We are The Game Changers! - Dörrknackarna - Vitklädda med en stiliserad ros på jackan. - Vi ska vinna valet. Kom med Du också…

Envist fortsätter vi att knacka dörr! Trots att massmediaforskarna i Göteborg påstår att valrörelsen avgörs i – ja, just det – massmedia. Och de borgerliga tidningarna efterlyser nu en så kallad Game Changer, något som radikalt förändrar spelplanen till högerregeringens fördel, precis som om det faktiskt måste ske…

Men det kommer inte att ske!

Det är nu bara 17 dagar kvar till valet. Alliansen har ingen chans att hämta igen vårt försprång på 11 procent. De små borgerliga partierna har alla sagt kategoriskt nej till samarbete över blockgränsen.

Därför handlar det nu om någonting mycket större än att besegra Alliansen.

Nu handlar det om att skapa förutsättningar för en stark rödgrön majoritetsregering. Det innebär att Sverigedemokraterna måste förhindras från att bli vågmästare i riksdagen.

Det är vår uppgift som dörrknackare!

Med Sverigedemokraterna, detta diktaturens, hatets och människoföraktets parti, som vågmästare i riksdagen får landet en svag borgerlig regering, med kaos i riksdagen och en radikal försvagning av demokratin i vårt land som följd - samtidigt som nazisterna redan börjat marschera på våra gator.

En skrämmande påminnelse om tyskt 1930-tal.

Men vi ska lyckas! Kom med, ställ upp och knacka dörr! Det är enkelt, intressant och väldigt roligt. Vi måste helt enkelt lyckas! Det är vi som är The Game Changers. Mediaforskarna får säga vad de vill. Vi kan knacka de rödgröna till seger i riksdagen, landstingen och i kommunerna. Vi ska ge mediaforskarna helt nya resultat i valet den 14 september 2014.

Just här i Tyresö har vi en formidabel fart på dörrknackningen. Varje kväll. Valarbetare med vita jackor och en röd stiliserad ros på, går vi från dörr till dörr; Anita, Herman, Barbro, Carl-Johan, Karin, Paul, Kaijsa, Marita, Martin, Bertil, Eija och många fler. Vi samtalar, lyssnar, svarar på frågor. Kommer det frågor vi inte kan svara på så tar vi telefonnummer, kollar upp och återkommer med svar.

Men vi behöver bli ännu flera! Kom igen!

En dörr jag knackar på öppnas inte. Jag går, men så ropar en kvinna i yngre medelåldern från sin öppna verandadörr. Jag vänder, går tillbaka och frågar om hon bestämt sig för vad hon ska rösta på.

-          Faktiskt inte, säger hon.

-          Varför, frågar jag.

Det vill hon inte svara på. Hon är väldigt tillknäppt. Vill inte svara på några frågor. Inte vilka eller vilken fråga som är avgörande för hennes val. Inte vilket parti hon röstat på tidigare. Jag försöker få igång ett samtal. Men hon öppnar sig inte. Snart drar hon sig väl tillbaka och stänger dörren, tänker jag.

Nej, hon stänger inte dörren...

Det är uppenbarligen något hon ändå vill prata om. Så jag dröjer kvar. Plötsligt råkar hon, nästan som av misstag, säga att hon alltid röstat moderat.

-          Så nu vet du det, säger hon och ler lite generat som om hon hela tiden ville tala om det men inte vågade.

Men hon är besviken på moderaterna. Vart ska hon då ta vägen. Då finns det inget annat att göra än att rösta på socialdemokraterna, påpekar jag. Annars blir det ändå en moderat-regering. Sedan följer ett långt samtal. 

Hon är väldigt tveksam.

Men när jag går därifrån har jag ett löfte om att hon ska tänka igenom sitt val ordentligt. Det känns som om hon faktiskt kommer att rösta på oss, när hon står där helt ensam i valbåset och ingen annan kan se vilka valsedlar hon lägger i kuvertet. Hon vill verkligen ha en förändring.

I den stunden känns det som om jag gjort skillnad. En ny röst, kanske!? Det är värt en hel kvälls gående, knackande, pratande, diskuterande…

En röst gör skillnad! Så oändligt meningsfullt.

Bror Perjus