Det har skett via ett av världens
största datorföretag IBM med verksamhet över hela världen. Detta är ett
allvarligt politiskt haveri. Och för det haveriet bär den tidigare
Allians-regeringen ansvaret – inte den nuvarande S/MP koalitionen.
Informationshantering är ett av de allra
lönsammaste, men också känsligaste ut demokratisk synpunkt. Privatiseringen av
Transportstyrelsens dataregister var helt enkelt ett led i den allmänna
privatiseringen av offentlig verksamhet som högerpartierna högljutt
argumenterat för under de senaste decennierna, ivrigt påhejade av enskilda
lobbygrupper som arbetar för det privata näringslivet.
Redan i Riksrevisionens årsrapport för
2011 riktades hård kritik mot Allians-regeringen: ”Den gemensamma slutsatsen i våra rapporter är att regeringens
styrning av e-förvaltningen kännetecknats av passivitet och otydlighet.
Regeringen har därmed inte tagit ett samlat grepp i frågan om e-förvaltningens
utveckling.”
Revisor Stefan Andersson vid Riksrevisionen påpekar att problemet ”påtalats muntligen för Transportstyrelsens
ledning och styrelse vid flera tillfällen och senast i Riksrevisionens
årsrapport 2014”.
Staffan Widlert,
generaldirektör för Transportstyrelsen (2009 – 2014), konstaterar att han hade ”ansvar för allting ända fram till det att
besluten fattades”. Men ”frågan om
säkerhetsrisker med utländsk personal” diskuterades aldrig (DN 2017-07-26).
Allians-regeringen hade alltså inte försäkrat
sig om att statshemligheter skyddades i samband med privatiseringar av
myndigheters informationshantering.
Alltså slår kritiken direkt mot
Allians-regeringen som enligt Riksrevisionen borde ha ”tagit ett samlat grepp” och utformat en plan för att skydda rikets
säkerhet när man uppenbarligen drev på utförsäljning av myndigheternas
datadrift? Istället har hela ärendet exploderat i den nuvarande regeringens knä
som, tack vare Säpos kontroller, successivt upptäckt att viktig hemlig
information kan vara på drift.
Nu har Allians-partierna bestämt sig för
att rikta misstroendevotum mot tre av S/MP-regeringens ministrar för att de
påstås inte ha reagerat mot den utförsäljning som Allians-regeringen själv
jagat på.
I verkligheten har både försvarsminister
Peter Hultqvist och inrikesminister Anders Ygeman försäkrat sig om att åtgärder
har vidtagits av både försvaret och säkerhetspolisen. Infrastrukturminister
Anna Johansson har däremot, dessvärre undanhållits information av sin tidigare statssekreterare
och därmed inte heller haft möjlighet att informera statsministern.
Allians-partierna är nu ytterligt
upprörda över att de och riksdagen inte informerats om att hemliga uppgifter kan
ha kommit på drift genom deras egna privatisering-aktioner. Men det var
självfallet viktigare att säkra så att de uppgifter som eventuellt kommit på
drift inte längre är aktuella och kan skada landets säkerhet. Först därefter
kan information spridas på det sätt som nu skett.
Statsminister Stefan Löfven har givetvis
klargjort att regeringen redan gått vidare för att se till så att sådana skador
som Allians-regeringens lättsinniga hantering orsakat inte kan återupprepas.
I det läget har Alliansen bestämt sig
för att störta regeringen genom en misstroendeförklaring mot tre ministrar.
Med tanke på det oroliga läge som
skapats av Alliansens släpphänthet med statshemligheter, en tämligen aggressiv
rysk politik i Europa och allmänt oroliga tider med högerextremistiska
framgångar i delar av Europa och USA, så är det utomordentligt oansvarigt av de
borgerliga partierna att rikta misstroende mot försvarsministern, ministern med
ansvar för polis och säkerhetspolis och infrastrukturministern och därmed driva
fram ett nyval bara ett år före det ordinarie valet 9 september 2018.
Det sker nu med stöd av den yttersta
högern med sin bakgrund i nazistiska kretsar. Tidigare har enbart moderaterna
öppnat för samverkan med Sverigedemokraterna. Nu tycks alla spärrar ha släppts.
Hela Alliansen är nu på väg att krypa
upp i högerextremisternas famn. Det kommer att slå tillbaka på
Allians-partierna.
Bror Perjus
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar