Tala inte om ojämlikhet – tala om jämlikhet istället!

Följer ett av alla dessa fantastiska seminarier i ABF-huset, Sveavägen, Stockholm. Carl Tham är seminarieledare. Han är den enda svensk som varit skolminister i både en borgerlig och en socialdemokratisk regering. Han inleder som vanligt vältaligt och elegant. Ibland har jag en känsla av att de inbjudna talarna bara är en förevändning.

Men han är en skicklig seminarieledare!

LO-ekonomen Åsa-Pia Järliden berättar engagerat om de ekonomiska klyftorna i Sverige som ökat mer än i alla andra industriländer under de senaste årtiondena. Det har påvisats av sådana storheter som OECD och IMF – proppfulla med världens mest berömda ekonomer. Den ekonomiska tillväxten i Sverige skulle ha varit 20 procent högre om inte skillnaderna i inkomst ökat så mycket.

Ja, detta har vi nu hört och diskuterat en längre tid.

Men, det som irriterar mej är allt tal om ökad ojämlikhet. Varför inte det omvända? Vad skulle ökad jämlikhet innebära? 20 procent högre tillväxt istället för 20 procent lägre! Alltså 40 procent högre tillväxt! Allt annat lika som ekonomerna brukar säga!

Varför är vi inom arbetarrörelsen så fruktansvärt defensiva? Varför diskuterar vi ständigt eländet med ökade ekonomiska klyftor? Varför vågar vi inte tala om framtidens jämlika samhälle?

Jag lyckas fånga Carl Thams uppmärksamhet. Får mikrofonen! Säger att det nu krävs en oerhört kraftfull ideologisk offensiv. De rödgrönas opinionssiffror måste upp med minst 8 procentenheter för att kunna bilda en majoritetsregering efter valet nästa år!

För att det ska vara möjligt måste vi tala om framtidens jämlika samhälle.

Ideologi är kanske inte ekonomernas uppdrag. Men de kan redogöra för den ekonomiska forskningens vetenskapligt belagda fakta som visar att ökad jämlikhet är ekonomiskt effektivt.

En skola som lyfter de barn som har de svåraste förutsättningarna för studier bidrar framförallt till ökad ekonomisk tillväxt. Högre sjukersättning ger också högre tillväxt! Detsamma gäller a-kassa, försörjningsbidrag och högre påslag för lågavlönade!

Allt detta är ekonomiskt effektivt. Precis tvärt emot vad de borgerliga partierna påstår.

Jämlikhet är bra och värdefullt för alla medborgare, för hela samhället, för hela landet och för hela världens folk.

Carl Tham ser lätt irriterad ut. Jag har talat nästan lika länge som han själv. Men han minns bara den sista meningen. Och säger att socialdemokratin alltid insett att välfärdssamhället också måste ge något till medelklassen - barnbidrag exempelvis. En gammal trivial sanning!

Åsa-Pia Järliden lyssnar välvilligt och intresserat på mitt inlägg. Säger sedan att den sociala rörligheten är större i mer jämlika samhällen, tvärt emot vad många tror. Alltså möjligheten för barn från fattigare familjer att göra en klassresa, karriär och bli rik.

De har ingenting förstått av vad jag sagt.

Klassresor är förstås bra - för den som lyckas göra en klassresa. Barnbidrag till medelklassen är förstås bra, eftersom det får medelklassen att acceptera högskattesamhället. Men det jämlika samhället handlar om att lyfta alla de som idag har det sämst ekonomiskt. Det skapar nämligen ett mera ekonomiskt effektivt samhälle - 40 procent högre tillväxt! Dessutom är det givetvis ett mera humant och solidariskt samhälle – men det är en helt annan fråga.

Tänk att det är så svårt att förstå?!

Om det talade jag med LO-ekonomernas chef Ola Petterson under Almedalsveckan. Han sa sig vara så trött på att behöva försvara jämlikhet med ekonomiska argument. I så fall är det något han missuppfattat!

Det är hans och LO-ekonomernas huvuduppgift, enligt min enkla mening!

Bror Perjus