Reformistiska manifestet

"Den ekonomiska krisen är inte politikernas fel. Det är en permanent kris som vandrar jorden runt, varv efter varv. Och den drabbar de fattiga och gynnar de rika."

Det är budskapet i Reformistiska Manifestet, som kan läsas som en senkommen replik på Marx och Engels "Kommunistiska Manifestet" eller som ett inslag i debatten om socialdemokratins nya partiprogram som ska antas av partikongressen 3-7 april i Göteborg, eller som en analys av den permanenta, globala ekonomiska kris som just nu grasserar i Europa. 
A-smedjan har publicerat min text med titeln ”Reformistiska manifestet”:
Hela manifestet kan laddas ner som PDF-fil här:  Bror Perjus Manifest

Så här inleds det nya manifestet:

”Kommunisterna (…) förklarar öppet att deras mål endast kan nås genom våldsam omstörtning av hela den nuvarande samhällsordningen. Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. Proletärerna har ingenting annat att förlora än sina bojor. De har en värld att vinna. Proletärer i alla land, förenen eder!”

Så lyder den berömda avslutningen på det Kommunistiska Manifestet – som visade sig vara en återvändsgränd. Den våldsamma omstörtningen medförde ingen ny samhällsordning bara nya former av förtryck. Nu har den kommunistiska politbyrån i Kina, världens folkrikaste nation, förenat sig med de ”härskande klasserna”, den globaliserade ekonomiska eliten. Det är en naturlig allians mellan två auktoritära system. Och nu hotas världen av en helt ny form av diktatur, en kommunistisk/kapitalistisk diktatur.
Vårt alternativ är ickevåld, demokrati, jämlikhet och blandekonomi!

Krisen skapades inte av politiker
Den ekonomiska krisen i Grekland är inte orsakad av politiker. Det är inte en grekisk kris. Det är inte en italiensk, eller portugisisk, eller fransk, eller irländsk kris. Och det är inte en kris för Europa, EU eller för den gemensamma europeiska valutan euro, eller för den amerikanska dollarn eller den japanska yenen. Det är inte en kris som orsakats av politiker.
Därför ska vreden inte riktas mot demokratiskt valda politiker.
För betänk, vad händer om folkens vrede krossar demokratin?
Det som pågår är en och samma kris, en ständigt pågående global ekonomisk kris. Dess akuta krishärdar rör sig mellan olika marknader, länder och världsdelar. Det är en permanent kris som vandrar jorden runt, varv efter varv. Och den drabbar de fattiga och gynnar de rika.

Så här avslutas ”Reformistiska manifestet”:
Det är dags att förkasta den väpnade revolutionen, men bejaka den fredliga revolten och en demokratisk ickevåldsstrategi. Politiken ska inte ta ett steg tillbaka. Politiken ska ta många steg framåt. Politik är demokratins uttrycksform. Demokratin ska ta kommandot över ekonomin. Och demokratins mål ska vara jämlika samhällen i en jämlik värld.
Ibland sägs det att det inte är rikedomen som ska bekämpas utan fattigdomen. Men det är rikedomen och lyxkonsumtionen som är det stora problemet. De superrika lever fel. De lever i lyx och överflöd, de slösar med jordens ändliga tillgångar och förstör den miljö som krävs för att upprätthålla liv på jorden. Det är de superrika, inte de fattiga, som investerar i monstruösa vapensystem som skapar fattigdom och krig. De investerar i produktionssystem som skapar miljöförstörelse, naturkatastrofer, sjukdomar och svält.
Det är de rika, inte de fattiga, som genom sina spekulationer i råvaror, aktier, valutor och obligationer skapar och upprätthåller en idag permanent, global ekonomisk kris, som bromsar den ekonomiska utvecklingen och förhindrar en teknisk utveckling som kan rädda vår framtida livsmiljö.
Det jämlika samhället fungerar bättre än det ojämlika.
Jämlikhet är den främsta ekonomiska drivkraft som finns.
Jämlikhet innebär ekonomisk stabilitet och långsiktigt hållbar utveckling.
Föreställ dig en annan värld än den vi lever i idag!
Föreställ dig en värld där alla har full rösträtt, yttrandefrihet, föreningsfrihet, mötesrätt, strejkrätt och rätt att fritt demonstrera på gator och torg, i ett samhälle som styrs av lagar fastställda genom demokratiska beslut och bevakade av oberoende rättssystem och självständiga massmedier.
Föreställ dig en värld där demokratin fungerar på alla nivåer och beslut fattas på rätt nivå från familjens köksbord via kommun, landsting, nation, kontinent (Europa, Afrika, Amerika, Stilla-Havs-regionen, Asien) till FNs generalförsamling.
Föreställ dig en värld där spädbarnsdödligheten är ett minimum, där alla barn får en god omvårdnad och en bra utbildning, där alla har ett arbete med goda arbetsvillkor och en rimlig lön, tillräcklig näringsrik föda, kläder, bostad, sjukförsäkring och god sjukvård, där alla äldre har en bra pension och en god omsorg de sista åren i livet.
Är det inte rimligt att anta att det är en värld som fungerar mycket bättre för oss alla, fysiskt och mentalt och dessutom mycket ekonomiskt effektivare än dagens värld?
I dagens värld lever flertalet i fattigdom och saknar allt eller något av livets nödtorft; mat för dagen, bostad, utbildning, arbete, ersättning vid sjukdom, sjukvård, pension och äldreomsorg.
Det är en värld där samtidigt en liten ekonomisk superelit lever i obeskrivligt överflöd. Deras dominerande problem är vad de ska göra av alla sina pengar.
Det är en värld som präglas av de rikas övermakt och av kvarvarande diktaturers vetorätt och manipulerade rättssystem.
Men i vilken riktning går utvecklingen i vår värld?
Låt oss inte vara allt för pessimistiska!
Låt oss inte ge upp!
Demokratin, som är den enda acceptabla styresformen, avancerar redan globalt som teori och praktik och erövrar land efter land.
Det är möjligt, redan med dagens teknik och produktion, att helt avskaffa fattigdomen, om bara alla accepterar en rimlig levnadsstandard utan extremt överflöd.
Forskning och teknisk utveckling gör ständigt häpnadsväckande framsteg. Industrin blir ständigt allt effektivare och producerar allt mer tekniskt avancerad utrustning som underlättar människans liv. Fler och fler människor lever faktiskt redan under anständiga villkor.
Så framförallt handlar det om att, med demokratin som medel, radikalt reducera de gigantiska kapitalvinsterna och fördela produktionens växande överskott mera rättvist.

Bror Perjus