Lärarna måste lära sig att lyssna när eleverna talar…

Jan Björklunds hjältegloria, som nog enbart borgerligheten ser, börjar nu flagna också i deras ögon. ”Efter sju år med borgerlig regering syns ännu ingen vändning till det bättre.” skriver idag Johannes Åman, chef för DNs ledaravdelning, om utvecklingen inom skolan. Ur ett socialdemokratiskt perspektiv är det förstås världens understatement! Men också ett borgerligt erkännande.

Åman fortsätter:

”Den svenska skolan har sannolikt skadats mer av ryckigheten, det ständiga missnöjet och alla de motsägelsefulla beskeden om vad som måste göras än av någon enskild förändring.”

Ja, det är en insikt vi haft ganska länge. Socialdemokratin är inte oskyldig. Under Göran Perssons ledning genomfördes en kommunaliseringen av tvivelaktigt värde. Riktigt olycklig blev kommunaliseringen emellertid sedan i kombination med Carl Bildts högerregerings så kallade friskolereform och införande av skolpeng i början av 1990-talet.

Därmed började skolsegregationen att accelerera i allt högre tempo.

När så de negativa effekterna började bli tydliga så tog Jan Björklund kommandot över skolfrågorna och som utbildningsminister började han en närmast hysterisk reformverksamhet, där den ena reformen snubblade över den andra.

”Många av de konkreta förändringar som genomdrivits har i praktiken underminerat lärarnas ställning ännu mer,” fortsätter Johannes Åman, som också med rätta kritiserar ”arbetstidens reglering” som initierades under en socialdemokratisk regering.

I sin krönika refererar Åman till en oerhört ambitiös utvärdering som gjorts av John Hatties, en forskare från Nya Zeeland som gått igenom över 800 så kallade metastudier om skolan och själv tillbringat åtskillig tid i klassrum. Den yttersta syntesen av Hatties rapport verkar vara vikten av återkoppling mellan lärare och elever och framförallt då ”återkopplingen från eleven till läraren”.

Tänk, att det tror jag också!

Det tycks vara det allra viktigaste att lärarna lär sig se och lyssna till varje enskild elev och att utifrån detta lyssnande utveckla en fungerande dialog som skapar intresse och öppnar de ungas sinnen för värdet av kunskaper. I ett sådant perspektiv framstår råpluggande, betygshets, ständiga prov och test, dokumentation och rapporter som kontraproduktivt.

Dessutom blir segregationens destruktiva effekter tydliga. En skola som bygger på effektiv dialog mellan lärare och elever, mellan elever och elever och mellan lärare och lärare kräver många olika erfarenheter och utgångspunkter.

Bror Perjus