Lugn, bara lugn, snart kommer svenska folket att upptäcka att den borgerliga regeringens politiska program fullständigt havererat.
En serie så kallade jobbskatteavdrag har inte skapat ett enda nytt jobb. Istället ökar arbetslösheten. Jobbskatteavdragen har dessutom bidragit till ökade ekonomiska orättvisor och klyftor. De högavlönade har fått större skattesänkningar än de lågavlönade. Ännu mindre har pensionärerna fått.
Den försämrade sjukförsäkringen är en mänsklig katastrof för ett stort antal mycket sjuka människor. Cancersjuka tvingas till arbetsprövning. Desperata hårt pressade människor begår självmord.
Den försämrade a-kassan och sjukförsäkringen har medfört en kraftig ökning av antalet människor som behöver socialbidrag, försörjningsstöd som det kallas. Den som tvingas söka försörjningsbidrag får först göra sig av med alla sina tillgångar, som innebär ökade svårigheter att komma igen och skaffa sig en egen försörjning. Sedan tvingas man leva på en nivå långt under det anständiga. Det drabbar barnen särskilt hårt.
Den så kallade barnfattigdom i vårt land har återigen börjat ökat som en effekt av den borgerliga regeringens hänsynslösa orättvisepolitik. Det är oerhört tragiskt. Idag finns det i alla skolklasser barn som alla vet har fattiga föräldrar. Dessa barn har sämre kläder, de har inte råd att delta i utflykter, de får inte tillräcklig frukost innan de går till skolan och de blir ofta mobbade av andra, mer priviligierade och obetänksamma barn. En sämre start i livet kan ett barn knappast få. En sådan start i livet borde inget barn få.
Privatiseringarna av apotek, äldreomsorg och skolor är däremot en succé. Men inte för den som behöver läkemedel, omsorg eller utbildning, utan för ägarna till de riskkapitalbolag som kan skära guld med täljkniv och skicka de pengar de lurat skattebetalarna på till skatteparadis oåtkomliga för skattemyndigheterna. På det området har regeringens politik för ”bättre företagsklimat” blivit en stor framgång.
Apotekens service och vården av de gamla har däremot försämrats radikalt. Avancerade läkemedel med mindre efterfrågan saknas i de kommersialiserade apoteken. Skandal på skandal avslöjas med försvarslösa äldre som sitter ensamma, sysslolösa och stirrar rakt fram i tomheten eller ligger i sina sängar med nedbajsade blöjor, liggsår och stark ångest.
Den kasernliknande skolpolitiken har skapat stress, växande orättvisor och betygsinflation. Den leder till sämre kunskapsinhämtning och skadad personlighetsutveckling för många barn i den generation som ska ta över ansvaret för vår framtid.
Trafikpolitiken, med privatiseringar av tågtransporterna och bristande underhåll av järnvägar och tunnelbana, har skapat kaos över hela landet med tusentals människor som inte kommer till sina arbeten i tid, till oöverskådliga kostnader för samhället.
Den ekonomiska politiken framstår som framgångsrik. Men det har de borgerliga enbart en stark socialdemokrati att tacka för, som under Ingvar Carlssons och Göran Perssons tid sanerade den offentliga ekonomi som körts sönder under de perioder då moderaternas Carl Bildt och centerns Thorbjörn Fälldin var statsministrar.
Dags för oss socialdemokrater att kraftigt skärpa vår oppositionspolitik och gå till motangrepp. Vi har all anledning att vara stolta över vår historia och att tro på vår framtid! Strunta i opinionsmätningarna och den tramsiga personfixeringen.
Bror Perjus
Utmärkt sammanfattning av det politiska läget. Tack för den!
SvaraRaderaIntressant inlägg.
SvaraRaderaJag kan inte annat än att instämma i det du skriver om de försämrade socialförsäkringarna. Trots stora överskott i både socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen har villkoren försämrats radikalt för den som behöver ersättning från dem.
När det gäller socialbidragen skriver du att "den som tvingas söka försörjningsbidrag får först göra sig av med alla sina tillgångar, som innebär ökade svårigheter att komma igen och skaffa sig en egen försörjning". Det är korrekt, men på vilket vis skiljer det sig från den situation som rådde under de tidigare socialdemokratiska regeringarna?
Fick man under Göran Perssons tid som regeringschef behålla sina tillgångar om man ville få socialbidrag?
