Nu efterlyser Göran Persson effektiv kritik från landets ledande politiker mot undermineringen av a-kassan och sjukförsäkringen. ”Någon måste tala för de sjuka och arbetslösa” säger han till DNs politiska reporter och skickliga kommentator Ewa Stenberg. Annars får vi ”en väldigt farlig samhällsutveckling”, noterar Persson, med tydlig hänvisning till ungdomsuppror i förorterna.
Sedan tar han upp den oerhört allvarliga utvecklingen inom EU, ett annat tema som det är märkligt tyst om från ledande politiker. Ska vi hamna ute i Nordsjön tillsammans med britterna och norrmännen, undrar han, uppenbarligen för att skrämma upp alla badkrukor som idag går och gruvar sig inför det första doppet. Och även om sommaren känns rätt varm just nu, så måste jag säga att ett dopp i Nordsjön är inte det jag längtar efter mest av allt.
Men än värre är det som sker på fastlandet i Europa; främlingsfientligheten, de allt hårdare sociala konflikterna och den växande arbetslösheten som skylls på EU när de skyldiga är den maktfullkomliga, globaliserade ekonomiska elit som bollar med våra pengar – de som Göran Perssons JKL främst företräder.
Lite sur är Göran Persson över att socialdemokratins gruppledare i riksdagen, Mikael Damberg, jämförde Fredrik Reinfeldt med honom i partiledardebatten nyligen när sittande statsminister försökte bortförklara den växande arbetslösheten. ”Illa påläst” muttrar Persson och påpekar att vi hade en stigande sysselsättning 2006 då han själv regerade. Å andra sidan var det orsaken till att han självbelåtet påpekade att arbetslösheten inte var någon stor valfråga, vilket socialdemokratin förlorade valet på…
Persson är just nu för att statsbudgetens överskottsmål, som han själv var med om att införa, ska överges. Det kan vara riktigt i dagsläget, men bara tillfälligt. Starka statsfinanser är med all säkerhet ännu viktigare idag än någonsin tidigare i världshistorien. Helt rätt har han däremot i att det är farligt att göra det i smyg, eftersom det riskerar att fördärva förtroendet för hela det finanspolitiska ramverket.
Sedan talar han sig varm för minoritetsregeringar som tvingas förhandla med andra i riksdagen. Det innebär att förslag ”slipas av, rättas till, tonas ned, förstärks allt efter behov och sunt förnuft”.
Och se, det är en rejäl snyting till sittande högerkoalition!
Helt utan sunt förnuft har den strulat till det mesta; sjukförsäkringen, a-kassan, arbetsrätten, skolan, sjukvården, äldreomsorgen, pensionerna, bostadsfrågan, kollektivtrafiken, försvaret, utrikespolitiken och….
Ja, något har jag antagligen glömt!
Slutligen talar sig hr Persson varm för Miljöpartiet, begränsade vinster i välfärden och förkortad arbetstid. Kompletterat med full sysselsättning är det ett ganska hyggligt program för en vänsterregering.
Bror Perjus
http://www.dagsavisen.no/nyemeninger/alle_meninger/cat/subcat/thread278237/ :
SvaraRadera"om det istället hade varit en ledning som verkligen hållit fast vid sitt politiska program och trott på det, och det programmet var för jämlikhet, för samhälleligt ägande av produktionsmedlen, för arbetarkontroll, så hade situationen varit annorlunda:
– Någonting händer i huvudet på folk när de slutar att tro på sitt eget program.
Lite som Socialdemokraterna i Sverige?
– Ja. För programmet handlar om samhället.
Om man ger upp kampen om samhället, vad återstår då för mening med livet?
Då återstår väl det privata."