Resultaten i den svenska skolan har sjunkit i 20 års tid, säger Jan
Björklund när han kommenterar de katastrofala siffrorna i Pisa-undersökningen. Det
stämmer nog. Men för 20 år sedan, 1991-1994, hade Sverige en borgerlig regering.
Carl Bildt var statsminister och Per Unckel (m) utbildningsminister. Då släpptes
privata intressen fria att etablera skolor och ta ut obegränsade vinster på ett
sätt som är omöjligt i alla andra länder, utom möjligen i Chile. Och nu försämras
skolresultaten i just Chile och Sverige snabbare än i något annat land, ja Mexico också...
Björklund skyller de sjunkande resultaten på kommunaliseringen av
skolan som genomdrevs 1989 med Göran Persson (s) som
utbildningsminister. Men kommunaliseringen blev misslyckad på grund av den efterföljande privatskolereformen och det snabbt växande antalet privatskolor som gjorde det möjligt,
främst i borgerligt styrda kommuner, att börja sortera elever med sämre
utgångsläge i vissa skolor och privilegierade elever i andra skolor. Därför
ökar nu skolsegregeringen i Sverige snabbare än i andra länder. Och det är enligt
experterna bakom Pisa-rapporten en huvudorsak till de sjunkande skolresultaten.
I Sydkorea som har de bästa resultaten får ”duktiga” elever hjälpa
mindre ”duktiga”. Den integrerade skolmiljön fungerar bättre än den
segregerade. Men i Björklunds skola uppmanas de ”duktiga” att dra och lämna de
mindre ”duktiga” i sticket! Han vill ha elitskolor, typ Lundsberg, fast helst
utan strykjärn…
En annan orsak till de sjunkande resultaten i svenska skolor är
den brutala ekonomiska kris som också drabbade Sverige under Carl Bildts borgerliga
regeringsperiod i början av 1990-talet. Den ekonomiska krisen var dels ett
resultat av ekonomisk släpphänthet under tidigare borgerliga regeringar 1976-1982
och av ekonomins globalisering som accelererade under 1980-talet för att drabba
Sverige med full kraft 1992. Men det är också en del av den borgerliga
politiska ideologin att kapitalet ska släppas fritt att operera hur som helst, på
finansmarknaden såväl som i skolan.
Den ekonomiska krisen tvingade fram nedskärningar på i stort sett
alla områden, tyvärr också inom skolan, med minskande lärartäthet och färre skolsköterskor,
kuratorer, bibliotekarier och vaktmästare. När så socialdemokratin lyckats att
någorlunda återställa svensk offentlig ekonomi så förlorades regeringsmakten
åter till borgerligheten i valet 2006. Historien visar hur förödande det är att
över huvud taget släppa in de borgerliga i regeringskansliet.
Jan Björklund blev utbildningsminister. Han har i hög grad bidragit
till att ytterligare försämra skolresultaten. Hans allvarligaste misstag är med
all säkerhet hans närmast hysteriska reformiver, som skapat byråkrati, stress,
oro och ständiga kast i skolornas arbetsvillkor. Dessutom har den borgerliga regeringen
prioriterat kraftiga skattesänkningar, mest till de högst avlönade, istället
för att rejält öka lärartätheten och antalet vuxna i skolorna.
Efter sju års borgerligt regerande sjunker nu skolresultaten i allt
snabbare takt och Jan Björklund förklarar att hans nya skolreformer inte
ska ge bättre skolresultat förrän i slutet av det här decenniet, alltså fram
emot år 2020. Men en skolminister, som efter sju års regerande med allt sämre skolresultat,
lovar ytterligare sju år med ännu sämre resultat i skolan borde omedelbart få
sparken.
En utbildningsminister som försöker slå i svenska folket att han
behöver fjorton år på sig, 2006-2020, för att förbättra den svenska skolan
borde rimligen inte kunna sitta kvar. Den enda orsaken till att han sitter kvar
är nog hans höga tonläge och självsäkra, auktoritära framtoning, trots att det
mesta runt omkring honom håller på att krackelera. Mina tankar går osökt till
tidigt 1700-tal, Karl XII och nödmynten.
För övrigt finns det ingenting som talar för att Björklunds
reformer, den elitistiska, auktoritära, karriäristiska, allt mer ojämlika och
orättvisa skolan, verkligen är en bättre skola för någon. Allt talar för att
det är en sämre skola för alla och för hela samhället. Resultaten sjunker för
både ”duktiga” och mindre ”duktiga” elever. I praktiken begär Björklund mandat
för att få försämra skolresultaten i ytterligare sju år, fram till 2020.
Bror Perjus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar