska partistyrelsens beslut om vilket förslag de ska gå vidare med till partikongressen i april nästa år.

Det är en både märklig och avslöjande rubrik.

Märklig därför att landets näst största morgontidning betraktar demokrati som ”krig”. Det skulle kunna betraktas som ytterligare ett exempel på att högerkrafterna ständigt försöker förändra ordens, språkets innehåll – om det inte vore så att tidningen är partipolitiskt oberoende, helt opartisk och fullkomligt objektiv.

Rubriken är avslöjande därför att den visar hur angelägna massmedier är om att skapa, hålla igång och fördjupa konflikter. Men i någon mån är det en av journalistikens och samhällskritikens uppgifter att peka på skillnader, brister och ofullkomligheter i ett förslag. Och inte ens den socialdemokratiska partistyrelsens förslag är fullkomliga. De ska och kommer att diskuteras vid partikongressen som fattar de avgörande besluten.

Men en sak visar rapporteringen. Det är inom socialdemokratin som den avgörande samhällsdebatten pågår. Ingen tycks längre bry sig om vad landets så kallade regering, ”Alliansen”, de fyra borgerliga partierna tycker i den här frågan. Det gäller också en lång rad andra avgörande politiska frågor som kampen mot arbetslösheten, hur sjukförsäkringen och a-kassan ska se ut i framtiden, hur utbildningen och äldreomsorgen ska förbättras, vilka skatter som ska tas ut och hur de ska fördelas, för att inte tala om utrikespolitiken som förs ensam av den pompöse och alltmer desperat twittrande och bloggande Carl Bildt.

Den här regeringen håller gradvis på att tappa greppet om utvecklingen. Moderaterna skickar tillbaka sin propagandaminister Per Schlingman till partihögkvarteret i ett desperat försök att hitta nya socialdemokratiska begrepp, strategier och idéer som de kan stjäla, förvanska och använda i valrörelsen 2014.

Under tiden förs en djupgående och intensiv debatt inom arbetarrörelsen om hur framtidens skola, vård och omsorg ska organiseras, utvecklas och förbättras.  Den debatten blir avgörande för vårt framtida samhälle.

Han är smart och finurlig, den nye partiledaren Stefan Löfven. Partistyrelsens förslag är i en mening smart nytänkande, nämligen att alla intäkter och kostnader ska redovisas helt öppet på enhetsnivå, d v s för varje skola, varje vårdinrättning och varje äldreboende och inte tillåtas försvinna in i en jättekoncern med stuprör direkt till något skatteparadis i Engelska kanalen eller Västindien. Det är en helt ny tanke som överraskat och skapat tjurig frustration bland de borgerliga partierna. 

Kommunerna ska dessutom ha full bestämmanderätt över vilka företag som får etablera sig i välfärdssektorn. Upphandlingar ska kunna riktas till icke vinstdrivna företag. Genomarbetade kvalitetskrav ska upprättas och gälla för hela landet. Meddelarfrihet ska införas för alla anställda. Skolor, vårdinrättningar och äldreboenden ska inte kunna köpas och säljas hur som helst.

Det här är reformförslag som går helt i linje med vår motion från Tyresö Arbetarekommun om att det ”privata vinstintresset inom välfärden långsiktigt ska pressas tillbaka”.

Men kvar står att omfattande regelverk och kontroller, som en stor privat verksamhet tvingar fram, riskerar att skapa en tung och dyr byråkrati. Det där med valfrihet är övervärderat. Den viktigaste valfriheten och enklaste kontrollen är fortfarande den som vi väljare utövar genom fria val vart fjärde år till kommuner, landsting och riksdag. Det gäller att se upp så att inte den kontrollen via regelverk övertas av byråkrater.

Slutligen; vinst kan fortfarande plockas ut och skickas till skatteparadis även med partistyrelsens förslag. Därför lär det bli en intensiv debatt vid partikongressen, vilket är utomordentligt värdefullt eftersom den debatten också skärper medvetande, kunskaper och insikter hos politiskt aktiva socialdemokrater från hela landet som sedan kan förklara, införa och följa upp besluten lokalt. Det är så socialdemokratin genom ständig debatt förändrar och utvecklar samhället. Det är inget krig, det är demokrati.

Och vem bryr sig om vad den så kallade Alliansen tycker och gör? Deras tid i  regeringsställning håller på att rinna ut.  

Bror Perjus

https://www.facebook.com/bror.perjus
http://www.s-bloggar.se/
http://www.google.se/webhp?sourceid=toolbar-instant&hl=sv&ion=1&qscrl=1&nord=1&rlz=1T4ADRA_svSE403SE404

Vinsterna i välfärden! Sätter Stefan Löfven ned foten? Nej, knappast…

”Nu sätter partiledaren Stefan Löfven ned foten om vinsterna i välfärden”, skriver DN idag. Det är en lätt överdrift. I själva verket resonerar han ganska förutsättningslöst med tidningens reporter om några ganska begränsade förslag som kommer att diskuteras vid partikongressen i april 2013.

Stefan Löfven vet att partiets medlemmar just nu väljer delegater till partikongressen i april nästa år. Och inställningen till vinster i välfärden är en av flera avgörande frågor när partimedlemmarna ska kryssa för vilka de vill se som sina representanter till partikongressen. Och ytterst är det här en fråga som partikongressen kommer att avgöra. Så fungerar demokratin i socialdemokratin. Det är partikongressen som sätter ned foten.

Stefan Löfven säger uttryckligen att ”vinsterna måste begränsas avsevärt”. Men lösningen är ”inte att säga noll eller x procent”. ”Det finns så många sätt att komma runt det”, påpekar han. Och det är riktigt. Det tolkar reportern som ett kategoriskt nej till att införa ett tak eller ett vinstförbud.

Men framförallt lanserar partiledaren ett förslag som innebär att varje privatägd förskola, grundskola, gymnasium, vårdcentral, sjukhus och äldreboende ska redovisa sin ekonomi öppet och i detalj. Det ska inte vara tillräckligt att den koncern som äger enheterna ska redovisa sin ekonomi. I kombination med hårda kvalitetskrav vid upphandling och vid återkommande ingående kontroller ska den detaljerade ekonomiska redovisningen bidra till att begränsa vinsterna.

Ett sätt att kontrollera kvaliteten i en verksamhet är förstås också meddelarfrihet för de anställda, vilket Stefan Löfven också pläderar för. Det är ett utmärkt förslag. Och det genomförde vi socialdemokrater i Lidingö kommun för flera år sedan, trots en kraftig borgerlig majoritet i fullmäktige. Men då handlar det om rena missförhållanden som personalen kan slå larm om, inte om olika nivåer på kvalitén i verksamheten. En sådan lagstiftning finns för övrigt redan inom sjukvården i form av Lex Maria som innebär att personalen till och med är skyldig att anmäla missförhållanden.

Problemet är att det finns många sätt att ”komma runt kontrollen” av vinster i privat verksamhet, oavsett hur kontrollerna konstrueras. Om möjligheterna att ta ut vinst begränsas så innebär det att kapital hela tiden ackumuleras i en verksamhet. Det innebär att ett väldigt stort värde ackumuleras när verksamheten säljs vidare. Och den som då köper måste sedan rationalisera hårt för att få tillbaka de pengar man satsat vid köpet av verksamheten. Det kan givetvis mötas med någon sorts hembudsrätt, d v s att kommunen har förköpsrätt och dessutom kanske med en begränsad köpeskilling.

Men till sist hamnar vi i ett kontrollsamhälle där det gradvis blir helt ointressant för privata utövare och där den kommunala byråkratin, på grund av alla kostnader för upphandling och kontroller kraftigt fördyrar själva verksamheten. Och redan nu har det ju visat sig att privat verksamhet inte är vare sig effektivare eller billigare än gemensam. Nej, då är det nog bättre ändå att bedriva välfärdsverksamhet gemensamt och utöva kontrollen i sedvanliga demokratiska former, d v s via allmänna val till kommun, landsting och riksdag. Det gör vi i fria val vart fjärde år. Det är rationellt och effektivt.

Det enda som återstår är det ytterligt tvivelaktiga och märkliga argumentet om valfrihet. Men att kunna välja mellan en privat skola och en gemensamt ägd skola är rätt meningslöst om man inte utgår från att det ena alternativet är bättre än det andra. Men det betyder också att någon ska utbilda sig eller vårdas i det sämre alternativet. Den enda rimliga politiska målsättning måste vara att alla ska ha en lika bra skola, sjukvård eller åldringsvård av högsta kvalitet.

Men med tanke på den omfattande privatisering som genomförts i vårt land så är det självklart inte möjligt att i ett enda slag omedelbart socialisera alltsammans. Däremot krävs en långsiktig strategi som går ut på att radikalt pressa tillbaka det privata vinstintresset inom skattefinansierad välfärd där det inte hör hemma, samtidigt som vi genomför radikala förbättringar av skolan, vården och omsorgen – precis som vi argumentar för i vår motion från Tyresö Arbetarekommun.

Egentligen är det ett mera långt gående förslag än vinstförbud och vinsttak.

Bror Perjus

Stentuff match om privata vinster på partikongressen

Det blir en stentuff match om privata vinster i välfärden på den socialdemokratiska partikongressen i april nästa år. Flera opinionsmätningar tyder på att kritiken mot privata vinster i välfärden är massiv. Bland partiets traditionella väljare kräver praktiskt taget alla att vinsterna ska stoppas. Men till och med bland borgerliga partiers väljare tycks ett flertal vara kritiska mot vinsterna.

Personligen har jag med tiden blivit helt övertygad om att privatiseringarna av både skola, sjukvård, äldreomsorg och apotek på sikt försämrar välfärden för det stora flertalet. Så det handlar inte bara om vinsterna utan också om privatiseringarna som sådana.

Självklart blir människor rasande när en grupp läkare köper en vårdcentral, Serafen i Stockholm, för 700 000 kronor och sedan säljer den för 20 miljoner till ett riskkapitalbolag i ett skatteparadis. Det betyder att skattemedel direkt försvinner i ett svart hål.

I senaste numret av Arbetet, f d LO-tidningen, avslöjas att en riskkapitalfond tagit över verksamheten med personliga assistenter till personer med funktionshinder i Skarpnäck, helt utan ersättning till kommunen. Skattebetalarna fick inte ett öre. Nu beräknas verksamheten i bolagsform vara värd nära 30 miljoner. Dags för riskkapitalfonden att sälja vidare?! Ekonomisk spekulation i service till funktionshindrade - kan det bli mera cyniskt?

De genomsnittliga vinsterna i privata välfärdsföretag ligger uppåt 15 procent, ungefär dubbelt så högt som i andra privata verksamheter inom exempelvis industri och handel, tack vare att samhället med skattemedel helt enkelt garanterar vinsterna. Kanske får stora kapitalägare snart för sig att de ska sälja sina industrier och köpa offentlig sektor för pengarna?! I praktiken är det redan vad Wallenberg-sfären gör. De satsar nu för fullt på sitt riskkapitalbolag EQT som går in massivt i välfärdssektorn med skattegaranterade vinster.

I en mycket tillförlitlig genomgång av det juridiska läget visar förre SSU-ordföranden och juristen Ardalan Shekarabi att det är fullt möjligt att via lagstiftning reglera vinstutdelning från välfärden, genom att ställa höga kvalitetskrav (DN-debatt 5 okt 2012). Intressant att det är juridiskt möjligt. EU-regler utgör exempelvis inget hinder. Men upphandling och kontroll kan bli så dyr att det ”minskar den samhällsekonomiska vinsten med konkurrensutsättning”, varnar Shekarabi. Och det är självklart ett av huvudproblemen. Jag tror att kontrollen i praktiken är omöjligt. Är det någon som tror att komunerna kan kontrollera alla de finurligheter som kapitalägare kan hitta på? 

