söndag 26 januari 2014

Har någon tagit Peter Wolodarski i örat? Han skriver nu mot bättre vetande!

Ursäkta frånvaron under en tid. Jag har haft annat för mej! 

Men nu måste jag reagera. Peter Wolodarski, som blivit bättre sedan han blev chefredaktör, refererar idag till Bill Clintons finansminister Larry Summers, som vid Världsekonomiskt Forum i Davos återlanserat det begreppet ”sekulär stagnation” som forskare uppmärksammade redan på 1930-talet.
”Sekulär stagnation!!!” 

Oj, oj, oj så ekonomistiskt intellektuellt. Man borde bli imponerad av dessa superhjärnor. Grejen var då, menar Wolodarski, precis som nu: ”Det privata näringslivet lägger pengar på hög istället för att investera. Ekonomin befinner sig långt ifrån full sysselsättning. Inflationen vägrar att ta fart, trots nollränta.” 

Jag nickar instämmande! Men hoppar till och suckar sedan djupt inför fortsättningen. 

Woldarski skriver, vad som är exakt Summers framgår inte: 
”Så mycket som möjligt behöver därför göras för att uppmuntra företag att sätta pengar i arbete. Skatter och trösklar för att investera och anställa måste sänkas. Entreprenörskap uppmuntras.”

Alltså; det privata näringslivet ska ha ännu mera pengar att ”lägga på hög”, deras ”skatter”, de oöverstigliga ”trösklarna”, ska sänkas och de ska ”uppmuntras” med det ena och det andra… för att i nåder investera och skapa nya jobb?!

Men det var precis det vi lärde av Ernst Wigforss och Gunnar Myrdal på 1930-talet, ja t o m av Wolodarskis partivän, FP-ledaren Bertil Ohlin: Det går inte att ösa ännu mera pengar över de stormrika som inte har någon som helst anledning att investera i ny produktion om ingen har råd att köpa de varor de producerar.

Själva problemet är de växande ekonomiska klyftorna, ojämlikheten. Och det vet Wolodarski, mönstereleven från Handelshögskolan. Därför blir jag så förvånad! Han skriver precis på tvärs mot sitt eget vetande. Har någon tagit honom i örat?

Han vet att ökade offentliga satsningar på infrastruktur som vägar och järnvägar, bostäder, skolor, äldreboenden och sjukhus, samt höjda barnbidrag och socialbidrag, höjda pensioner till fattigpensionärer och förbättrad a-kassa och sjukförsäkring är det effektivaste, oslagbara sättet att få fart på den efterfrågan, produktion och för att minska arbetslösheten.

Själv föreslår Larry Summers att John F Kennedy-flygplatsen skall rustas upp, så att han själv och andra superhjärnor kan åka mera bekvämt till flotta möten med sina intellektuella analyser.

Men jag kan tänka mej mycket, mycket, mycket mer angelägna investeringar i fattiga, urblåsta, nedkörda, sunkiga bostadsområden i detta partiella, eller ska vi säga ”sekulära”, u-land som kallas för USA.

Tyvärr har jag inte så stora möjligheter att påverka vare sig Obama-administrationen eller de båda enfaldiga rikemanspartier som befolkar den amerikanska Kongressen, för att inte tala om den hord av fullkomligt hänsynslösa riskkapitalister som har hela makten i det där landet.  

Kanske kan jag skriva ännu en motion om behovet av jämlikhet och demokrati i Sverige och globalt och lämna in den till min stackars socialdemokratiska arbetarekommun i Tyresö som brukar tycka att motionen är alldeles för krånglig för att besvara.

Bror Perjus

1 kommentar:

  1. Hej! Jag noterade också med förvåning tankefelet att tro på riskkaoitalet för en vändning istället för att tala om offentliga satsningar på infrastruktur. Vi i S har ju tidigare använt huvudsakligen byggnadsindustrin so motor. Wolodarski har i alla fall tagit ett bra steg nämligen att inte längre tala för åtstramning utan tvärtom tagit till sig Keynes och Krugman. Men som du sagt så var det senaste ett tankefel. Mvh Bo Widegren

    SvaraRadera