On United Nations Day, October 24th we are calling:

#stoptrump1024

With over 20,000 documented lies, nuclear threats, withdrawal from the Paris Agreement on Climate Change, a disrespect for his elected office, and by repeatedly and publicly expressing derogative, undignified and prejudiced humiliations against his opponents, verbally attacking their origin, gender or physical features, President Donald J. Trump has proven himself unworthy as the highest leader of the great nation of the United States Of America #stoptrump1024.

 When the current so-called “leader of the free world” joins the ranks of authoritarian anti- democratic and nationalist leaders such as Russia's Vladimir Putin, Saudi Arabia’s Salman bin Abdulaziz Al Saud. China’s Xi Jinping, Recep Tayyip Erdoğan in Turkey and Rodrigo Duerte of the Philippines, by denying scientific facts, inciting conflict and repeatedly discrediting free and independent journalism. Then peace, democracy and free speech is at risk, in America and in the rest of the world #stortrump1024.

That is why on United Nations Day, October 24th, we are calling on everyone to practice their freedom of speech and speak up. For justice, equality, human rights and a future to believe in. We are calling on all democratic movements and organizations, political parties, the environmental movement, women's rights movement, trade unions, peace movement, democracy movement and the human rights movement, to stand up against divisive nationalism, ignorance, ecocide, racism and misogyny #stoptrump1024.

 We are calling on you to stand together in a manifestation for peace, unity, justice, equality and the protection of the environment. We can not afford another four years of Donald J. Trump leadership, we are at a tipping point of irreversible environmental catastrophe that would escalate national and social tensions even further and potentially erupt into violence and war #stoptrump1024.

 /Bror Perjus, author, journalist and activist #stoptrump1024

 

 

FN-DAGEN 10 DAGAR FÖRE USAs PRESIDENTVAL!

                           #stoptrump1024   

Med över 20 000 dokumenterade lögner, kärnvapenhot, svek mot klimatavtalet, förnedring av alla världens kvinnor - halva världens befolkning - hot om att försätta den amerikanska demokratin ur spel och ett klartecken till den amerikanska fascismen ”var beredd…” har Donald Trump visat sig vara ovärdig det ämbete som burits av ledare som Abraham Lincoln, John Kennedy och Barack Obama.

Han har ställt sig i täten för de extremnationalister som föraktar demokratin; sådana som Xi Yinping, Vladimir Putin, Lukasjenko i Belarus, Erdogan i Turkiet, Orbán i Ungern, binSalman i Saudiarabien, Bolsonaro i Brasilien, Duterte i Filippinerna.

Därför vädjar vi med #stoptramp1024/ till aktiva i alla världens demokratiska politiska partier, #fackföreningsrörelsen, "kvinnorörelsen, #Meeto, #miljörörelsen, #klimatrörelsen, #Fridaysforfuture, #fredsrörelsen, #International Campaign to Abolish Nuclear Weapon, demokratirörelserna i Hongkong och Belarus och i andra regioner, till #Attac, Arabiska våren, #OccupyWallStreet, de antirasistiska rörelserna, #BlackLivesMatters och alla andra rörelser för demokrati, miljö och människovärde

- ta avstånd från extrem nationalism, #människoförakt, #kvinnoförakt, #demokratiförakt, #kärnvapen, #våld och #klimatförnekelse

- världen är på väg mot en #tippingpoint då det är för sent att hindra en #klimatkatastrof!

- det mänskligheten behöver nu är inte en tippingpoint ned i en klimatkatastrof, eskalerande sociala konflikter, våld och krig

- det vi behöver är en tipping point för #globaldemokrati, #gemensamsäkerhet, #fred, #hälsa, #jämlikhet, #FörentaNationerna och #2015årsklimatavtal

- det kan vi visa med hashtag #stoptrump1024 – 24 oktober är internationella FN-dagen, tio dagar före det amerikanska presidentvalet den 3 november

- men också på alla andra sätt som är möjliga i pandemins tid, via #socialamedier, #traditionellamedier och fysiska #demonstrationer på gator och torg

Bror Perjus, författare, journalist och aktivist

Nu tar vi den öppna striden mot demokratins dödgrävare

Mobilisera (S)

för extraval!

Det vi upplever just nu är ett parlamentariskt kaos och ett växande hot mot demokratin. Det är inget ”naturligt inslag” i demokratin! Dag efter dag samma rapportering från partiledare som säger samma sak gång på gång. Det framstår som ett intrikat spel i riksdagens korridorer mellan strykrädda alternativt maktsugna politiker.