Du pekar även på problem med privatiseringarna av äldreomsorgen, en kritik som jag delar, men jag förstår inte heller här på vilket vis som Alliansregeringen är de skyldiga?
I min mors hemkommun Karlstad beslutade i mars 2006 den dåvarande politiska majoriteten (S + V + MP) att privatisera delar av hemtjänsten genom att teckna avtal med två numera välkända privata aktörer: Attendo och Carema.
Sverige styrdes då av S-regeringen Persson med stöd av V + MP. Var det ändå Alliansregeringen som var ansvarig för situationen och den privatisering av äldrevården som genomfördes?
Du tar även upp trafikpolitiken som "med privatiseringar av tågtransporterna och bristande underhåll av järnvägar och tunnelbana, har skapat kaos över hela landet".
Bolagiseringen, konkurrensutsättningen och privatiseringen av tågtrafiken inleddes av Socialdemokraterna i slutet av 1980-talet och genomdrevs sedan av S-regeringar fram till 2006, med ett kort avbrott på tre år under den borgerliga Bildt-regeringen.
Det har nyligen kommit ut en bok om just den svenska järnvägens förfall skriven av Mikael Nyberg. Carl Tham recenserar den i Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/kultur/article13907561.ab
"Här som på så många andra områden har socialdemokratiska eller borgerliga riksdagsmajoriteter entusiastiskt förverkligat de nyliberala projekten för samhällets styrning med vinsten som den avgörande styråran, där offentlig verksamhet inte längre i första hand betraktas som myndighetsutövning och eller ett uppdrag i det allmännas tjänst" skriver Tham.
Ovanstående förändringar som du kritiserar, med undantag av de senaste årens reformer av socialförsäkringssystemen, har alla inletts och genomförts av socialdemokratiska regeringar.
På vilket vis är detta Alliansregeringens fel? Har de indoktrinerat Socialdemokraterna?
"Vi har all anledning att vara stolta över vår historia" skriver du avslutningsvis. Det får mig att undra vilka av ovanstående nyliberala reformer som Socialdemokraterna enligt dig borde vara mest stolta över?
Ja, en borgerlig politik är en borgerlig politik även om den genomförs av socialdemokratiska regeringar. Skillnaden är väl att socialdemokratin genomförde vissa sådana reformer motvilligt och delvis under ekonomisk press efter spekulationerna och den ekonomiska krisen i början av 90-talet, medan det för borgerligheten är deras politiska program och ideologi och egenintresse. De har dessutom gått vidare och ökat utanförskap och socialbidragsberoende kraftigt. Det vi har anledning att vara stolta över är att vi ursprungligen genomdrivit de sociala reformer som nu monteras ned, vilket vi måste protestera mot och sätta stopp för!!
SvaraRaderaSocialbidragstagarna var fler under Göran Perssons tid...så även där är du ute och cyklar Bror.
SvaraRadera"Men båda uppgifterna är felaktiga, enligt Socialstyrelsen. 2010 var det 437 000 personer, vilket var den siffra Juholt angav. Men 1996 var det 721 000 personer. 2000 var det 522 000 och 2001 var det 469 000 personer som fick försörjningsstöd (tidigare socialbidrag)."
Vi kan hålla på med detta röda kontra blåa hela tiden utan att något nyttigt kommer av det.. allt är ej i svart eller vitt som många kan se det... det är flera samhällsproblem som är krångliga att "uppleva" och med en så stor apparat som staten är här och i andra länder så skrapar vi bara på ytan.. medvetenheten om problem eller lösningar är också ett vidare försök att förstå vår livsmiljö, men vi må se att om ej jordens resurser ej räcker till välfärden så må vi ändra skutan med omtanke om varandra i första hand.. jag ser rött och blått som två verklighetsfrämmande grupper som vill styra ett helt lands mänsklighet till fortsatta lidanden... Människan kan ej vara harmonisk i detta sjuka samhälle.
SvaraRaderaTomas Andersson, antalet socialbidragstagare ökar eller minskar med en viss eftersläpning. Katastrofsiffran 1996 (721 000) är ett resultat av Bildt-regeringen 1991-1994. Sedan har vi en stadigt nedgång under S-regeringar fram till Reinfeldts regeringsperiod, vars genomslag nu börjar märkas i en ny ökning.
SvaraRaderaBror Perjus