söndag 10 november 2013

Katalys förslag kommer att plåga socialdemokratin genom hela valrörelsen!

Idag publicerar tankesmedjan Katalys en artikel på DN-debatt som med all säkerhet kommer att förfölja socialdemokratin under hela den kommande valrörelsen ända fram till den 14 september. Det kommer från borgerligt håll att trummas ut valrörelsen igenom att partiet har planer på 266 miljarder i skattehöjningar som kommer att sätta stopp för investeringar och ekonomisk utveckling i vårt land. Men vi får ta debatten, den är nödvändig och viktig.

Bakom tankesmedjan ligger de fem LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko. Tankesmedjan är givetvis fri att formulera och driva sina egna ideer. Men den förknippas självklart ändå med arbetarrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Daniel Suhonen var exempelvis ombud vid den socialdemokratiska partikongressen.

I sin artikel föreslår Daniel Suhonen, Dany Kessel och Daniel Johansson att skattekvoten i Sverige ska ökas från dagens cirka 44 procent till 51,5 procent, vilket är den nivå som gällde år 2000 då Göran Persson var statsminister.

Med bland annat platt inkomstskatt på 35 procent, enhetlig moms på 25 procent och en ny fastighetsskatt finansieras varje år reformer för 266 miljarder kronor, skriver debattörerna. Förslaget om platt inkomstskatt brukar normalt betecknas som ett närmast nyliberalt förslag, medan en ny fastighetsskatt är mycket politiskt kontroversiellt sett ur borgerligt perspektiv.

Deras förslag skapar resurser för en radikalt ny jämlikhetspolitik, välfärd, jobb och klimatomställning. Här finns en lång rad väl genomtänkta förbättringar av välfärden, men framförallt en helt ny och radikal politisk reformagenda. Och debattörerna har helt rätt när de skriver att ”inget talar för att ett högt skatteuttag skadar ekonomin, så länge pengarna tas ut på ett bra sätt och går till produktiva nyttigheter”.

Men det finns förstås ett avgörande problem med deras förslag. Och det handlar helt enkelt om kapitalets makt. Frågan är om ett sådant här radikalt förslag kan genomföras enbart på nationell nivå, utan att vi förlorar kraftigt i konkurrenskraft och utan att det leder till våldsam kapitalflykt.

Själv skrev jag på DN-debatt den 24 januari förra året följande; ”En påtaglig stabilisering av världsekonomin kräver en radikal nedskärning av mängden ”spekulationskapital”. Det kräver i sin tur en vidare­utveckling av blandekonomin som idé och reformagenda i ett globalt perspektiv. Blandekonomi utesluter kommunismens och kapitalismens auktoritära och totalitära drag och är i praktiken en skattekvot på 50 procent av BNP. Hälften marknad, hälften demokrati! Med en sådan skattekvot i de tongivande länderna skulle dagens statsskulder avvecklas. Det skulle också kunna ge svensk socialdemokrati ny legitimitet.”

Det Katalys nu gör är just att vidareutveckla ”blandekonomin som idé och reformagenda”, men inte i ett globalt utan enbart nationellt perspektiv. Sakligt sätt och vetenskapligt så har de rätt. Det jämlika samhället fungerar såväl ekonomiskt som socialt bättre än det ojämlika. Det har bl a forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett övertygande visat med sin rapport ”Jämlikhetsanden”.

Men förutsättningen är att kapitalismen kan tyglas med demokratiska medel. Frågan är om det är möjligt inom nationalstatens gränser? Det kommer den fortsatta debatten om Katalys förslag att ge en antydan om. För övrigt har vi också ett val till EU-parlamentet framför oss. Och den här debatten bör också föras i det perspektivet. Kanske visar det sig att EU-valet är nog så viktigt som det svenska riksdagsvalet, sett i det här perspektivet?!

Bror Perjus

5 kommentarer:

  1. Du glömde nämna att herrarna även vill öka på statskulden med 100 miljarder per år i 20 års tid, summa summarum 2000 miljarder .... herrej*vlar vilken skenande statsskuld ...

    SvaraRadera
  2. Utan att jag tar ställning till huruvida det är klokt att låna 100 miljarder om året så är det knappast en skenade statsskuld om det äger rum under en längre period. Den statsskuldsökning som ägde rum mellan 1991 - 1994, från 600 miljarder till 1200 miljarder (!), var dock skenande. Man bör beakta att samtidigt som statsskulden ökar under de här 20 åren så växer också ekonomin. Därför behöver skuldsättningen sett till BNP:n vara lika hög 2033 som 2013. Som en direkt följd av svensk ekonomi växte under 90 och 00-talen minskade statsskuldens andel av BNPn: från 80 procen till 45 procent. Lånen som Katalys föreslå ska ju dessutom gå till produktiva investeringar inte täcka ett kraftigt budgetunderskott.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kostnaderna för att låna 2000 miljarder blir mycket plågsamma för oss arbetande och framförallt för våra barn och barnbarn vars land vi skuldbelägger så enormt. Snacka om en slyltande generation som ska leva på nästakommande...

      Givetvis är det en skenande statsskuld om den nästan på 20 år ökar från 1200 till 3200 miljarder.

      Att skuldsättningen för vårt land relativt BNP sjunkit kraftigt är nog de flesta av oss glada för och de flesta länder avundas vår situation.

      https://www.google.se/publicdata/explore?ds=ds22a34krhq5p_&met_y=gd_pc_gdp&idim=country:se&dl=sv&hl=sv&q=statsskuld

      Att skuldsättningen skulle "behöva" vara i en viss omfattning är ju också ett märkligt påstående.

      Katalys skriver bara om de 2000 miljarderna :

      "Samtidigt ersätts överskottsmålet med ett modernt statsskuldsmål. Staten lånar upp till 100 miljarder kronor per år de kommande 20 åren till nödvändiga investeringar."

      Vad som är nödvändiga investeringar och på vilket sätt de skulle vara produktiva står skrivet i stjärnorna.

      Våra barn och barnbarn blir de som ska betala för detta, skrämmande minst sagt.




      2.

      Radera
  3. Det är väl samma moderat-Jonny som enbart antastar socialdemokrater antar jag. Men i övrigt har Bror givetvis rätt - och 6Fs tankesmedja blir den strategiska härdsmälta som några av oss varnade för

    SvaraRadera
    Svar
    1. Osmakligt ordval* Calle, osmakligt värre.

      Vad ska socialister göra med mig tycker du om ni får makten ?

      * antastar

      Radera