Värst är moderatledaren. Han är beredd att bilda precis vilken regering som helst! Med vilken politik som helst! Det kan vara en 3+2+1-regering, egentligen en 4+3+2+1-regering! Och med vilket stöd som helst i riksdagen! Gärna från ett obskyrt, högerpopulistiskt parti med nazistiska rötter och kvarstående nazistiska rester väl inbäddade i sin organisation - ett parti som fått alldeles för mycket uppmärksamhet. Samtidigt har alldeles för lite uppmärksamhet riktats mot Socialdemokraterna.

Det är inte Sverigedemokraterna utan Socialdemokraterna som kan föra oss ur detta farliga dödläge! Det vi upplever är en skrämmande flashback till vår fördemokratiska historia! Den enkla slutsats vi kan dra är att kaoset kommer att bestå så länge inte Socialdemokraterna kan återta sin position som demokratins stabila bas och bastion.

Tage Erlander regerade i 23 år, längre än någon annan demokratiskt vald regeringschef. Han formulerade det perfekt när han sa ”Liberalismen är en ömtålig planta som trivs bäst i skydd av en stark socialdemokrati”. Vi får se om Centerns och Liberalernas överlevnadsinstinkt är tillräcklig för att de ska förstå att krypa i skydd nu när konservativa ånyo vill bilda allians med högerextremismen.

Det avgörande som hänt är att Socialdemokraterna förlorat 10-15 procent av det naturliga väljarstöd som sedan 1930-talet utgjort grunden för en väl fungerande demokrati, en stabil, långsiktig politik och uppbyggnaden av det mest effektiva, produktiva och jämlika samhälle som världen skådat. Det borde vara betydligt mer värdefullt att lyfta fram ur historien än de stinkande rester som nu pyser ut digitalt i vårt samhälle.

Men det svenska socialdemokratiska partiet är, i motsats till flertalet systerpartier i vår omvärld, fortfarande stark och intakt, tack vare sin fortfarande väl fungerande fackligt-politiska samverkan som utgör en garanti för demokratins förankring i folkdjupet. Socialdemokratins ledning kan gärna försöka förhandla fram en tills vidare fungerande koalition med de ambivalenta, villrådiga och ömtåliga ”liberala” partierna. Det gick på 1930-talet! Då räddades demokratin och vårt land från att dras in i Andra Världskriget. Det fungerade igen under efterkrigstidens 1950-tal! Det var fortfarande möjligt att samverka med Olof Johanssons parti efter den brutala ekonomiska krisen 1992. Tyvärr är dagens Centerparti inte lika väl förankrat i den svenska myllan som dess föregångare Bondeförbundet. Det mesta talar för att dagens Centerparti är fast cementerat i Stureplans betongplattor.

Så ska vi förhandla så ska vi förhandla ur en styrkeposition. Därför måste partiet omedelbart mobiliseras för en ny valrörelse och ett extraval. Som aktiv gräsrot i partiet är jag beredd, när signalen kommer, att åter gå runt och knacka dörr, sätta upp valaffischer, sprida flygblad, delta i torgmöten och dela ut röda rosor med budskapet om jämlikhet och solidaritet.

Det är dags att på allvar ta den hårda och öppna striden mot demokratins dödgrävare för fortsatt utveckling av demokrati, välfärd och jämlikhet. Sverige har visat vägen förr! Vi måste göra det igen. Den globala trenden är ännu mera avskräckande än det som händer i vårt land. När den ekonomiska maktkoncentrationen ökar, när klimathotet inte längre kan förnekas, när krigshetsen sakta trappas upp, när agenter mördar och mördas och när supermaktsledare börjar tala om sina nya, användarvänliga kärnvapen – då måste folkens demokratiska krav på en ny och helt annan färdriktning formuleras klart och tydligt. Det lyckades vi inte med i den ordinarie valrörelsen! Det är dags att göra om och göra rätt!

Bror Perjus

Journalist, författare, gräsrot

   

Vaddå, högerfronten hotar spricka!

SD måste

legitimeras

Under den yta som består av talmannen Anders Norlén, arbetar nu mycket starka krafter för att legitimera Sverigedemokraterna. Inte därför att krafterna älskar Sverigedemokraterna. Nej, de ogillar, ja föraktar Sverigedemokraterna! Det är något som katten släpat in på den glänsande östermalmsparketten.

Men Sverigedemokraterna kan användas för att äntligen genomföra en radikal högervridning av Sverige. Och då spelar det ingen roll om Sverigedemokraterna är ett hot mot demokratin eller inte. Högern har aldrig haft särskilt mycket till övers för demokratin. De bekämpade demokratin från allra första början. De vred och vände på sig av olust, men accepterade den gradvis i takt med att svenska folket organiserade sig i fackföreningar och i ett politiskt parti och genomdrev allmän och lika rösträtt.

Det var ett politiskt parti som visade sig kunna styra rätt bra. Sverige räddades ur 20- och 30-talens ekonomiska kriser, hölls utanför kriget och utvecklades till världens kanske mest jämlika och välmående land.

Krafterna irriterades högeligen när de inte ens vågade ifrågasätta den svenska modellen, eftersom den var så oerhört lönsam. Friska, starka, väl utbildade arbetare, kvinnor och män, producerade och konsumerade i en omfattning som gjorde dem bara rikare och rikare.

De kunde inte bortförklara att de tjänade oerhört mycket pengar på den svenska modell som de hatade. Men de hatade den därför att de inte själva fick hela äran av all denna produktion, all denna export och alla rikedomar som de kunde samla på sig. Inget land i världen kunde konkurrera med Sverige som med god vinst exporterade hälften av hela sin industriproduktion.

Men nu finns äntligen chansen! Tack vare Sverigedemokraterna! Ett helt nytt parti, obefläckat av den politiska makt som de alltid betraktat som korrumperande. Ett parti helt utan ideal och principer som lyckats lura över nästan hälften av medlemmarna i Landsorganisationen, LO, från Socialdemokraterna till högersidan.

I det läget ska ingen förhindra det avgörande maktskiftet! Nu ska den förhatliga arbetsrätten avskaffas, de lägsta lönerna, a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag ska sänkas rejält. Folk ska lära sig veta hut och göra vad de blir tillsagda att göra. Inga Reinfeldtska halvmesyrer med ”öppna hjärtan”. Hjärtat ska stängas av. Nu ska hjärnan bestämma, det sunda förnuftet!

Men plötsligt har någon fått för sig att skriva en ledare i DN precis på tvärs mot allt detta sunda förnuft.  Mitt i talmansrundan, onsdag den 26 september, landar en DN-ledare som tror att Annie Lööf ”skulle kunna tolereras av en riksdagsmajoritet” som statsminister. Samma dag varnar, på DN Debatt, några hjärtliga direktörer som Robert Weil, Proventus och Carl Bennet: ”Inflytande för SD äventyrar viktiga värden för näringslivet”.

Så, den 29 september, ett uttalande från 261 tjänstemän i regeringskansliet. De är oroliga för att ett parti som inte ser judar och samer som riktiga svenskar ska inta kansliet. Och en göteborgsdocent i lärdomshistoria, Andreas Önnerfors, får stöd från 800 på facebook som kräver att Alice Teodorescu, politisk chef på Göteborgsposten, ska avskedas för ”öppna antisemitiska konspirationer”.

Men, vaddå? Högerfronten hotar att spricka! Vad gör Annie Lööf som fått sin bildning av näringslivets hjärnkontor Timbro tillsammans med Ulf Kristoffersson? Sverigedemokraterna kan spelas ut och socialdemokraterna återfår kanske kommandot!

Då rycker sunda förnuftet ut. Lördag den 29 september korrigerar DNs ledarsida onsdagens position med hjälp av en stor bild på de legendarer under Fredrik Reinfeldts ledning som en gång träffades hemma hos Maud Olofsson i Högfors och bildade Alliansen. Nu ska borgerligheten ”värna arvet från Högfors”. Alliansen ska hålla ihop. Inget solospel för Annie Lööf. Det kan sluta i en ”mardröm” påpekas avslutningsvis.

Dagen efter, den 30 september, meddelar DNs opolitiska kommentator Ewa Stenberg att ”partiledarna … snart måste kunna förklara vari det oacceptabla består i Sverigedemokraternas politik”.

Nu har också Svenska Dagbladets ledarsida vaknat till försvar för Sverigedemokraterna och Alice Teodorescu. Chefen Tove Lifvendahl tar till Franklin D Roosevelts ord från 1933; ”the only thing we have to fear is fear itself…” Men det var inte ett försvar för nazism och antisemitism, utan något helt annat.