Men det märkliga är att Ardalan Shekarabi tar det som en självklarhet att det ö h t finns en samhällsekonomisk vinst med konkurrensutsättning, trots att t  o m den borgerliga tankesmedjan SNS kom fram till att konkurrensutsättning varken medfört effektivare eller bättre skola, vård och omsorg, efter en ambitiös genomgång av all tillgänglig forskning. Jag tror att konkurrensutsättning är en samhällsekonomisk förlust, som blir ännu större på grund av den allt dyrare byråkrati som krävs för kontrollera av den privata verksamheten.

Det allra allvarligaste med privatiseringarna är att välfärdssystemet i vårt land styckas och bryts sönder och upphör att fungera i områden och för folkgrupper där behoven är som störst och blir överdimensionerade och närmast lyxiga i områden där behoven är som minst. Solidariteten slås i spillror och vårt samhälle dras isär. Klyftor, oro och motsättningar i samhället ökar. En förödande färdriktning, precis på tvärs mot allt som socialdemokratin och arbetarrörelsen står för.

För något decennium sedan gick socialdemokratin till offensiv mot övervinsterna i den privata sektorn, framförallt i den stora industriföretagen. Idag finns det märkligt nog socialdemokrater som lägger ned det mesta av sin energi på att försvara vinster i välfärdssektorn. Hur kan det ha blivit så? Vart tar ideologin och samhällskritiken vägen?

Ardalan Shekarabi lanserar en handlingsplan som går ut på skärpta kvalitetskrav vid upphandling, ”någon sorts tak” för vinstutdelning och rätt för landsting och kommuner att ställa non-profitkrav vid upphandling. Det kan vara delar av en möjlig mera kortsiktig socialdemokratisk strategi. Men det räcker inte! I det mer långsiktiga perspektivet krävs en socialdemokratisk strategi som gradvis ”pressar tillbaka det privata vinstintresset i skattefinansierad välfärd”. Det är vad vi föreslår i en motion till partikongressen från Tyresö Arbetarekommun.

Men det är viktigt att vi inför valet 2014 inte låser partiledningen i en politiskt svår position. Vinster i välfärden blir med all säkerhet den stora tvistefrågan på partikongressen. Men vi bör inte fatta ett beslut som gör att vinstfrågan överskuggar den just nu allra viktigaste politiska frågan inför valet; nämligen hur vi ska pressa tillbaka massarbetslösheten, främst ungdomsarbetslösheten och hur vi ska börja återmarschen mot ett samhälle med full sysselsättning.

Det är med den pragmatiska utgångspunkten vi i Tyresö skrivit vår motion om vinster i välfärden. Därför utgör vår motion en bra plattform för en kompromiss vid partikongressen som kan ena partiet och samtidigt skapa nödvändigt handlingsutrymme för partiledningen.

Bror Perjus

 

Även Tyresö går emot privata vinster i välfärden!

Socialdemokraterna i Tyresö ansluter sig nu också till den allt starkare kritiken inom partiet mot privata vinstintressen inom skattefinansierad välfärdssektor. Vid senaste medlemsmötet ställde sig arbetarekommunen bakom nedanstående motion till partikongressen nästa år, som jag tillsammans med Carl-Johan Karlsson, Lennart Jönsson och Jerry Svensson utarbetat. Motionen riktar mycket stark kritik mot privatiseringarna inom såväl förskola, som grundskola, gymnasium, äldreomsorg och apotek:

Privata vinstintressen, framförallt i form av stora koncerner ägda av riskkapitalbolag, tar över allt mer av utbildning, sjukvård, läkemedelsförsäljning och äldreomsorg i vårt land. Serien av avslöjade skandaler om stora bolag som gravt vanvårdar människor i äldreomsorgen, samt plockar ut stora vinster ur skattefinansierad verksamhet och gömmer pengarna i skatteparadis utgör bara toppen av ett isberg.

Inom sjukvården har vårdvalen medfört överetablering inom områden med stor köpkraft och mindre sjukvårdsbehov och underetablering i områden med mindre köpkraft och större sjukvårdsbehov.

Inom utbildningen har privatiseringarna försämrat utbildningens kvalitet, samt skapat betygsinflation och allt större problem med planering för såväl elever och studenter som för samhället.

Privatiseringen av apoteken har ökat läkemedelspriserna och försämrat tillgängligheten för många livsviktiga mediciner.

Privatiseringarna av välfärdssektorn har skapat en konstgjord marknad, där den som satsar sitt kapital alltid är garanterad vinst tack vare skattefinansieringen, vilket professor Sverker Sörlin m fl belyst i en artikel i vår ideologiska tidskrift Tiden. Följden har blivit att stora vinstdrivna bolag lägger beslag på en allt större del av våra skattemedel, samtidigt som kostnaderna per insats ökar och välfärd och trygghet för landets medborgare urholkas med oförändrat skatteuttag.

Privata intressen, inte bara riskkapitalbolag, har alltid vinstmaximering som mål för sin verksamhet. Servicen till medborgarna kommer enbart i andra hand. Därför kommer privatiseringarna av offentlig välfärdssektor fortsatt att skapa växande orättvisor och ojämlikhet i vårt samhälle, helt i strid mot socialdemokratins grundläggande ideologi och värderingar.

Det främsta motivet för privatiseringarna av den offentliga sektorn uppges vara att konkurrens förbättrar kvalité och pressar kostnader. Men en ambitiös genomgång av tillgänglig forskning visar att det är en myt. Genomgången utfördes - observera ! - av den borgerliga tankesmedjan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. Den presenterades av forskningschefen Laura Hartman på DN Debatt den 7 september 2011. Efter en skarp attack från de samlade högerkrafterna inom näringsliv och politik tvingades Laura Hartman att lämna sin post som forskningschef för SNS. Flera andra renommerade forskare valde då att också lämna sina uppdrag för SNS.

En naiv förhoppning var att privatiseringarna framförallt skulle leda till att allt fler ideella vårdorganisationer, samt lokala vårdgivare, personal- och brukarkooperativ skulle etablera sig och bidra med förnyelse och utveckling av välfärdssektorn. Det har inte infriats. Det är de stora vårdbolagen som tagit över det mesta. På vissa håll förhindras t o m kommunen själv och brukarkollektiv från att delta i upphandling.

En annan lika naiv förhoppning är att effektiva metoder för upphandling av privata välfärdstjänster ska motverka privatiseringarnas negativa effekter. Ingenting talar för att det kommer att lyckas. Istället leder det till att en dyrbar byråkrati skapas för att sköta dessa mycket komplicerade upphandlingar, vilket ytterligare ökar kostnaderna för skattebetalarna.

Men eftersom privatiseringarna nu fått en så stor omfattning är det inte möjligt att omedelbart eller på kort sikt avveckla de privata alternativen.

Istället bör socialdemokratin utarbeta en långsiktig strategi som ökar valfriheten, samt utvecklar, förbättrar och effektiviserar den demokratiskt styrda offentliga välfärdssektorn i nära samverkan med brukarorganisationer och dem som arbetar inom sektorn.

Det bör också skapas ett utrymme för småskalig så kallad non-profit-verksamhet i välfärdssektorn i linje med beslut vid 2012 års LO-kongress.

Vi motionärer föreslår att socialdemokratin, vid sin ordinarie kongress 2013, beslutar utarbeta en strategi som utvecklar den offentliga välfärdssektorn, öppnar för mer av småskaliga non-profit-alternativ, samt långsiktigt begränsar och pressar tillbaka det privata vinstintresset inom skattefinansierad välfärdssektor. 

Bror Perjus

Arbetarekommunens yttrande över motionen:

Arbetarekommunen delar motionärernas syn på de problem som kommit av en alltför politiserad driven privatisering och avreglering av välfärdens olika tjänster av den borgerliga regeringen. 

