Feminismen är demokratins kamp mot våldet och ett avgörande medel i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Vaken, mitt i natten, tänker jag på fyra kvinnor som gjort starkt intryck på mig.

Min mor, förstås. Jag beundrade min mor. Det gör nog de flesta. Min mor var en mycket stark kvinna som höll ihop vår familj under svåra förhållanden. I vår familj rådde inte jämställdhet. Där rådde matriarkat. Min far lämnade varje vecka ifrån sig sin lön till henne. Trots starka vredes- och våldsutbrott så fogade han sig alltid. Det var mor som bestämde. Våldet fick vika sig för förnuftet.

Margot Wallström, Sveriges utrikesminister, som så oerhört nyskapande formulerat begreppet ”en feministisk utrikespolitik” och därigenom lyft fram alla världens kvinnor och deras avgörande betydelse för fred och utveckling för alla världens folk.

Michele Obama, som med sina ord ”When they go low, we go high” i USAs presidentvalrörelse blev den perfekta motsatsen till Donald Trumps sätt att vara och leva, en av manlighetens lågvattenmärken.

Madeleine Albright, den tidigare utrikesministern i USA, som sa att ”det finns en särskild plats i helvetet reserverad för kvinnor som inte ställer upp för kvinnor”.

Och en av mina grundläggande övertygelser är att kvinnans frigörelse, jämställdhet och feminism är avgörande i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Ordet jämlikhet använder vi när vi diskuterar den ekonomiska klyftan mellan de som tjänar mera och de som tjänar mindre.

Ordet jämställdhet använder vi för att beskriva den ekonomiska klyftan mellan kvinnor och män.

Men båda de orden har givetvis också en mycket bredare innebörd för oss. Det handlar om makt, livsvillkor, status, oberoende, trygghet, ja även hållbar ekonomisk utveckling o s v.

Sedan har vi ordet feminism som också handlar om jämställdhet. Men feminismen är en mera utvecklad, genomtänkt och sammanhängande ideologi.

Feminism säger att ojämställdhet inte enbart beror på enskilda individers uppträdande mot varandra, utan säger också att orättvisor mellan kvinnor och män till stor del upprätthålls av maktstrukturer i samhället. Därför är ordet feminism betydligt mera kontroversiellt än det mera utslätade begreppet jämställdhet.

Men det finns som bekant många kvinnor som har mycket högre löner och bättre ställning i samhället än många män. Större delen av världens manliga befolkning lever också under fattigdom och misär – det säger feminismen ingenting om.

Därför är begreppet jämlikhet mera övergripande och heltäckande. Jämställdhet och feminism är ett delvärde av begreppet jämlikhet. Jämställdhet säger att klyftorna ska minska mellan män och kvinnor, men jämlikhet säger att klyftorna ska minska mellan alla människor.

Kampen för ett feministiskt samhälle är därmed också och ändå en kamp för ett jämlikt samhälle, eftersom det generellt är kvinnan som tjänar mindre, har sämre arbetsvillkor, lägre löner och oftast en underordnad ställning i familjen.

Kvinnan har allmänt tvingats till underordning sedan tidernas begynnelse, antagligen och ursprungligen som ett resultat av mannens större fysiska styrka, alltså våldet som maktmedel.

Därmed kan man också se kampen för feminismen som demokratins kamp mot våldet och ett av de avgörande medlen i kampen för ”Det jämlika samhället”.

Det är därför som vi är några i Tyresö Arbetarekommun som verkar för att såväl socialdemokraternas landstingspolitiska handlingsprogram i Stockholms Län som det kommunalpolitiska programmet i Tyresö ska ”genomsyras av ett feministiskt synsätt”- logiskt eftersom vi redan har en feministisk utrikespolitik och en feministisk regering och varvade listor, varannan kvinna och varannan man i alla politiska val.  

Det hävdar jag som överlevde min barndom tack vare att det rådde matriarkat i min familj.

Bror Perjus