Gammal, vit gubbe hinner inte få upp en syl i vädret!

”S är gubbiga och gamla och vita!” Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman citerar vällustigt Aftonbladets ledarsida den 4 mars. Jag känner inte igen mej! I Stockholms Län har vi en fantastisk grupp direktvalda partimedlemmar till partikongressen i Göteborg 3-7 april.

Vi har nu träffats tre gånger. Gruppen domineras helt av, visserligen genomgående vita, men unga, skarpsinniga, snabbtänkta och oerhört kunniga kvinnor. Mycket driven ordförande för gruppen är Katarina Berggren, Botkyrka kommuns ledande politiker.

Som gammal, vit gubbe hinner jag knappt få en syl i vädret innan alla viktiga beslut är fattade och damerna redan befinner sig på nästa punkt på den långa och komplicerade dagordning som handlar om tusentals sidor förslag och åsikter som ska föras fram vid – förmodligen – världens mest krävande partikongress.

Här inser man att den svenska socialdemokratin är en oerhört vital folkrörelse.

Jag är imponerad, mest av kvinnorna!

Vad vi saknar i delegationen är folk med utländsk härkomst som det finns väldigt många av i Stockholms Län. Men vi har Alfonso Morales, driven landstingspolitiker, som kom från Colombia till Tyresö för drygt 20 år sedan.

Strax före mötet ringer mej Åsa Westlund från Strasbourg, framgångsrik socialdemokrat i EU-parlamentet. Hon vill att jag, som länets föredragande i internationella frågor vid kongressen, ska ta upp frågan om Västsahara som är ockuperat av Marocko.

Vi ska driva kravet på att Sverige ska erkänna Västsahara och utöka relationerna med landet. Sverige ska inte godkänna EU-avtal med Marocko som inkräktar på Västsahariernas vilja och intresse och strider mot internationell rätt.

Och då är det bara att göra som hon säger. Inte för att hon är kvinna utan för att hon har rätt. Hela vår kongressdelegation ställer sig enhälligt bakom Åsas förslag.

Bror Perjus