Välfärden står inför stora utmaningar. Andelen äldre i befolkningen ökar, allt fler går ner i arbetstid för att klara omsorgen om barn och äldre, arbetskraftsbrist hotar i omsorgen, hälsoklyftorna växer och i den svenska skolan sjunker resultaten. Den svenska välfärden är unik. Ingenstans i världen finns en i så hög grad skattefinansierad välfärd som samtidigt är så obefintligt reglerad.

I det läget är upprördheten över att privata skol- och vårdkoncerner gör stora vinster på skattefinansierad verksamhet och delar ut pengarna till aktieägarna knappast märklig. Den är befogad. Det står helt klart att välfärden kommer att behöva mer resurser framöver och varenda skattekrona som går till välfärden kommer att behövas för att möta andelen äldre men också höja kvaliteten i verksamheterna. 

Vi lever idag med olika privata aktörer inom välfärdssektorn. Tyresö har idag flera förskolor, skolor och äldreboenden som drivs i privat regi. Några av dessa drivs av stora koncerner medan andra är mindre familjeföretag. Vi har också en stor del av välfärdens verksamhet i kommunen som drivs i egen regi. Skattemedel ska naturligtvis användas till välfärden och inte till vinstutdelning. För den generella välfärden är kärnan i den svenska modellen. Vi vet genom undersökningar att befolkningen vill ha en skattefinansierad välfärd som alla får del av på lika villkor. Som motionären pekar på är det viktigt att det utarbetas en långsiktig strategi som pressar tillbaka det privata vinsintresset och därmed ökar valfriheten.

Arbetarekommunen tycker också att det är viktigt att den egna verksamheten i kommuner och landsting också ska ha rätt delta i eventuella upphandlingar om verksamheten konkurrensutsätts.

Arbetarekommunen menar att restriktioner av privat verksamhet inom välfärdssektorn behövs och att en starkare reglering måste till. Det finns idag flera förslag som är värda att beaktas t ex det som Anne-Marie Lindgren, tidigare utredningschef på A-smedjan föreslagit. Lindgren föreslår en rad olika restriktioner kring bonusuttag och har också föreslagit att en ny form av bolagsordning borde tas fram avseende privata bolag inom den skattefinansierade sektorn. 

Arbetarekommunen välkomnar motionärens förslag om en långsiktig strategi för att utveckla offentliga välfärdssektorn, ställer sig bakom motionen och beslutar sända den som sin egen till partikongressen 2013.

Jordskredsseger i folkomröstning i Tyresö, för skattefinansierad välfärd!

Den första folkomröstningen någonsin i vårt land om kommunala avgifter contra skattefinansierad vård och omsorg blev ett dundrande nej till avgiftslinjen! Det är det politiskt och principiellt viktiga med gårdagens folkomröstning i Tyresö. Folkomröstningen resulterade i en jordskredsseger för nej till höjda avgifter i äldreomsorgen.

Det blev en total utklassning av den borgerliga alliansen som befinner sig i majoritet i kommunfullmäktige. Inför valet lovade de borgerliga att inte höja avgifterna för de gamla. Omedelbart efter valet drev de igenom en kraftig höjning. Därmed blev det också en fråga om demokratisk anständighet och trovärdighet.

Oppositionen med socialdemokrater, miljöparti och vänsterparti protesterade och drog igång en namninsamling för folkomröstning tillsammans med pensionärsorganisationerna. Resultatet blev ett katastrofalt nederlag för de borgerliga partiernas linje som var Ja till avgiftshöjning för kommunal service till de gamla.  

Nej-sidan samlade 7 865 röster medan Ja-sidan fick enbart 1 287 röster. 208 röstade blankt och 96 röster var ogiltiga. Alltså en seger för Nej-sidan med 84 procentenheter mot 13,8 för Ja-sidan.

Tyvärr var valdeltagandet lågt. Enbart 29 procent. Men det var väntat framförallt på grund av den närmast obegripliga kommunala information som den borgerliga alliansen dikterat i brev till alla väljare i kommunen och i sina uttalanden i massmedia. Till det kommer att folkomröstningar alltid har lägre valdeltagande än allmänna val. Dessutom kan man utgå från att många borgerliga väljare som var kritiska till avgiftshöjningen hellre stannade hemma på valdagen än gick ut och röstade mot sitt eget partis rekommendationer om att rösta ja.

Två saker är viktiga med den här segern för Nej-sidan. Dels att politiker måste tala sanning i en valrörelse. Annars riskerar man att drabbas av väljarnas vrede. Dels att folkopinionen säger kraftfullt nej till höga avgifter. Valresultatet är en tydlig indikation på att väljarna vill ha skattefinansierade välfärdstjänster, som innebär att gamla människor som kämpat ett helt liv får en rättvis och trygg vård och omsorg när de inte längre orkar sköta sin vardag själva.

Bror Perjus

 

Moderaterna trixar med unik folkomröstning i Tyresö

För första gången någonsin i vårt land sker, nu på söndag 23 september i Tyresö, en kommunal folkomröstning mot höjda avgifter för service och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Ett rimligt antagande är att de borgerliga partierna skulle vilja ta ut ännu högre avgifter och driva på en snabbare privatisering. Det hindras de än så länge från av det avgiftstak som en socialdemokratisk regering infört. Därför är folkomröstningen i Tyresö om avgifter i välfärdssektorn principiellt viktig för hela vårt land.

I sina försök att undvika ett nederlag trixar därför den borgerliga alliansen i Tyresö med folkomröstningen på ett sätt som är förnedrande för vår kommun. Före kommunalvalet 2010 lovade de uttryckligen att inte höja avgifterna. Efter valet höjde de avgifterna! Sedan försökte de med felaktiga siffror och mot bättre vetande hävda att den nya taxan inte innebär någon höjning. När de ändå tvingades av en kraftig folkopinion att acceptera en folkomröstning så dikterade de, i kraft av sin majoritet i fullmäktige, närmast obegripliga valsedlar! Sedan dikterade de dessutom en närmast obegriplig information till hushållen som bifogades röstkorten!

Slutligen stal moderaterna nej-sidans kampanjtema ”Gilla Trygghet – Rösta Nej”, ett kampanjtema som Nej-sidan tidigt etablerat på affischer, vykort, valbroschyrer och en egen hemsida. Stöldgodset registrerade moderaterna sedan på en egen hemsida, men då som ”Gilla Trygghet – Rösta Ja!” En nej-röst betyder sänkta avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning. Inget annat!

Den borgerliga alliansen har i den här valrörelsen systematiskt försökt luras, vilseleda och skapa förvirring för att få väljare att av misstag rösta mot sin egen övertygelse eller av osäkerhet avstå från att rösta. Syftet kan inte vara något annat än att valdeltagandet ska bli så lågt att man kan strunta i valresultatet. Det är ett odemokratiskt uppträdande som bidrar till demokratiförakt på ett för vår kommun förnedrande sätt!

En uppmaning till alla Tyresöbor! Gå och rösta! Eftersom folkomröstningen enbart är rådgivande krävs högt valdeltagande och en övertygande nej-seger för att majoriteten i fullmäktige inte ska våga strunta i resultatet. Och nu handlar det inte enbart om avgifterna i äldreomsorgen. Nu är det också en folkomröstning mot demokratiförakt och en kamp för demokratin!

Den nya höjda taxan drabbar i stor utsträckning människor som redan har en pressad ekonomi. Därför är den orättvis!  

Slutligen är den nya taxan också oekonomisk för kommunen, en sorts Ebberöds bank. Om ett litet antal äldre avstår från hemtjänst eller trygghetslarm på grund av de höjda kostnaderna och därför tidigare tvingas in på särskilda boenden så kostar det kommunen mer än den intäkt man får från avgiftshöjningen.

Tyresö-alliansens agerande är odemokratiskt, orättvist och oekonomiskt! Ooo, va dåligt!

Bror Perjus, Tyresö