Socialdemokratins främsta och
viktigaste strävan är jämlikhet, ekonomisk, social, kulturell jämlikhet.
Jämlikhet är vår grundläggande ideologi. De borgerliga partierna säger sig
ibland också sträva efter jämlikhet. Men deras konkreta politiska förslag är nästan
alltid ägnade åt att driva samhället i riktning mot ökad ojämlikhet.
Praktiskt taget alla problem i
samhället anser de borgerliga sig kunna lösa med ökade ekonomiska klyftor,
sänkta löner och försämrade arbetsvillkor, främst för de som redan har de sämsta
villkoren.
De väldiga jobbskatteavdragen gav
överlägset mest skattesänkningar i kronor räknat till högre avlönade. De borgerliga
bekämpar ständigt alla förmögenhets- och kapitalskatter.
Arbetslösheten kan bara minskas med
försämrad ersättning till de arbetslösa. Effektiviteten i produktionen kan bara
ökas med försämrad trygghet i löntagarnas anställningsvillkor och minskat
inflytande över arbetsvillkoren för de anställda. Antal och andel i arbete kan
bara öka genom att företagens ägare får ökad makt och lägre skatter.
Men de borgerliga partierna har i grunden fel!
Det börjar den moderna forskningen nu
äntligen avslöja med allt större tydlighet. Effektivast är rapporter
som Jämlikhetsanden, Pickett/Wilkinsson, Ojämlikhetens
anatomi av Per Molander och Illa far landet av Tony Judt.
Jämlikhetsanden avvisar borgerlighetens föreställningar med förkrossande
statistik. Rapporten visar att det
jämlika samhället är bättre i praktiskt taget alla avseenden. I jämförelse med
det mer ojämlika samhället gäller i det mer jämlika samhället följande
•
Människors hälsa
är bättre
•
Människor lever
längre
•
Barnadödligheten
är lägre
•
Antalet
tonårsfödslar är färre
•
Barns
skolresultat är bättre
•
Oro, ångest är
mindre vanligt
•
Färre har
psykiska sjukdomar
•
Kriminaliteten är
lägre
•
Färre har problem
med fetma
•
Färre missbrukar
alkohol och droger
•
Färre antal
våldsbrott
•
Färre mord
•
Färre sitter i
fängelse
•
Större förtroende
mellan människor
•
Större bistånd
till fattiga
•
Kan ett sådant samhälle vara ineffektivt ens i strikt ekonomisk mening?
Vem kan - med någon som helst
trovärdighet - sedan vi tagit del av Jämlikhetsandens
benhårda fakta i form av siffror och statistik - hävda att det jämlika
samhället är mindre effektivt än det ojämlika samhället, att ojämlikhet skulle
gagna effektivitet i produktionen av varor och tjänster?
Jämlikhetsanden bevisar helt enkelt
att den stora majoriteten av befolkningen mår bättre och är fredligare,
friskare och mer högpresterande i jämlika samhällen än i ojämlika samhällen.
Jämlikhet är helt enkelt den effektivaste tänkbara ekonomiska drivkraften i ett samhälle.
Det är
därför som socialdemokratisk ideologi och praktik lyckats skapa så enastående
väl fungerande samhällen där den fått möjlighet att verka under längre och
sammanhängande perioder som framförallt i de nordiska länderna.
Det
märkliga är emellertid att borgerligheten lyckats övertyga en så stor del av
allmänheten, väljarna i politiska val, om precis raka motsatsen. Även
socialdemokratin har till viss del influerats av dessa ogrundade teser.
Det kan
förstås delvis förklaras av att de haft ett oerhört kraftfullt stöd från en
armada av ekonomiska forskare, professorer och docenter som med utgångspunkt
från sekelgamla liberala teorier pumpat ut just den borgerliga ideologin och
framställt den som en sorts sanning.
De borgerliga
har också i kraft av sitt överläge i massmedia, tidningar och böcker och i
produktion av läromedel haft möjlighet att pumpa ut sina i grunden felaktiga teser
till alla. De har därmed lyckats skapa ett inbillat samband mellan ojämlikhet
och effektivitet som uppenbarligen är fel.
Men lägg
märkte till att vårt lands kanske främste författare genom tiderna, August
Strindberg nära vän till socialdemokratins partiledare Hjalmar Branting, för
över hundra år sedan, med hittills oöverträffad slagkraft, formulerade precis
vad det handlar om i sin lilla skrift ”Katekes för underklassen” där han skrev:
”Vad är ekonomi?
En vetenskap, uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av
underklassens arbete”.
Vad kallas frukten av underklassens
arbete?
Kapital.
Kan kapital existera utan arbete?
Nej!
Därför skulle kapitalet vara arbetets slav
och icke tvärtom.”
Bror Perjus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar