Jämlikhet är ingen uppoffring

Nyligen, vid ett möte i vår lilla studiecirkel i Tyresö, lutade sig en av deltagarna plötsligt fram över bordet. Han pekade uppfordrande på mej. Och ställde en rak fråga, ärligt, med stor inlevelse och en viss förundran.

   Den mannen är, som vi alla i cirkeln, mycket engagerad i sin omvärld och hur samhället fungerar. Och jag tror att han är en mycket solidarisk person. Han har varit verksam i reklambranschen, han är konstnärlig, han anser att Bengt Lindström är nästan jämförbar med Van Gogh. Och han tycker att människor i allmänhet är allt för upptagna av materiella värden. Varje möte i vår cirkel inleder han med en aforism av sin favoritpoet Oscar Wilde.

   I den här studiecirkeln har jag några gånger berättat om att vi i Tyresö Arbetarekommun antagit uttalanden och skickat motioner om jämlikhet till det socialdemokratiska partiets högsta ledning.

   Nu pekade den här mannen uppfordrande på mej och ställde frågan:

-        Behöver man numera övertyga socialdemokrater om att jämlikhet är bra?

   Studiecirkeltiden var över för den här gången. Jag hann aldrig svara. Men frågan förföljer mej. För aktiva socialdemokrater är nog svaret ganska självklart. Vid en av de diskussioner vi hade i arbetarekommunen förklarades det, om en av de motioner jag skrivit, att det var att slå in öppna dörrar. Jämlikhet är ett självklart värde inom socialdemokratin. Det behöver man inte motionera om.

   Tänk om det vore så enkelt!

   När jämlikhet diskuteras återstår det alltid hur många frågor som helst som inte kan besvaras. Hur jämlikt ska det egentligen vara? Ska alla ha samma lön? Osv…

   I en motion föreslog jag att socialdemokratin ska gå till val 2018 med ett huvudbudskap om ”alla människors lika värde och det jämlika samhällets uppenbara fördelar socialt och ekonomiskt”.

   Någon tyckte, fyndigt, att det var som att diskutera om man ska spela teater i en teaterförening.  Själv tycker jag att det är som att  diskutera vilket teaterstycke man ska spela och hur det ska spelas, vilket rimligen är vanligt och vitaliserande för teaterföreningar.

   Hur det nu är med den saken, så bytte medlemsmötet helt enkelt attsats till motionen. Det eniga beslutet blev sedan att bifalla motionen och att uppmana den Socialdemokratiska Partistyrelsen att organisera en landsomfattande studiekampanj inom partiet på temat ”Det jämlika samhället”.

   Så svaret då till min vän i studiecirkeln! Måste socialdemokrater övertygas om värdet av jämlikhet?

   Nej, de flesta socialdemokrater är säkert socialdemokrater därför att de vill ha ett jämlikt samhälle. Hur jämlikt det ska vara kan och måste vi sedan diskutera i all evighet.

   Men problemet är ett helt annat, nämligen följande!

   De flesta – även socialdemokrater - uppfattar nog jämlikhet som en kostnad, en uppoffring, att det handlar om att avstå, att ge bort till den som har det lite sämre. Det finns alltid någon som har det sämre, som vi måste ge till. Den som talar om jämlikhet betraktas som idealist.

   Men nu visar modern ekonomisk forskning entydigt att det jämlika samhället fungerar bättre i praktiskt taget alla avseenden än det mera ojämlika samhället.

   Produktiviteten, det varje enskild medborgare presterar i genomsnitt, är högre i mera jämlika samhällen. Den ekonomiska tillväxten är högre i mera jämlika samhällen. Ekonomin fungerar helt enkelt bättre i mer jämlika samhällen! Allt annat fungerar för övrigt också bättre. Så jämlikhet är ingen uppoffring. Jämlikhet skapar större tillgångar.

   Jag tror att socialdemokrater i allmänhet idag inte riktigt tagit till sig att jämlikhet är ekonomiskt effektivt förutom att det är moraliskt rätt.

   Modern forskning visar helt enkelt att: Socialdemokratin har rätt. De borgerliga har fel.

Bror Perjus