Göteborgsdocenten och de 261 tjänstemännen i regeringskansliet jämförs av Lifvendahl  med de krafter som plågade Kinas folk under rysk och japansk ockupation, kommunistisk terror, och medeltidens ” häxprocesser” i vårt eget land.

Nog förefaller det som om en viss oro börjar breda ut sig i det borgerliga lägret på grund av de något knepiga regeringsförhandlingarna?!

Bror Perjus

För sent började ledningen tala om jämlikhet!

Var de rädda

för att

bränna tungan?

Den svenska socialdemokratin har såhär långt klarat eldprovet. Valrörelsen 2018 är en arbetsseger. Valarbetarna, fotfolket, har uppenbarligen gjort en enorm insats. Förmodligen är det en av de bästa valrörelser som partiet presterat, organisatoriskt!  

Partiet behåller sin styrka, sin kraft och sin sammanhållning. Det behåller sin position som det största och politiskt dominerande partiet i landet.  Det har inte drabbats av den försvagning som tyvärr drabbat flertalet andra demokratiska vänsterpartier i vår omvärld.

Det finns två orsaker till detta. Högerkrafternas hot mot demokratin har fått partiets medlemmar att inse allvaret i årets allmänna val. Partiets inre organisationen har förbättrats, utom på en punkt, när det gäller den fackligt/politiska samverkan som dessvärre försämrats.    

Men oavsett hur det går med regeringsinnehavet så krävs nu - framför allt - också en politisk, ideologisk radikalisering och vitalisering för att den svenska socialdemokratin ska kunna gå vidare och åter bli det självklara, regeringsbärandet partiet och den förebild som socialdemokratin internationellt är i skriande behov av.

Partiet har lyckats klara övergången från det mekaniska till det digitala samhället, som är en större och mera genomgripande förändring än industrialiseringen, eftersom den genomgripande förändrar allt i samhället; produktion, distribution, de fysiska kommunikationerna och de intellektuella kommunikationerna, forskning, utbildning och media och inte minst demokratins villkor.

Men den snabba samhällsomvandling innebär inte att det blir mindre viktigt att hålla samman samhället och öka jämlikheten mellan människor. Tvärt om! Kampen för jämlikhet blir ännu mycket viktigare. Samhällsomvandlingen är själva grundorsaken till de växande ekonomiska klyftorna, de växande materiella orättvisorna och de sociala problem som håller på att driva isär samhället och ställa grupper av människor mot varandra.

Jämlikhet, som är det socialdemokratiska partiets ideologiska kärna, blir därför inte mindre viktigt utan istället oerhört mycket viktigare. Det är en insikt som den socialdemokratiska partiledningen ännu inte riktigt lyckats ta till sig på fullt allvar. Först i slutskedet av den här valrörelsen har ledande företrädare gått ut och talat om jämlikhet.

Men allmänna förslag om skärpt beskattning av stora kapitalvinster och banker lyftes in allt för sent i valrörelsen. Kritiken mot privatiseringar och vinster i välfärden var allt för försiktiga. Den skicklige analytikern Per Molander utsågs plötsligt i valrörelsens sista veckor att leda en utredning med uppdrag att lägga fram grundläggande reformer för att minska de ekonomiska klyftorna. Det borde han ha fått börja med direkt efter valet 2014.

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson började först i slutskedet lite trevande att använda ordet jämlikhet. Det var som om de försiktigt prövade på att bita i ett hett nygräddat bakverk, rädda för att bränna tungan.

Innan dess var det som om några mystiska strateger i bakgrunden, fullproppade med dataanalyser av vilka ord som är gångbara bland väljarna, förhindrat dem från att använda socialdemokratins allra viktigaste ord.

Det medförde att de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna kunde orera till stora delar ideologiskt oemotsagda och därmed fick ett övertag, som skapade ett falskt intryck av större trovärdighet bakom deras ständiga, verbala attacker mot idén om det mer jämlika samhället, som är socialdemokratins främsta uppdrag och mål.   

Bror Perjus

Läs gärna också:

Den 21 juni.

https://brorperjus.blogspot.com/2018/06/stefan-lofven-jag-efterlyser-ordet.html

29 maj

http://www.dagensarena.se/opinion/nu-kravs-ett-s-manifest-jamlikhet-och-solidaritet/

Den 3 augusti

https://brorperjus.blogspot.com/2018/08/antligen-infor-valrorelsens-slutspurt.html

Välj mellan tillit och självförtroende eller misstro och hat, välj...

Svenskarnas

stora starka stolta

nationalism!

Det finns en nationalism som är demokratiskt förankrad i ett väl fungerande välfärdssamhälle.

Den nationalismen bygger på förtroende mellan landets medborgare och tillit till omvärlden.

Den nationalismen bygger på stolthet för den egna nationen som en förebild för sin omvärld.

Den nationalismen är samtidigt en internationalism.

Den nationalismen strävar ständigt efter dialog och en allt bättre samverkan med andra nationer och andra folk.

Den nationalismen vill ha ett öppet utbyte av tankar och idéer över alla nationsgränser mellan fria enskilda människor och självständiga, demokratiska organisationer och folkrörelser.    

Den nationalismen vill dela med sig av sina demokratiska erfarenheter.

Den nationalismen syftar till en stegvis utbredning av demokratin till alla länder och på alla nivåer; lokalt, nationellt och globalt.  

Den nationalismen är en förutsättning för en framtida demokratisk, rättvis och jämlik värld.

Den nationalismen vill bidra med ekonomiskt bistånd för en demokratisk och ekonomisk utveckling i länder med svårare interna konflikter och sämre ekonomiska förutsättningar. 

Den nationalismen är för fri handel och ekonomiskt utbyte på en världsmarknad med regler utformade av stater bilateralt och multilateralt genom gemensamma internationella institutioner.

Den nationalismen söker hela tiden att utveckla tillit och fredlig samverkan med andra länder. 

Den nationalismen vill gemensamt, över alla nationsgränser, söka vägar och metoder för att stoppa överförbrukningen av jordens resurser som hotar att förstöra livets förutsättningar för kommande generationer.

Den nationalismen vill se andra nationer och dess folk som sina vänner i arbetet för fred och nedrustning, istället för kapprustning, krig och miljöförstörelse.

Det är en nationalism som symboliseras av vår blågula svenska flagga.

Det är en nationalism som vi svenskar kan vara stolta över.    

Men det finns en helt annan sorts nationalism!  

Det är en nationalism som har sin förankring långt tillbaka i historien, innan demokrati existerade.

Det är en nationalism som vill återskapa ett gammalt auktoritärt, hierarkiskt samhällsskick som bygger på förtryck.

Det är en nationalism som utesluter meningsmotsättningar och därmed alla grundläggande demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter.

Det är en nationalism som saknar tillit till sina egna medborgare och som därför måste skapa det totala och fullkomliga kontrollsamhället. 

Det är en nationalism som i grunden bygger på misstro, hot, skräck och paranoia som i sin tur skapar hat. 

Det är en nationalism som utgår från principen om ”ett land ett folk…” 

Det är en nationalism som upplever hotet från omvärlden som en oundviklig konsekvens av sin egen brist på tillit.

Det är en nationalism som till sist tvingas överlåta all makt till en stark ledare.

Det är en nationalism som gång på gång slutat i katastrof för mänskligheten och som nu hotar att sluta i den slutgiltiga katastrofen.

Det är en nationalism som nu åter vinner anhängare i allt flera länder.

Det är en nationalism som nu tycks på väg att ta över makten i länder som vi tidigare betraktat som stabila, självklara, eviga demokratier.

Det är en nationalism som saknar förmåga att skapa det samförstånd, mellan länder och folk, som krävs för att vi gemensamt ska kunna förhindra att jordens ekosystem kollapsar.

Det är en nationalism som betraktar andra nationer som potentiella fiender och därför  bygger upp sin militära kapacitet i det oändliga.

Det är en nationalism som har kärnvapenkrig och allt livs utplåning som sin yttersta konsekvens.

Det är en nationalism som vi svenskar enbart borde känna förakt för och bekämpa med all den kraft vi kan mobilisera.

Vid valet den 9 september 2018 har vi vår möjlighet.

Vi kan lägga vår röst på den nationalism som bygger tillit och självförtroende.

Men vi kan också lägga vår röst på den nationalism som bygger misstro och hat.

Var lägger du din röst?

Bror Perjus

Författare, journalist och samhällsdebattör

Det sprids en infernalisk myt om Sverigedemokraterna!

