Bra formulering i Svenska Dagbladet – Jämlikhet är politikens primära projekt!

Det börjar bli riktigt skakigt inom den politiska högern. Lydia Wålsten, en ledarskribent i Svenska Dagbladet idag - visserligen bara vikare – men ändå, har funnit det nödvändigt att påpeka för sina läsare att: ”ekonomisk jämlikhet är inte politikens primära projekt!”

När behövde det senast påpekas på Svenska Dagbladets ledarsida?

Sedan ger hon sig på Sveriges Radios Eko-redaktion som okritiskt förmedlat ett uttalande från Oxfams representant Robert Höglund som sagt att det ”nu behövs mer utjämnande politik”. Som om ”det inte fanns någon kostnad för Sverige förknippat med att bedriva den mest utjämnande politiken i världen” invänder Lydia Wålsten indignerat.

Nej, det är korrekt! Det finns ingen kostnad för Sverige förknippat med jämlikhet.

Men Lydia Wålstens problem är inte bara Sveriges Radio, diverse politiska krafter till vänster om mitten samt den förargliga tankesmedjan Oxfam. Vi har också pristagarna i ekonomi till Alfred Nobels minne Joseph Stiglitz och Paul Krugman bosatta i självaste Amerika!

Dessutom den kapitalistiska världens mest trovärdiga ekonomkår arbetande för OECD!

För att inte tala om Internationella Valutafonden och Världsbanken – skapade efter andra världskriget för att hålla ordning i den globala, kapitalistiska ekonomin!

Alla efterlyser de en ”mer utjämnande politik”. 

Men det som verkligen stör ledarskribentens matsmältning är förstås att – som hon uppgivet skriver – ”även stora delar av borgerligheten tycks ha accepterat jämlikhet i utfall som det högsta politiska värdet”.

Håhåjaja, vart tar detta vägen? Har vi plötsligt hamnat vid historiens och den mänskliga utvecklingens definitiva slutpunkt?

”Vi har nu en borgerlighet som oavsett ideologisk hemvist använder vänsterns utgångspunkt för att rättfärdiga sina åsikter, för att det är enklast så,” skriver Lydia Wålsten.

Närmast desperat, vädjande efterlyser hon en helt ny och annorlunda höger som strävar ”efter ett samhälle där rättvisa är att var och en får chans att med flit forma sitt liv efter eget huvud.”

Men vänta nu! Varför inte? Är det inte precis det som jämlikhet handlar om? Är det inte därför som ”ekonomisk jämlikhet är politikens primära projekt”?

Jo, precis!

Marknadskrafterna i det kapitalistiska systemet verkar ständigt i riktning mot ökad ojämlikhet. Om inte politiken fungerar som en motkraft så ökar klyftorna allt mer i all oändlighet. Det är vad som händer nu! Och det kommer att pågå ända tills det fullkomliga sammanbrottet kommer. Då hamnar allt i kaos.

Kapitalismen bryter samman. De globala värdekedjorna slits isär. Växande motsättningar mellan människor, folkgrupper och nationer leder till alltmer förödande krig. Ända tills någon sinnesförvirrad supermaktsledare trycker på knappen och utplånar alltihop.

Ekonomisk jämlikhet är verkligen politikens primära projekt!

Också därför att det visat sig att ekonomisk jämlikhet är ekonomiskt effektivt. Kapitalismen fungerar som bäst i jämlika samhällen. Men kapitalismen skapar ingen jämlikhet! I såväl teorin som i praktiken är kapitalismen som bäst när efterfrågan i samhället är jämt fördelad och konkurrensen inte störs eller omöjliggörs av hämmande monopol. Den bäst fungerande marknaden är förstås en marknad där alla har lika mycket att köpa för och där alla företag konkurrerar på samma villkor.

Därtill kommer – inte minst viktigt – att det jämlika samhället är det mest mänskliga och rättvisa. Då blir vi alla som mest lyckliga! 

Lydia Wålsten är något på spåren… Fast tvärt om!

Bror Perjus