Idag publicerar tankesmedjan Katalys en artikel på DN-debatt som med all
säkerhet kommer att förfölja socialdemokratin under hela den kommande valrörelsen
ända fram till den 14 september. Det kommer från borgerligt håll att trummas ut
valrörelsen igenom att partiet har planer på 266 miljarder i skattehöjningar
som kommer att sätta stopp för investeringar och ekonomisk utveckling i vårt
land. Men vi får ta debatten, den är nödvändig och viktig.
Bakom tankesmedjan ligger de fem LO-förbunden Byggnads, Elektrikerna,
Fastighets, Målarna och Seko. Tankesmedjan är givetvis fri att formulera och
driva sina egna ideer. Men den förknippas självklart ändå med arbetarrörelsen
och det socialdemokratiska partiet. Daniel Suhonen var exempelvis ombud vid den
socialdemokratiska partikongressen.
I sin artikel föreslår Daniel Suhonen, Dany Kessel och Daniel Johansson
att skattekvoten i Sverige ska ökas från dagens cirka 44 procent till 51,5
procent, vilket är den nivå som gällde år 2000 då Göran Persson var
statsminister.
Med bland annat platt inkomstskatt på 35 procent, enhetlig moms på 25
procent och en ny fastighetsskatt finansieras varje år reformer för 266 miljarder
kronor, skriver debattörerna. Förslaget om platt inkomstskatt brukar normalt betecknas
som ett närmast nyliberalt förslag, medan en ny fastighetsskatt är mycket
politiskt kontroversiellt sett ur borgerligt perspektiv.
Deras förslag skapar resurser för en radikalt ny jämlikhetspolitik,
välfärd, jobb och klimatomställning. Här finns en lång rad väl genomtänkta
förbättringar av välfärden, men framförallt en helt ny och radikal politisk
reformagenda. Och debattörerna har helt rätt när de skriver att ”inget talar
för att ett högt skatteuttag skadar ekonomin, så länge pengarna tas ut på ett
bra sätt och går till produktiva nyttigheter”.
Men det finns förstås ett avgörande problem med deras förslag. Och det
handlar helt enkelt om kapitalets makt. Frågan är om ett sådant här radikalt förslag
kan genomföras enbart på nationell nivå, utan att vi förlorar kraftigt i
konkurrenskraft och utan att det leder till våldsam kapitalflykt.
Själv skrev jag på DN-debatt den 24 januari förra året följande; ”En påtaglig stabilisering av världsekonomin kräver en radikal
nedskärning av mängden ”spekulationskapital”. Det kräver i sin tur en vidareutveckling
av blandekonomin som idé och reformagenda i ett globalt perspektiv.
Blandekonomi utesluter kommunismens och kapitalismens auktoritära och
totalitära drag och är i praktiken en skattekvot på 50 procent av BNP. Hälften
marknad, hälften demokrati! Med en sådan skattekvot i de tongivande länderna
skulle dagens statsskulder avvecklas. Det skulle också kunna ge svensk
socialdemokrati ny legitimitet.”
Det Katalys nu gör är just att vidareutveckla ”blandekonomin
som idé och reformagenda”, men inte i ett globalt utan enbart nationellt
perspektiv. Sakligt sätt och vetenskapligt så har de rätt. Det jämlika samhället
fungerar såväl ekonomiskt som socialt bättre än det ojämlika. Det har bl a
forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett övertygande visat med sin rapport ”Jämlikhetsanden”.
Men förutsättningen är att kapitalismen kan tyglas
med demokratiska medel. Frågan är om det är möjligt inom nationalstatens
gränser? Det kommer den fortsatta debatten om Katalys förslag att ge en antydan
om. För övrigt har vi också ett val till EU-parlamentet framför oss. Och den
här debatten bör också föras i det perspektivet. Kanske visar det sig att
EU-valet är nog så viktigt som det svenska riksdagsvalet, sett i det här
perspektivet?!
Bror
Perjus