Har någon tagit Peter Wolodarski i örat? Han skriver nu mot bättre vetande!

Ursäkta frånvaron under en tid. Jag har haft annat för mej! 

Men nu måste jag reagera. Peter Wolodarski, som blivit bättre sedan han blev chefredaktör, refererar idag till Bill Clintons finansminister Larry Summers, som vid Världsekonomiskt Forum i Davos återlanserat det begreppet ”sekulär stagnation” som forskare uppmärksammade redan på 1930-talet.

”Sekulär stagnation!!!” 

Oj, oj, oj så ekonomistiskt intellektuellt. Man borde bli imponerad av dessa superhjärnor. Grejen var då, menar Wolodarski, precis som nu: ”Det privata näringslivet lägger pengar på hög istället för att investera. Ekonomin befinner sig långt ifrån full sysselsättning. Inflationen vägrar att ta fart, trots nollränta.” 

Jag nickar instämmande! Men hoppar till och suckar sedan djupt inför fortsättningen. 

Woldarski skriver, vad som är exakt Summers framgår inte: 

”Så mycket som möjligt behöver därför göras för att uppmuntra företag att sätta pengar i arbete. Skatter och trösklar för att investera och anställa måste sänkas. Entreprenörskap uppmuntras.”

Alltså; det privata näringslivet ska ha ännu mera pengar att ”lägga på hög”, deras ”skatter”, de oöverstigliga ”trösklarna”, ska sänkas och de ska ”uppmuntras” med det ena och det andra… för att i nåder investera och skapa nya jobb?!

Men det var precis det vi lärde av Ernst Wigforss och Gunnar Myrdal på 1930-talet, ja t o m av Wolodarskis partivän, FP-ledaren Bertil Ohlin: Det går inte att ösa ännu mera pengar över de stormrika som inte har någon som helst anledning att investera i ny produktion om ingen har råd att köpa de varor de producerar.

Själva problemet är de växande ekonomiska klyftorna, ojämlikheten. Och det vet Wolodarski, mönstereleven från Handelshögskolan. Därför blir jag så förvånad! Han skriver precis på tvärs mot sitt eget vetande. Har någon tagit honom i örat?

Han vet att ökade offentliga satsningar på infrastruktur som vägar och järnvägar, bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus, samt höjda barnbidrag och socialbidrag, höjda pensioner till fattigpensionärer och förbättrad a-kassa och sjukförsäkring är det effektivaste, oslagbara sättet att få fart på den efterfrågan, produktion och för att minska arbetslösheten.

Själv föreslår Larry Summers att John F Kennedy-flygplatsen skall rustas upp, så att han själv och andra superhjärnor kan åka mera bekvämt till flotta möten med sina intellektuella analyser.

Men jag kan tänka mej mycket, mycket, mycket mer angelägna investeringar i fattiga, urblåsta, nedkörda, sunkiga bostadsområden i detta partiella, eller ska vi säga ”sekulära”, u-land som kallas för USA.

Tyvärr har jag inte så stora möjligheter att påverka vare sig Obama-administrationen eller de båda enfaldiga rikemanspartier som befolkar den amerikanska Kongressen, för att inte tala om den hord av fullkomligt hänsynslösa riskkapitalister som har hela makten i det där landet.  

Kanske kan jag skriva ännu en motion om behovet av jämlikhet och demokrati i Sverige och globalt och lämna in den till min stackars socialdemokratiska arbetarekommun i Tyresö som brukar tycka att motionen är alldeles för krånglig för att besvara.

Bror Perjus

Via anonyma källor kan säkerhetstjänster sänka misshagliga politiker

 Peter Wolodarski, DN, skriver betydligt bättre som chefredaktör än som ledarskribent. Han har tvingats vidga sitt perspektiv. Men han är förstås fortfarande begränsad av sin liberala ideologi. Idag skriver han bra om NSA-skandalen, den digitala massövervakningen av människor, vanliga väljare, opinionsbildare och aktiva politiker. Han är kritisk mot den borgerliga regeringen. Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt ”duckar och slätar över”. Han ställer frågan ”Hur övervakas svenska medborgare och på vilket sätt bistår FRA andra länder?”

 Vad är egentligen detta med så kallade säkerhetstjänster, spionorgan och digital massövervakning till för? Hur fungerar det och varför sker det? Finns det en partipolitisk dimension? David Camerons högerregering i Storbritannien beordrar tidningen Guardian att såga sönder den hårddisk där det finns information från förre NSA-medarbetaren David Snowden. Camerons partivän Angela Merkel har avlyssnats av NSA. Vad är vänster? Vad är höger?

 Självklart finns det en partipolitisk dimension, eller också måste en sådan skapas. Hur ska väljarna annars kunna välja mellan partier som vill kontrollera säkerhetstjänsterna och partier som ser mellan fingrarna?

 Utgångsläget är att alla länder, diktaturer såväl som demokratier, har säkerhetstjänster som en del av nationernas militära och psykologiska försvar. Men det ligger i både militärens och säkerhetstjänstens natur att de i större eller mindre utsträckning utvecklas till självständiga stater i staten. Militären i kraft av sina vapen och säkerhetstjänsterna i kraft av alla sina hemligheter.  

 I den här världen är det lätt att bli konspiratorisk. Säkerhetstjänsterna ägnar sig ju i hög grad åt konspirationer eftersom deras uppgift är att avslöja konspirationer. Edward Snowden är nog en ärlig idealist och whistleblower. Men hans avslöjande ger säkert mera resurser till säkerhetstjänsterna. Redan i torsdags avslöjades det att ryska och kinesiska säkerhetstjänster avlyssnat Finlands utrikesdepartement. Ingen blir förvånad!

 Precis som militären gagnar de olika ländernas säkerhetstjänster varandras syften. När några ryska stridsflygplan gör en sväng i riktning mot Gotska Sandön så blir det genast stor debatt med krav på svensk upprustning och anslutning till NATO. När amerikanska NSAs massövervakning avslöjas blir gamle KGB-agenten Vladimir Putin glad över att kunna slussa mera resurser till sina gamla arbetskamrater i nutidens ryska motsvarighet. Det ger i sin tur stöd för ytterligare resurser till NSA i USA.  

 Nå, men nu finns en ny dimension! Terrorismen, AlQuaida och liknande gäng av självmordsbombare. De måste väl säkerhetstjänsterna i alla fall bevaka! Jovisst, men det innebär också att även terroristerna gagnar säkerhetstjänsterna, precis som de gagnar militären, efterfrågan på vapen, stridsflyg, målsökande robotar, drönare och höga löner för militära ledare och chefer i säkerhetstjänsterna.

 Ytterst gynnar denna upptrappning av säkerhetstjänst, militär och terrorism den globaliserade ekonomiska elit som främst investerar i vapenproduktion vilket också, enligt David Rothkopf*, råkar vara själva kärnan i den globaliserade ekonomiska elit som idag dikterar nationernas ekonomiska och därmed politiska villkor.

 Snowdens avslöjande har visat att NSA och FBI har ett särskilt datorprogram, PRISM, som suger upp hela världens datortrafik via Microsoft, Yahoo, Google, Facebook, PalTalk, AOL, Skype, Youtube och Apple. Men mest gynnas ägarna av företag som tillverkar hårdvara för stora datorsystem, sådana som IBM, en ursprungligen militär industri, HP, AMD och Sun Microsystems.

 Peter Wolodarski skriver; ”Vad NSA-skandalen visat är att avlyssningsapparaten lever sitt eget liv, långt bortom det öppna samhällets räckvidd. Cheferna i stora IT-företag vet knappt vad deras egna bolag delat ut för information om sina användare. Politiker som är satta att övervaka systemet framstår mer som statister än verkliga kontrollanter.”

 Njaa, cheferna och ägarna till de stora IT-företagen vet nog vad de behöver veta, alltså hur man tjänar pengar på upprustningen.

 Vi vet också vad vi behöver veta! Bara genom en förstärkning och en globalisering av demokratin kan kapital, säkerhetstjänster och militärindustriella komplex kontrolleras. Och för en sådan demokratisk offensiv kan man inte förlita sig på den borgerliga politiken vars främsta syfte är befria kapitalägarna från alla demokratiska krafter, folkvalda och väljare.

 Det är för övrigt svårt att släppa misstanken om att det är mot just dessa demokratiska krafter som massövervakningen riktas, även om Angela Merkel lyckats komma med i ett svep. Kanhända är det därför som Carl Bildt är så lågmäld i frågan?

 Redan nu har säkerhetstjänsterna över hela världen tillräckligt med information om enskilda politiska ledare för att, exempelvis via anonyma källor, kunna skandalisera och sänka sådana som är misshagliga. Och misshagliga är de politiker som vill nedrustning och politisk kontroll av kapital, militär och säkerhetstjänst… 

 Det är det verkligt otäcka perspektivet.

Bror Perjus

*David Rotkopf, Bill Clintons vice handelsminister, i boken ”Superclass – hur den globala makteliten styr världen.” (Leopard förlag, Stockholm 2008).

Det liberala vinstintressets cynism.

”Jag gör inte gällande att vanvård enbart förekommer hos privata utförare eller att det går att befria äldreomsorgen från liggsår, nedkissade blöjor och smärta. De plågsamma stunderna kan minskas men aldrig utplånas. Livet i dödens väntrum rymmer betydligt mer lidande än vad de flesta av oss orkar förstå.”

Så skriver idag Peter Wolodarski på DNs ledarsida. Så uppgiven blir den som vill sätta vinstintresset före omsorgen om gamla människor.

Det handlar inte om att befria äldreomsorgen, utan att befria människor från vanvård. Kanske kan någon tycka att jag här märker ord. Men är man ledarskribent i DN så har man känsla för ordens innebörd. Det tanklösa ordvalet tyder på bristande inlevelse.

Självklart ska ingen människa drabbas av liggsår. Smärta och ångest kan idag dämpas effektivt med mediciner, men kanske framförallt med närhet till en annan människa. Ingen ska behöva sitta eller ligga i timmar i nedkissade blöjor. Vi ska inte utgå från att omsorgen om gamla människor måste ske i något som kan beskrivas som dödens väntrum.

Sådana formuleringar är uttryck för det liberala vinstintressets cynism.  

Den borgerliga privatiseringspolitikens och vinstintressets förödande effekter inom vård, omsorg, skola och läkemedelshandel börjar nu bli tydliga. Peter Wolodarski är ute efter att rädda det som räddas kan. Han bryr sig inte om de människor som drabbas. Hans ärende är att slå vakt om den ekonomiska elitens möjligheter att tjäna pengar på riskfri, skattefinansierad verksamhet.

Bror Perjus