Anf 2 på partikongressen - Jämlikhet

Självklart ska vi utforma en politik

för en majoritet av väljarna.

Men det ska vara en majoritet

som bygger på solidaritet,

med dom som har det svårast.

Högerns valseger visar, dessvärre, att de lyckats

spela ut de mest utsatta grupperna mot varandra.   

De så kallade jobbskatteavdragen har ställt lågavlönade

mot arbetslösa, sjuka, förtidspensionerade, handikappade,

studerande ungdomar och vårdbehövande äldre.

Det är en djupt cynisk politik och det är också den politiken

som fört Sverigedemokraterna in i riksdagen.  

När man ställer de mest utsatta grupperna mot varandra,

så öppnar man dörren på vid gavel för fascismen.

Vi ska inte spela med i det spelet

Vi ska inte triangulera och försöka vinna

en fiktiv medelklass med borgerliga förslag.

Vi ska agitera för att övertyga en majoritet

om att det jämlika samhället är bättre för alla

än det ojämlika samhället.

Vi ska agitera - inte triangulera!

Vårt uppdrag är att återskapa solidariteten

med dem som har det sämst.

Vi ska – som Sverker Sörlin skriver i en lysande artikeln i Tiden – ”insistera på att det går att göra världen bättre för alla

och att detta är politikens uppgift”.

Högern påstår att jobbskatteavdrag, försämrad a-kassa och sjukförsäkring  ”sänker trösklarna tillbaka till arbetslivet”

för arbetslösa och sjuka.

Hör ni hur falskt det ekar?

De utgår från att människor är arbetslösa och sjuka

på grund av höga skatter och allt för bra a-kassa och sjukförsäkring.

Men statistiken visar att antalet arbetslösa

är långt fler än antalet jobb.

Den brutala stupstocken i sjukförsäkringen

drabbar fruktansvärt hårt.

I LO-tidningen finns upprörande vittnesmål

om självmord,

cancersjuka som inte har råd med sin medicin,

diabetiker utan ben som tvingas till arbetsförmedlingen,

barn till sjukskrivna föräldrar som inte har råd med skolutflykter, familjer som tvingas sälja sina bostäder och andra värdesaker

för att få socialbidrag.

Vi socialdemokrater har inte sagt ifrån tillräckligt kraftfullt.

Jag ogillar skarpt när någon säger att

”Vi måste ha en politik också för dom som jobbar.

Vi får inte bli ett bidragsparti.”

Den som säger så har accepterat högerns samhällsanalys.

Jämlikhet är den starkaste ekonomiska drivkraft som finns.

Självklart!

I ett samhälle

där alla får en bra uppväxt, utbildning och arbete,

där arbetsvillkoren är goda

där sjukvård och äldreomsorg fungerar väl för alla

där  - fungerar - självklart - ekonomin - också som allra bäst.

Men, hur kan det då komma sig att de som ständigt tjatar om ekonomisk tillväxt, tycks vara motståndare till jämlikhet?

Ja, förklaringen är enkel.

När de talar om tillväxt så menar de vinst, profit.

Tillväxt låter mindre girigt och mera allmännyttigt.

Men deras problem är

att jämlikhet främjar tillväxt

men motverkar profit.

Och det, partivänner, det är vår styrka!