Den handlar

om demokratisk

renhållning

Omedvetet och medvetet sprids en myt om Sverigedemokraterna. Myten är både märklig och infernalisk. Jag ska försöka förklara varför. Myten säger att partiets framgångar i väljaropinionen beror på att partiet mobbats och förtalats av övriga partier och deras företrädare, som säger sig inte vilja förhandla, eller ens samtala med Sverigedemokraterna i riksdag, landsting och kommun – även om det förhållningssättet nu börjar ifrågasättas bland de borgerliga partierna inför ett hägrande stöd för en borgerlig regeringsbildning.

Myten är märklig såtillvida att Sverigedemokraterna som parti faktiskt är det enda politiska partiet som systematiskt ägnar sig åt mobbing. Sverigedemokraterna har en enda unik politisk fråga på sin dagordning och det råkar vara mobbing. I alla övriga politiska frågor finns det andra partier som företräder de åsikter som Sverigedemokraterna har.

Därför är Sverigedemokraterna ett onödigt och destruktivt parti. Det är ett högerextremistiskt parti med i grunden samma politik i övrigt som de borgerliga partierna och näringslivets mest högeraktivistiska kretsar. De bekämpar tillsammans framför allt varje reform för ökad jämlikhet. Mobbing är det fysiska uttrycket för ojämlikhet.

Sverigedemokraternas hela existens bygger på mobbing av individer och grupper som de betraktar som icke fullvärdiga svenskar. Det är ett parti som mobbar invandrare i allmänhet, oavsett från vilket land eller vilken världsdel de kommer. Invandrare mobbas ohejdat vare sig de kommer från Frankrike, Sydafrika, Brasilien eller Indien.

Men partiet och dess ledande företrädare mobbar inte bara invandrare, utan också svenska medborgare. Partiets ekonomiska talesperson, Oscar Sjöstedt, gapskrattar när fullblodsnazister sparkar på grisar och kallar dem för judar. Vice talmannen i riksdagen, Björn Söder, en av partiets ursprungliga grundare, hävdar att samer och judar inte är fullvärdiga svenskar därför att de har status som minoritetsfolk i Sverige, liksom även sverigefinnar, tornedalingar och romer.  

Syftet med att erkänna minoritetsfolkens status är förstås det motsatta; att skydda och garantera deras rätt till sina egna minoritetsspråk och sin kultur, samtidigt med alla deras övriga rättigheter som svenska medborgare.

Avståndstagandet från Sverigedemokraterna har förstås ingenting med mobbing att göra. Det är ett minst lika viktigt demokratiskt renhållningsarbete som den reformistiska arbetarrörelsen genomförde mot kommunismen och som förmått dagens Vänsterparti att ta avstånd från kommunismens odemokratiska historia.

Sverigedemokraternas politik går ut på att mobba och skapa motsättningar och fiendskap mellan såväl grupper av människor inom vårt land, som mot andra nationer.

Det var just den typen av motsättningar som också byggdes upp av nazismen och fascismen tidigt 1900-tal. Det ledde till en systematiska utrotning av inte bara minoriteter utan också av all demokratisk politisk opposition i land efter land. De nationalistiska motsättningarna ledde till Andra världskrigets totala förstörelse och massmord.

Varför är då myten om mobbingen mot Sverigedemokraterna så infernalisk?

Jo, mobbingen påstås ha medfört att massor av väljare börjat tycka synd om Sverigedemokraterna och bara av den anledningen bestämt sig för att ge partiet sitt stöd. Ibland hävdas det att mobbingen i själva verket är den främsta orsaken till partiets framgångar i väljaropinionen.

Alltså skulle det demokratiska renhållningsarbete som nu utförs mot Sverigedemokraterna vara själva orsaken till Sverigedemokraternas politiska framgångar.

Det demokratiska renhållningsarbetet skulle alltså i själva verket gagna ett parti som har nazistiska rötter, uppenbara rasistiska inslag i sin människouppfattning, ett parti som också bidrar till att öppna en bakdörr för den öppet, råa nazismen i form av Nordiska Motståndsrörelsen.

Svaret skulle då vara att dämpa avståndstagande från Sverigedemokraterna, att normalisera partiet, att förhandla i riksdagen, att acceptera partiet som regeringsunderlag och - varför inte? - då också som regeringsparti!

Det är en infernalisk politisk retorik och analys som gagnar Sverigedemokraterna och högerextremismen. Så ser hotet mot demokratin ut i vårt land idag.

Bror Perjus